SRC000014 Bania 2021 Om termen affektlära och det svenska ordet affekt i diskussioner om 1600-talets accepted manuscript

原始文件名
SRC000014__Bania__2021__Om termen affektlära och det svenska ordet affekt i diskussioner om 1600-talets__accepted_manuscript.pdf.lecture.clean-v1.md
源路径
early music/B-DM Dissertation/全文文献库/02-历史修辞、Declamation与一手理论/SRC000014__Bania__2021__Om termen affektlära och det svenska ordet affekt i diskussioner om 1600-talets__accepted_manuscript.pdf.lecture.clean-v1.md
专题内序号
第 57 篇

目录

ch1 Inledning

  • s1.1 [描述性拆分] Artikelns syfte och definition av affektlära
    • 页码:1-1
  • s1.2 [描述性拆分] Artikelns disposition
    • 页码:2-2

ch2 Något om 1600- och det tidiga 1700-talets syn på affekter och musikens affektiva roll

  • s2.1 [描述性拆分] Filosofiska och retoriska grunder för 1600-talets affektlära
    • 页码:2-2
  • s2.2 [描述性拆分] Vokalmusikens dominans och ordet Affect i tyskspråkig 1700-talsterminologi
    • 页码:3-3
  • s2.3 [描述性拆分] Affects och Leidenschaft samt sent 1700-tals begreppsskifte
    • 页码:4-4

ch3 Några 1600- och 1700-talsmusikers och teoretikers uttalanden om hur olika affekter kunde uttryckas i musik

  • s3.1 [描述性拆分] Morley och Kircher om imitation och egen erfarenhet
    • 页码:4-4
  • s3.2 [描述性拆分] North, Hutcheson, Dubos och Rousseau om imitation av kroppsliga uttryck
    • 页码:5-5
  • s3.3 [描述性拆分] Mattheson om affekternas inre fysiologi och tonsättarens självupplevelse
    • 页码:5-6
  • s3.4 [描述性拆分] Quantz om utövarens förmåga att väcka affekter i sig själv
    • 页码:6-7
  • s3.5 [描述性拆分] Krause, Marpurg och Koch om naturliga likheter och emotionellt engagemang
    • 页码:7-7
  • s3.6 [描述性拆分] Moritz, Kochs lexikon och frånvaron av en enhetlig doktrin
    • 页码:8-8

ch4 Några av 1900-talets tolkningar av 1600-talets och det tidiga 1700-talets affektbegrepp och emotionella engagemang

  • s4.1 [描述性拆分] Bukofzer och Buelow om affekterna som rationaliserade, statiska tillstånd
    • 页码:8-9
  • s4.2 [描述性拆分] Språkliga val i engelskspråkig 1900-talslitteratur
    • 页码:9-9
  • s4.3 [描述性拆分] Reillys och Mitchells översättningar som källa till emotionell distansering
    • 页码:9-10
  • s4.4 [描述性拆分] Kivys kritik och Goehrs påstående om emotionellt engagemang
    • 页码:10-11

ch5 Olika innebörder av ordet affekt

  • s5.1 [描述性拆分] 1700-talets svenska bruk av affekt som översättning av tyska Affect
    • 页码:11-11
  • s5.2 [描述性拆分] 2000-talets affektteoretiska innebörd av ordet affekt
    • 页码:11-11

ch6 De senaste decenniernas diskussion om affektlära i betydelsen en doktrin om hur affekter kan uttryckas i musik

  • s6.1 [描述性拆分] Hosler, Buelow, Neubauer och lexikografisk behandling
    • 页码:12-12
  • s6.2 [描述性拆分] Van Elferens omformulering och Grants rehabilitering av termen
    • 页码:12-13

ch7 Slutdiskussion

  • s7.1 [描述性拆分] Sammanfattning av missuppfattningar kring affektlära och affekt
    • 页码:13-13
  • s7.2 [描述性拆分] Renässans för 1700-talets teorier och dagens affektforskning
    • 页码:13-14
  • s7.3 [描述性拆分] Risker, artikelns ambition och erkännanden
    • 页码:14-14

ch8 Referenser

  • s8.1 [描述性拆分] Referenser A–D
    • 页码:15-15
  • s8.2 [描述性拆分] Referenser E–K
    • 页码:16-16
  • s8.3 [描述性拆分] Referenser K–R
    • 页码:17-17
  • s8.4 [描述性拆分] Referenser R–Y och avslutande metadata
    • 页码:18-19

ch9 Abstract, nyckelord och författarpresentation

  • s9.1 [描述性拆分] Abstract, keywords och nyckelord
    • 页码:19-19
  • s9.2 [描述性拆分] Författarpresentation
    • 页码:20-20

s1.1 [描述性拆分] Artikelns syfte och definition av affektlära

第1段(P0001)

原文复述

Om termen ”affektlära” och det svenska ordet ”affekt” i diskussioner om 1600-talets och det tidiga 1700- talets musik

中文讲解

本句是文章的主标题。标题点明文章的双重论题:(一)术语"affektlära"(情感学说 / doctrine of the affections)本身;(二)瑞典语词"affekt"作为德语"Affect"对应词时所牵涉的翻译问题。这两件事都被放回到 17 世纪与 18 世纪早期欧洲音乐的讨论语境中加以审视。标题行首的"#“为 Markdown 一级标题符号,标示整篇文章的总题。

补充说明

标题中'1600-talets och det tidiga 1700-talets’明确把论题限定在巴洛克早中段的理论话语之内,从而预先排除与现代音乐学中的情感概念直接对应——这与后文 P0004 中强调的'18 世纪 affekt ≠ 现代 affektteori’是同一论旨的提前预告。

第2段(P0002)

原文复述

Maria Bania

中文讲解

作者署名为 Maria Bania,属版面元数据(byline),并非段落正文。

第3段(P0003)

原文复述

Inledning

中文讲解

小节标题"Inledning”(瑞典语"引言 / 绪论"),标示从这里开始进入文章的引言部分,承担交代研究背景、术语界定与研究问题等任务。

第4段(P0004)

原文复述

Intresset för affekt och dess betydelse för mänskligt agerande har under det senaste halvseklet vuxit sig allt starkare inom en rad forskningsområden. Vad gäller musikforskning är detta dock långt från nytt. Relationen mellan musik och affekt har varit föremål för omfattande diskussioner sedan antiken. För 1600- och 1700-talens europeiska teoretiker och musiker var musikens förmåga att uttrycka och uppväcka affekter central. 1700-talets affektbegrepp hade dock inte samma innebörd som termen ”affekt” har i nutida affektteori, utan refererade till definierbara och medvetna emotionella tillstånd som var möjliga att verbalisera, som exempelvis sorg, glädje och rädsla. Termers innebörder förskjuts eller förändras ibland över tid, det är något som all historiografi måste ta hänsyn till. De ord och begrepp som vi använder färgar vår förståelse, och dessa betydelseskiftningar kan ge upphov till missförstånd. Termen affektlära (ty. Affektenlehre, eng. doctrine of the affections eller theory of the affections) har sedan tidigt 1900-tal använts i litteratur i musikestetik och musikhistoria. Begreppet etablerades av tyska musikforskare¹ men är välbekant även från svensk musikhistorieundervisning.² Affektlära kan i diskussioner om europeisk 1600- och 1700-talsmusik referera till periodens estetiska åskådning att musikens roll var att uppväcka specifika affekter hos åhörarna.³ Ofta inkluderar termen även uppfattningar om hur tonsättaren kunde uttrycka eller representera olika affekter i musik.⁴ Ibland förmedlar litteraturen intrycket att 1700-talets musiker och teoretiker använde termen affektlära i betydelsen av en mer eller mindre allmän, detaljerad, statisk, närmast schematisk och mekanistisk lära om hur musikaliska parametrar som intervall, melodiska figurer, rytmer och tonarter skulle användas för att objektivt kunna representera specifika affekter.⁵ Detta har dock under senare tid ifrågasatts av bland andra Buelow (1983, s. 397–400). Denna artikel undersöker vilka eventuella missuppfattningar som en användning av termen affektlära i diskussioner om 1600- och 1700-talens musik kan förorsaka. Vidare undersöks vilka eventuella missförstånd som kan uppkomma då ordet det svenska ordet affekt används i musikforskning som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect.⁶

中文讲解

本段是全文核心命题段,承担四件事:

① 给出历史纵深:近半个世纪以来,情感(affekt)及其对人的行为之意义在多个学科领域中被持续放大兴趣;但在音乐学领域,“音乐—情感"关系并不是新话题,自古典古代以来就被反复讨论;对 17—18 世纪欧洲理论与实践而言,“音乐具有表达并激发情感的能力"更是中心命题。

② 给出关键术语界定(这是本节最关键的动作):作者把 18 世纪的 affekt 概念与现代 affektteori 严格区分开来——前者指"可定义、可意识到、可言说的情绪状态”,例如悲伤、欢乐、恐惧;后者(nutida affektsteori)涵盖范围更广,往往包括无意识、微反应、自动生理唤起等。这条区分是后续一切论证的前提:如果研究者用现代意义上的 affekt 去读 18 世纪文献,就会产生时代错置的误读。

③ 给出方法论自警:术语含义随时间漂移,所有史学都必须正视这一点;我们使用的词语塑造我们的理解,含义漂移会引发误解。这句"De ord och begrepp som vi använder färgar vår förståelse"正是文章元立场的概括。

④ 给出 affektlära 一词的多层定义并收束到本文研究问题:

  • 词源:德语 Affektenlehre,英语 doctrine / theory of the affections;
  • 起源:自 20 世纪初被德语音乐学界使用并由德国音乐学者确立(脚注 1),在瑞典音乐史教学中也为人熟知(脚注 2);
  • 内涵通常包含两层含义——(a)当时的美学信念:音乐的职责是在听者身上唤起特定情感(脚注 3);(b)作曲家如何在音乐中表达或再现各种情感的看法(脚注 4);
  • 但文献中也存在一种被作者标记为"印象"的简化理解:把 affektlära 看作一种笼统、详尽、静态、近乎图式化和机械化的教条——主张以音程、旋律音型、节奏、调性等音乐参数客观地代表特定情感(脚注 5);
  • 这一简化理解近年受到挑战:除其他人外,Buelow (1983, s. 397–400) 对之提出质疑。
  • 因此本文的双重研究问题是:(1)使用"affektlära"讨论 17—18 世纪音乐可能造成哪些误读?(2)把瑞典语 affekt 用作 18 世纪德语 Affect 的对译时可能产生哪些误解?(脚注 6 与正文中"Affect"的拼写相联)

结构作用:本段把"背景—术语界定—方法论自警—文献综述—研究问题"压缩进一个自然段内,是典型的开题段(introduktion / problemformulering),为后文提供论证的锚点。

补充说明

本段五个上标 ¹–⁶ 分别对应本节后方的脚注 1—6:脚注 1 落实 affektlära 一词的起源与确立节点;脚注 2 给瑞典语境举例;脚注 3、4 分别给出 affektlära 两层定义的代表用法;脚注 5 锁定’机械化—图式化’理解在权威工具书中的具体页码;脚注 6 是关于 18 世纪德语'1700-talstyskans Affect’拼写形式的史料说明。正文中"då ordet det svenska ordet affekt"出现的’det’属原文笔误(‘ordet’重复),复述中按原样保留。

第5段(P0005)

原文复述

Artikelns frågeställning om termen affektlära relaterar till en företrädesvis nordeuropeisk diskussion. Frågan om termen affekt rör som anges dess användning på svenska som motsvarighet till en tysk term. Därför dominerar källmaterial på svenska, tyska och engelska i artikeln. Mängden material som tas upp har anpassats till artikelns omfång. För diskussioner om tonartskaraktäristik och figurlära – två områden som ibland betraktas som delområden inom 1600- och 1700-talens affektlära – hänvisas till Steblin (2002) respektive Bartel (1997).

中文讲解

本段交代文章的材料范围与边界,属于研究设计说明,承担四项约束:

① 地域边界:affektlära 一词的讨论属于以北欧为主的话语圈(nordeuropeisk diskussion),本文不打算扩展到意大利、法国等同期论述。 ② 语言边界:因为 affekt 是德语 Affect 的瑞典语对译问题,所引原始材料以瑞典语、德语和英语为主。 ③ 篇幅说明:所处理的材料数量已根据文章篇幅做过取舍,暗示文献回顾并非穷尽式。 ④ 主题外延的处理:tonartskaraktäristik(调性特征论)与 figurlära(音型学说)虽然常被视为 17—18 世纪 affektlära 的子领域,但本文不展开,分别指引读者参考 Steblin (2002) 与 Bartel (1997)。

功能:本段为读者设定了阅读预期——本文是一项北欧—德语—瑞典语—英语三语圈的术语史研究,并把两条常被纳入 affektlära 的支线(调性特征论、音型学说)让给了已有专题文献,从而把自身定位在更窄、更具方法论自觉的"术语与翻译"问题上。

补充说明

Bania 在此引用 Steblin (2002) 与 Bartel (1997) 作为’外部参考点’,把自己与该领域已成熟的两本工具书式研究区别开来:前者专攻调性—情感对应,后者专攻音乐修辞格(figurlära)。这是一项典型的’留白式自我定位’。

第6段(P0006)

原文复述

¹ Det används i Schering (1907, s. 153) och i Goldschmidt (1915, s. 65, 67, 144, 145). Enligt Buelow (1983, s. 403) etablerades det genom Hermann Kretzschmars artikel ”Allgemeines und Besonderes zur Affektenlehre” från 1911.

中文讲解

本条为脚注 1,对应正文中"etablerades av tyska musikforskare”(由德国音乐学者确立)这一断言的文献证据。它给出两条较早用例:Schering (1907, s. 153) 与 Goldschmidt (1915, s. 65, 67, 144, 145);并据 Buelow (1983, s. 403) 指明概念正式确立于 Hermann Kretzschmar 1911 年的文章《Allgemeines und Besonderes zur Affektenlehre》。

功能:把正文"20 世纪初由德国学者确立"的笼统说法,钉到具体的年份、文献名与页码上,构成 affektlära 这一术语的’创世纪’证据链。

补充说明

Kretzschmar 1911 年此文是德语音乐学界对情感学说的奠基性文献,几乎所有后续 affektlära 二手研究都会回到它。该脚注同时也把 Buelow (1983) 标定为’二手综述者’——它既是 Kretzschmar 的当代传话人,也是后文质疑’机械化解读’的学者(见 P0010)。

第7段(P0007)

原文复述

Ett exempel är Dart/Bengtsson (1970, s. 293–294).

中文讲解

本条为脚注 2,对应正文中"är välbekant även från svensk musikhistorieundervisning"(在瑞典音乐史教学中也为人熟知)的举例。脚注以 Dart/Bengtsson (1970, s. 293–294) 作为瑞典语境中流通的代表文献。

功能:用一本可查证的瑞典音乐史教材(与英国学者 Dart 合著 / 由 Bengtsson 编辑或增订)落实’瑞典音乐史教学语境中常见’这一断言。

第8段(P0008)

原文复述

3 Exempelvis i Donington (1979, s. 111–115).

中文讲解

本条为脚注 3,对应正文中"Affektlära kan……referera till periodens estetiska åskådning att musikens roll var att uppväcka specifika affekter hos åhörarna"(affektlära 可指当时的美学信念——音乐的职责是在听者身上唤起特定情感)的举例。脚注以 Donington (1979, s. 111–115) 为代表用法。

功能:以英语世界巴洛克诠释学经典作者 Robert Donington 的著作为锚,证明’affektlära = 美学信念’这一定义层在英语二手文献中已被广泛沿用。

第9段(P0009)

原文复述

⁴ Exempelvis i Serauky (1949–1951), Lenneberg (1958), Eppstein (1975), Thieme (1982/1983) och Dammann (1984).

中文讲解

本条为脚注 4,对应正文中"Ofta inkluderar termen även uppfattningar om hur tonsättaren kunde uttrycka eller representera olika affekter i musik"(该术语也包含作曲家如何在音乐中表达或再现各种情感的看法)的举例。脚注列出五位作者作为该用法的代表:Serauky (1949–1951)、Lenneberg (1958)、Eppstein (1975)、Thieme (1982/1983)、Dammann (1984)。

功能:通过密集的文献清单表明:‘作曲家表达情感’这一定义层在德语学界与英语学界均有大量二手文献支撑,是 affektlära 最稳定的’第二层含义’,绝非个别学者的偶发解读。

补充说明

五位作者出版年份横跨 1949 至 1984 共三十余年,意味着’affektlära = 作曲家表达’这一定义层是学界长期延续的稳定理解,而非近年才出现的重新解读。

第10段(P0010)

原文复述

⁵ Två exempel är Bukofzer (1947, s. 388) och Apel, red. (1969, s. 16).

中文讲解

本条为脚注 5,对应正文中"Ibland förmedlar litteraturen intrycket att……en mer eller mindre allmän, detaljerad, statisk, närmast schematisk och mekanistisk lära"(文献有时给人一种印象,即 affektlära 是一种近乎图式化、机械化的教条)的举例。脚注给出两个代表:Bukofzer (1947, s. 388) 与 Apel, red. (1969, s. 16)。

功能:Bukofzer《Music in the Baroque》是 20 世纪英语音乐学中的经典,Apel《Harvard Dictionary of Music》则是高引用率的权威工具书。两者并列意味着’机械化论解读’已经渗透到权威教科书与百科层面——这正是 Bania 在后文中要质疑的’流行但被高估’的理解。用’两大来源’点明这种简化理解之所以根深蒂固:它不是某个边缘学者的偶发论断,而是写进了经典与权威工具书。

补充说明

脚注 5 选 Bukofzer 与 Apel 并非偶然——两者都是 20 世纪中叶英语音乐学引用率最高的参考文献。Bania 以它们作为标靶,说明简化解读不是孤立意见,而是进入了’经典’层级的论述。

第11段(P0011)

原文复述

⁶ I 1700-talskällor är denna stavning vanlig.

中文讲解

本条为脚注 6,对应正文中"1700-talstyskans Affect"中的’Affect’拼写。脚注提示:在 18 世纪原始资料中,‘Affect’(而非现代标准德语 Affekt)这一拼写形式是常见形式。

功能:看似琐碎,却极为关键——它告诉读者,作者在正文使用’Affect’并非排印或编辑错误,而是 18 世纪德语史料的真实拼写,从而为后文讨论’瑞典语 affekt 与 18 世纪德语 Affect 的对译问题’提供史料层面的合法性。

第12段(P0012)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本行为页眉/期刊卷期标识:STM(Svenska Samfundet för Musikforskning,瑞典音乐学学会)与 SJM(Svensk tidskrift för musikforskning,瑞典音乐学研究杂志)的合刊,2021 年第 103 卷。该行属版面元数据,标识该文刊登的期刊与卷次。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节包含的附加材料为六条脚注(编号 1—6)与一处页眉卷期信息。脚注 1—5 共同支撑 P0004 中关于 affektlära 的五处论断:脚注 1 落实术语起源与确立节点(Kretzschmar 1911),脚注 2 给瑞典语境例证,脚注 3、4 分别锚定’affektlära’的两层定义(激发听者情感 / 作曲家表达情感)的代表用法,脚注 5 则锁定’机械化—图式化’理解在权威工具书中的具体出处(Bukofzer 1947;Apel 1969)。脚注 6 是关于 18 世纪德语拼写形式(Affect vs Affekt)的史料注释,与正文末尾的翻译问题相联。页眉 STM–SJM vol. 103 (2021) 标识期刊与卷期。

💡 本节核心要点

  1. 本节在结构上完成两件事:给出 affektlära 一词的多层界定,并预告文章两大研究问题——‘affektlära’一词的误读风险,以及瑞典语 affekt 作为德语 Affect 对译时所产生的误读风险。
  2. 作者严格区分 18 世纪’affekt’概念与现代’affektteori’:前者指可定义、可意识到、可言说的情绪状态(悲、喜、惧等),后者涵盖范围更广——这是全文方法论论证的前提。
  3. 方法论自警贯穿全段:术语含义随时间漂移,词语塑造理解,含义漂移会引发误解;这是 Bania 写作本文的元立场。
  4. affektlära 一词在文献中实际并存三层用法:(a)当时的美学信念——音乐激发听者情感;(b)作曲家在音乐中表达 / 再现情感;(c)被简化为近乎图式化、机械化的教条——而第(c)种简化解读正被 Buelow 等学者质疑。
  5. 文章定位为北欧—德语—瑞典语—英语三语圈的术语史研究;调性特征论(tonartskaraktäristik)与音型学说(figurlära)这两条常被纳入 affektlära 的支线,被明确让给 Steblin (2002) 与 Bartel (1997)。

🔑 关键术语

  • affektlära:瑞典语术语,对应德语 Affektenlehre、英语 doctrine / theory of the affections。在本节被界定为三层:(a)17—18 世纪音乐激发听者情感的美学信念;(b)作曲家在音乐中表达或再现情感的看法;(c)有时被误读为图式化、机械化的教条。
  • affekt:瑞典语词,对应 18 世纪德语 Affect。本节明确指出:18 世纪的 affekt 指’可定义、可意识到、可言说的情绪状态’(如悲、喜、惧),与现代 affektteori 中的宽义概念不同——这一区分是全文论证的前提。
  • Affect:脚注 6 解释的 18 世纪德语常见拼写形式,与现代标准德语 Affekt 形式不同。Bania 在正文使用 Affect 是为了如实再现 18 世纪史料中的拼写,从而为后文讨论’瑞典语 affekt ↔ 18 世纪德语 Affect’的对译问题提供史料层面的合法性。
  • tonartskaraktäristik:调性特征论,研究不同调性(tonart)所携带的情感性格。本节明确把它视为 affektlära 的’外部子领域’,让给 Steblin (2002)。
  • figurlära:音型学说,研究特定旋律 / 节奏音型与情感之间的对应。本节明确把它视为 affektlära 的’外部子领域’,让给 Bartel (1997)。

s1.2 [描述性拆分] Artikelns disposition

第1段(P0013)

原文复述

För en bättre förståelse av innebörden i det tyska ordet Affect använt av 1700-talets musiker och musikteoretiker tar artikeln inledningsvis kortfattat upp vad som karakteriserade 1600-talets och det tidiga 1700-talets syn på affekt och musik. Därefter behandlas utsagor om gestaltning av affekter i musik av några av de 1600- och 1700-talsmusiker och teoretiker som ofta refereras till i 1900-talets diskussion om affektlära. Sedan följer ett avsnitt som visar hur såväl affektbegreppet som emotionellt engagemang i 1700-talets musikdiskussion ibland har tolkats som mer abstrakt eller känslomässigt distanserat än vad källorna stöder. Till slut diskuteras nutida användning av termerna affekt och affektlära.

中文讲解

本段是全文的"路线图"段落,向读者预告文章将要展开的四个递进板块。

中译:为更好地理解18世纪音乐家与音乐理论家所使用的德语词 Affect 的含义,文章首先简要概述17世纪至18世纪早期对情感(affekt)与音乐之关系的看法;接着讨论几位在20世纪情感学说(affektlära)讨论中常被引用的17、18世纪音乐家与理论家关于音乐中情感塑造(gestaltning av affekter)的论述;随后设一节,揭示18世纪音乐讨论中的情感概念与情感投入(emotionellt engagemang)有时被解读得比原始文献所支持的更为抽象或情感上更为疏离;最后讨论当代对 affekt 与 affektlära 这两个术语的使用。

教学性讲解:本段虽短,却承担三重功能。其一,明确全文的研究对象——并非泛泛的"音乐与情感",而是聚焦于18世纪德语音乐文献中 Affect 一词的特定含义,这一定义需要借助17世纪和18世纪初的语境才能还原。其二,预告文章的论证节奏:先建立历史语境,再引入被后世频繁征引的核心文献,然后对既有解读进行批判性修正,最后回到当下术语使用,形成"语境—文献—批判—现状"的完整链条。其三,也是最关键的信号——第三板块预告了文章的修正性立场:作者将论证20世纪对18世纪情感学说的某些解读过于抽象化或情感疏离化,与原始文献支持的程度不符。这意味着本文不只是描述历史,更是介入当代学术争论,对流行解读提出反驳。读者据此可以预期,作者不会停留在史料罗列层面,而是带有明确的诠释立场。

补充说明

本段是典型的论文导言中的 disposition(结构说明),常置于引言末尾以引导读者。文中"kortfattat"(简略地)一词提示第一板块仅作背景铺垫,而非文章重心;“några av de … som ofta refereras till”(常被引用的几位)暗示作者将选择性引用,而非穷尽式综述;第三板块中的"mer abstrakt eller känslomässigt distanserat än vad källorna stöder"是全文修正性主张的预告。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

无额外的脚注、图表或边栏材料;本段即为文章 disposition 段落本身。

💡 本节核心要点

  1. 本段是全文的结构预告,按"语境—文献—批判—现状"四个板块展开论证。
  2. 文章的研究焦点是18世纪德语音乐文献中 Affect 一词的特定含义,而非泛义的"音乐与情感"。
  3. 第一板块(17世纪至18世纪初)仅作简略背景铺垫,目的是为理解 Affect 一词的内涵提供历史坐标。
  4. 第二板块将讨论20世纪情感学说讨论中常被引用的17、18世纪音乐家与理论家关于情感塑造的论述。
  5. 第三板块是全文的修正性核心:作者将反驳把18世纪情感学说解读得过于抽象或情感疏离的倾向。
  6. 第四板块把讨论延伸至当代对 affekt 与 affektlära 两个术语的使用,形成古今对照的收束。

🔑 关键术语

  • Affect(德语):18世纪德国音乐家与音乐理论家所使用的德语词,是本文章研究的核心术语,其具体含义需借助17世纪至18世纪初的历史语境来还原。
  • affekt:瑞典语中对应的概念词,指情感、情绪或心境,在18世纪音乐理论中是音乐表现与修辞分析的关键范畴。
  • affektlära:瑞典语"情感学说"或"情感论",指关于音乐中情感表达与塑造的系统理论,在20世纪学术讨论中常被援引。
  • gestaltning av affekter:“情感之塑造/构形”,指音乐家在作曲或演奏中对特定情感进行具象化、可感知呈现的过程,是18世纪音乐修辞的核心议题。
  • emotionellt engagemang:“情感投入"或"情感参与”,本段提示作者将论证:原始文献支持的是带有实际情感投入的理解,而非后世所解读的那种抽象化、距离化的情感观。

s2.1 [描述性拆分] Filosofiska och retoriska grunder för 1600-talets affektlära

第1段(P0014)

原文复述

Något om 1600- och det tidiga 1700-talets syn på affekter och musikens affektiva roll

中文讲解

这一标题开启了本小节的历史与理论导论:作者要讨论17世纪及18世纪初人们如何理解affekt,以及音乐为何能够或被如何认为能够引发情感。这里的“音乐的情感作用”不是孤立地讨论音乐效果,而是先把这一问题放入当时哲学和音乐理论共同关注人类情感的背景中。

补充说明

标题同时限定了时间范围和论述方向,但并未在此处展开具体理论。

第2段(P0015)

原文复述

Under 1600- och 1700-talen var intresset för människors känslor stort inom såväl filosofi som musikteori.⁷ Den troligen mest inflytelserika tidigmoderna affektteorin återfinns hos René Descartes, bland annat i hans Lespassions de l’âme från 1649 (Meyer, 2003, s. 4). Andra 1600-talsfilosofer som utvecklade teorier kring affekt var Baruch Spinoza, Nicolas Malebranche, Thomas Hobbes och Athanasius Kircher.⁸ Descartes betraktade affekterna (lespassions) som definierbara och separerbara tillstånd (1649). Han, liksom andra filosofer och även musiker, listade, kategoriserade och diskuterade olika affekter. Dessa kategoriseringar varierade och indikerade inte någon begränsning av möjliga nyanser eller antal affekter. För Descartes var affekterna hemmahörande i både själen och kroppen: de var både en sorts tankar och fysiska upplevelser och var beroende av interaktionen mellan själ och kropp. Människors affektiva upplevelser var för Descartes en integrerad del av deras tänkande (James, 1997, s. 85–86, 91, 106–107; Koch, 2008, s. 42–85). Descartes uppehåller sig vid de typiska fysiska yttre manifestationer som karaktäriserar olika sinnesrörelser (1649, s. 28–37; se även Koch, 2008, s. 82–85, och James, 1997, s. 97). En känsloupplevelse är enligt Descartes individuell och beroende av personens egenskaper och tidigare upplevelser (1649, s. 11, 37–38; James, 1997, s. 98–100). Descartes menade att människor reagerar emotionellt på andra människor och deras gester, på konversationer, böcker de läser, vädret, musik, byggnader de vistas i och tusen andra ting (James, 1997, s. 107–108). Vad gäller sinnesrörelser genererade av konstnärliga upplevelser menade Descartes att när affekterna endast orsakas av de märkliga episoder vi ser presenterade på scenen eller av andra liknande saker som inte kan göra oss skada på något sätt, så njuter vi av att försättas i alla sorters sinnesrörelser – till och med sorg och hat (1649, s. 27). Descartes teorier återspeglas i de teckningar som illustrerar Charles LeBruns berömda föreläsning från 1668 (LeBrun, 1713; Montagu, 1994, s. 156–162). LeBrun var Ludvig XIV:s Förste Målare och redogjorde i denna föreläsning för ett antal affekter samt de kroppsliga reaktioner och ansiktsuttryck som orsakades av dem och hur dessa kunde uttryckas i bild (Montagu, 1994).⁹ Föreläsningen blev mycket uppmärksammad och utgavs upprepade gånger i flera versioner under 150 år efter LeBruns död (Montagu, 1994, s. 175–187).

中文讲解

本段先给出思想史背景,再以笛卡尔为中心建立一套较为系统的情感理论。笛卡尔把affekt视为能够加以界定和区分的状态,但紧接着又强调不同思想家和音乐家的分类彼此不一,分类表并不是affekt数量或细微差别的上限。因此,不能把他的理论误解成一份封闭、固定的有限情感清单。

“灵魂与身体都参与”揭示了理论的关键结构:affekt既具有思想性,也包含身体经验,其产生依赖灵魂与身体的相互作用,所以它并非仅是心理事件或生理反应。正因如此,外在的身体表现和面孔表情才能成为观察affekt的途径。不过,原文说的是不同sinnesrörelser的“典型”外在表现,而不是每个人在每种情况下都必然呈现完全相同的表现。

“情感体验因个人特性和既往经历而异”又限制了任何简单、机械的对应关系。人的情绪反应可以由他人及其动作、谈话、书籍、天气、音乐和建筑等大量事物引起;音乐在这里是众多触发物之一,不能仅凭此段便把音乐说成具有独特或唯一地位。

舞台例子的作用是区分现实伤害与安全的艺术呈现:如果悲伤或仇恨之类的affekt由无法实际伤害我们的舞台事件引起,人们仍能享受进入这些情感状态。LeBrun的讲座及其插图则把这一理论具体视觉化,将affekt、身体反应和面孔表情联系起来;讲座此后的广泛传播则说明这种表达方式具有显著影响。

补充说明

本段中的“tusen andra ting”是修辞性的概数表达,用来强调情感触发来源极其广泛。

第3段(P0016)

原文复述

⁷ Här finns endast utrymme för en kort sammanfattning av detta område. För affekt inom 1600-talets filosofi, se James (1997), om synen på kropp och sensibilitet inom fransk 1600-talsfilosofi, se Koch (2008).

中文讲解

这是脚注7,本身并不增加新的理论主张,而是主动限定正文篇幅:这一思想史领域只能在此作简短概括。它为两部分提供进一步阅读入口,即17世纪哲学中的affekt,以及法国17世纪哲学对身体和sensibilité的理解。这一功能说明,正文主要承担勾勒核心框架的任务,而非完整综述所有相关哲学。

补充说明

该脚注明确表明正文采用压缩性概述。

第4段(P0017)

原文复述

För Spinozas filosofi om affekt, se Deleuze (1988). För en diskussion om Hobbes respektive Malebranches affektfilosofi, se James (1997, s. 108–123, 126–136). Det mest omfattande verket om Kirchers tänkande är Ulf Scharlau, Athanasius Kircher (1601–1680)als Musikschriftsteller. Ein BeitragzurMusikanschauungdes Barock. Marburg, 1969. För en diskussion på svenska om musik och affekt i Kirchers Musurgiauniversalis, se Berglund (2008).

中文讲解

脚注8为正文中列出的其他思想家分别提供研究入口:斯宾诺莎的理论指向Deleuze,霍布斯和马勒伯朗什的affekt哲学由James的相应章节承接;关于基歇尔的思想,脚注称Ulf Scharlau的著作是最为全面的研究,并以Berglund的瑞典文研究补充音乐与affekt这一具体角度。正文在这里的作用是建立相关思想家谱系,具体讨论则由脚注引向不同文献。

补充说明

脚注分别引导读者进入单个人物、哲学主题和作品研究,并非对各人的理论作进一步比较。

第5段(P0018)

原文复述

⁹ En engelsk översättning av denna föreläsning med LeBruns illustrationer finns i Montagu (1994, s. 126–140).

中文讲解

这是脚注9,为LeBrun讲座及其插图提供具体获取路径:Montagu的版本收入讲座的英文译文,并附有LeBrun的图示。脚注既指明相关材料所在位置,也说明正文所依据的视觉材料能够与讲座文字一同查看。

补充说明

该脚注指向讲座的英文译文和有插图的版本,便于核看正文所提到的图像材料。

第6段(P0019)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是期刊卷期与年份的版面标识,表明该页出自STM–SJM第103卷、2021年。它属于书目或出版信息,不参与本段的理论论证。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

P0016、P0017和P0018分别是脚注7、脚注8和脚注9:脚注7说明正文只能作简短概述并提供两类相关研究;脚注8按人物和主题给出进一步阅读入口;脚注9提供带LeBrun插图的讲座英文译文位置。P0015提到LeBrun讲座的绘图,但本节没有另设独立图像或图表说明。P0019为期刊卷期和年份标识。

💡 本节核心要点

  1. 17世纪及18世纪初,哲学和音乐理论都强烈关注人的情感,但本节先以思想史背景而非直接的音乐效果分析来展开论述。
  2. 笛卡尔被认为可能拥有当时最有影响力的早期现代affekt理论;他把affekt界定为可定义、可区分的状态,却明确反对把既有分类理解为情感数量或细微差别的固定边界。
  3. 笛卡尔理论的关键是灵魂与身体的相互作用:affekt既包含思想,也包含身体经验,并构成思维的一部分。
  4. 不同affekt具有典型的身体外在表现,但具体体验又受个人特性和既往经历影响,因此不能被理解为对所有人完全一致的机械反应。
  5. 音乐只是众多情感触发物之一;安全的艺术呈现甚至可以使人享受悲伤和仇恨等负面affekt,因为这些情感不会造成现实伤害。
  6. LeBrun的讲座把affekt、身体反应和面孔表情转化为视觉表达;脚注则为相关理论、人物研究及讲座图文材料提供进一步阅读路径。

🔑 关键术语

  • affektteori:围绕affekt的性质、来源、类别和表现展开的理论。正文指出,17世纪多位哲学家和音乐家都参与了对affekt的列举、分类与讨论,但分类彼此不同,并不限定affekt的可能数量或细微差别。
  • affekt(les passions):笛卡尔所讨论的可定义、可区分的情感状态。它同时具有思想性和身体经验性质,依赖灵魂与身体的相互作用,并被纳入人的思维活动。
  • sinnesrörelser:与不同affekt相联系、能够呈现典型外在身体表现和面孔表情的情感运动。原文也用它讨论艺术体验所引发的悲伤和仇恨。
  • själ–kropp-interaktion:笛卡尔理论中affekt产生的基本关系。affekt既不是纯粹心灵活动,也不能被单独还原为身体反应,而是在灵魂与身体的相互作用中形成。
  • LeBruns föreläsning från 1668:Charles LeBrun把多种affekt同身体反应、面孔表情及其图像表达联系起来的讲座。正文用它展示笛卡尔理论如何通过视觉形式得到具体呈现。

s2.2 [描述性拆分] Vokalmusikens dominans och ordet Affect i tyskspråkig 1700-talsterminologi

第1段(P0020)

原文复述

第3页图像或乐谱示例

中文讲解

本条为第3页的图像或乐谱占位符,原文中此处插入了一幅图。由于内嵌的图像数据已被省略,仅保留了图注与位置标记,需要查看原页面才能看到具体内容。结合下一页的图注,可推断此处所引之图与 LeBrun (1713) 的插图有关,即 P0021 中的 Bild 1。

补充说明

占位符说明:原文本中此处为一幅图片,图片本身的内容(颜色、构图、人物面部表情的具体描绘等)无法从此处的替代文字与图注之外的材料中确认,需查阅原书第3页。

第2段(P0021)

原文复述

Bild 1. Två illustrationer ur LeBrun (1713): “Le Ravissement” (Hänförelse) och “Douleur Egüe [aiguë]” (Skarp smärta).

中文讲解

这是图1的瑞典语图注,说明该图取自LeBrun于1713年出版的作品,包含两幅插图:一幅题为"Le Ravissement"(瑞典语译作Hänförelse,意为狂喜/出神),另一幅题为"Douleur Egüe [aiguë]"(瑞典语译作Skarp smärta,意为尖锐的疼痛/剧痛,方括号中的aiguë为法语原文的正字法补充)。这两幅插图来自18世纪初关于表情与激情(passions)的视觉化传统,常被用以说明affekt理论中将情感视觉化、可分类化的思路。作者将其放置于此节,意在从视觉艺术的角度对照说明17—18世纪人们如何把affekt视为可识别、可描绘、可独立定义的范畴。

补充说明

关于图中插图的可见细节(如人物姿态、面部肌肉的具体处理方式)由于原图被省略,无法在本节范围内核实,仅依据图注的标题与瑞典语译名提供背景。LeBrun的全名Charles Le Brun是17世纪法国画家,其关于表情的系统化论述常被18世纪音乐理论家援引,但此节文本并未直接给出其全名,故仅依本节信息提供。

第3段(P0022)

原文复述

Vokalmusikens dominans under 1600-talet och det tidiga 1700-talet innebar att musikens affekter i regel styrdes av ett specifikt sammanhang eller en text. Enligt en ofta uttalad uppfattning bland 1600- och 1700-talets musiker och teoretiker var musikens uppgift att beröra lyssnarna, att försätta dem i skiftande affekter. Hur väl musiken fullgjorde denna uppgift utgjorde en del av dess värde och därmed ett kriterium för bedömningen av den (Mattheson, 1739, s. 138–139, 207–208, 292; Quantz, 1752, s. 81, 290, 291, 294, 316–317; Bach, 1753, s. 123). Under 1700-talets andra hälft kritiserades allt oftare uppfattningen att affekter såväl i musik som hos människor skulle vara möjliga att separera, definiera och artikulera (Hosler, 1981, s. 168–209). Ett konceptuellt estetiskt skifte ägde rum i riktning mot en inställning att musik skulle uttrycka individualiserade, dynamiska och privata känslor och upplevelser snarare än universella och identifierbara affekter. Denna förskjutning var en del i de omvälvande förändringar som utgjorde övergången från det tidiga 1700-talets estetik (ofta refererad till som mimetisk eller representativ) till den romantiska.

中文讲解

本段是本节论证的核心段落,作者提出三个相互关联的主张。第一,17世纪至18世纪初,声乐(vokalmusik)在音乐实践中占据主导地位,这意味着音乐中的affekt(即情感范畴)通常由特定的语境或歌词所规定,而非由纯器乐自行决定。第二,这一时期音乐家与理论家普遍认为,音乐的使命是打动听者、将其置于不同的affekt之中;因此,达成这一使命的程度便成为评价音乐价值的一项标准。作者为这一观点援引了三处文献:Mattheson (1739) 第138—139、207—208、292页;Quantz (1752) 第81、290、291、294、316—317页;以及C.Ph.E. Bach (1753) 第123页。第三,18世纪后半期出现了对前一种观念的批评——人们越来越怀疑,affekt无论在音乐中还是在人心中,是否真的可以被分离、定义并清晰表达(Hosler, 1981, 第168—209页)。由此发生了一次概念性的美学转向:音乐被认为应表达个体化的、动态的、私人的情感与体验,而非普遍的、可被识别的affekt。这一转变属于从18世纪早期美学(常被称为"模仿性"或"再现性"美学)向浪漫主义美学的过渡。

理解这段时需要把握两层对照:一是"早期—后期"的对照,二是"声乐主导—器乐独立"的对照。作者用前者确立历史阶段,用后者把affekt的语义变化嵌入具体的音乐实践结构中。需要注意的是,作者并未把这一转变描述为线性进化,而是称之为"概念性的美学转向"(konceptuellt estetiskt skifte),并强调它是更大规模变革的一部分。

补充说明

脚注序号1标记于本段末尾"den romantiska"之后,对应下一条 P0024 中以0开头的参考文献注释;该注释补充了1700年代美学讨论的不同研究方向(美学史、哲学、浪漫主义音乐美学、当代affekt理论的平行比较)。本节其余文献出处(Mattheson、Quantz、Bach、Hosler等)的全名及具体著作信息需结合脚注或正文上下文进一步确认,本段仅给出页码与年代。

第4段(P0023)

原文复述

Några exempel på hur ordet Affect används i tyskspråkig musiklitteratur från 1700-talet kan bidra till förståelsen av ordets innebörd. I 1700-talets tyskspråkiga lexikon uppträder Affect och som utbytbara termer (Scheer, 2014, s. 52). Johann Matthesons

中文讲解

本段是上一段的延续,开启了本小节的第二层任务:透过具体例证来说明德语音乐文献中Affect一词的含义。作者预告将给出若干例证,并指出在18世纪的德语词典中,Affect与另一词(此处文本似有缺失或拼合异常)作为可互换的术语出现,作者援引Scheer (2014, 第52页)作为支持。这一短句的功能是为接下来引用Mattheson的用法做铺垫。需要特别注意的是,原文中"Affect och"之后的词在本次提供的文本片段里未显示完整,疑为排版或OCR造成的缺字;本节仅能依据可见部分解读。

作者用这一段作为从"理论史概述"过渡到"语言学考据"的桥梁:前段确立了affekt在18世纪音乐思想中的地位与转变,本段则要回到术语本身,从词典与文献的具体用法中重建其语义。

补充说明

原文此处存在明显的句法不完整(Affect och…),可能为段落起首的OCR切分所导致的跨段问题;下一段(P0024)实际上是一则以0开头的脚注,而非正文,因此"Johann Matthesons"这一悬空片段的完整语境需参看后续页面。依据当前可定位的信息,不对其含义作进一步猜测。

第5段(P0024)

原文复述

0 För en genomgång av 1700-talets estetiska uppfattningar i tyskspråkig diskussion med avseende på instrumentalmusik, se Hosler (1981). För ett mer filosofiskt perspektiv på 1700-talets estetiska skifte, se Neubauer (1986). Den tyska estetiska diskussionen under 1700-talets andra hälft behandlas även av Riley (2004) och Morrow (1997). För paralleller till nutida affektteori samt en diskussion belyst genom 1700-talets opera, se Grant (2020). För den romantiska musikestetiken, se Bonds (2006, särskilt s. 6–43).

中文讲解

这是第3页的一则脚注(编号0,与P0022末尾的1对应),作者在此向读者指明可进一步阅读的五类文献:第一,Hosler (1981)——关于德语世界器乐美学观的综合性考察;第二,Neubauer (1986)——从哲学视角处理18世纪美学转向;第三,Riley (2004) 与 Morrow (1997)——同样涉及18世纪后半叶德语美学讨论;第四,Grant (2020)——将当代affekt理论与18世纪歌剧联系起来进行讨论;第五,Bonds (2006, 尤其是第6—43页)——关于浪漫主义音乐美学的研究。

从功能上看,这则脚注扩展了正文中关于"美学转向"主张的文献地图:Hosler (1981) 既是P0022中已被引用的来源,又在此被推荐作为总体参考;Neubauer、Riley、Morrow共同指向哲学与美学史方向;Grant则提供了与当代affekt理论的横向对照;Bonds则是把历史叙述延伸到浪漫主义阶段的桥梁。作者借此向研究者交代,本节对18世纪美学转向的判断并非孤立提出,而是建立在一系列既有研究之上的。

补充说明

脚注上标编号0与正文末尾1之间编号差异的原因在本次输入范围内无法确认(可能为原书排版或OCR差异),本节仅按原样复述,不作更改。所有被引作者的姓氏、出版年份与页码均照原文保留;这些文献的具体著作名称因本节未提供,需查阅原文参考文献列表方可确认。

第6段(P0025)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是第3页的页脚/期刊标识,标明本文发表于STM(瑞典音乐研究杂志)与SJM合刊的第103卷,出版年为2021年。该信息表明本节属于一篇正式学术期刊文章的组成部分,作者在写作时使用的是规范化的学术体例,注释与引用风格亦印证这一点。该版面元素本身不承载论证内容,但对确定本文的学术来源与发表年代是必要的元数据。

💡 本节核心要点

🔑 关键术语


s2.3 [描述性拆分] Affects och Leidenschaft samt sent 1700-tals begreppsskifte

第1段(P0026)

原文复述

(1739), Johann Joachim Quantz (1752) och Carl Philipp Emanuel Bachs (1753) verk använder termerna Affect och Leidenschaft utan betydelsedifferentiering. Bach nämner affekter (Affecte) som sorgsenhet och glädje (1753, s. 122), raseri och ilska (1753, s. 118), samt sinnesrörelser (Leidenschaften) som sorgsenhet och oskuldsfullhet (1753, s. 54). Quantz talar om affekter (Affecte) som ömhet, sorg, glädje och ursinne (1752, s. 290). Immanuel Kant differentierade mellan Affekt och Leidenschaft, men trots det användes termerna under det sena 1700-talet i dagligt bruk fortfarande ofta som utbytbara (Scheer, 2014). Heinrich Christoph Kochs Lexikon (1802, spalt 894) har en artikel med sökordet där dessa ord ges samma definition. Under senare delen av 1700-talet blev andra termer vanligare, som tyskans Empfindung (känsla, förnimmelse), Gefühl (känsla) och Stimmung (stämning).

中文讲解

本段的核心主张是:在18世纪中后期的德语音乐理论文献中,Affect(情态/激情)与Leidenschaft(情感/激动)这两个术语在实践中长期处于未分化状态,即便有学者作出区分,日常用法仍互换使用;而到了18世纪后期,更具感受性内涵的新词汇(Empfindung、Gefühl、Stimmung)逐渐取代了旧术语。

论证结构可分为三层。第一层是语料证据:作者援引1739年某文献(具体作者在前文已被省略)、Quantz的1752年著作与C. P. E. Bach的1753年著作,指出三者都把Affect与Leidenschaft当作同义词或近义词使用。关键例证来自Bach本身——他一方面把"sorgsenhet"(悲伤)和"glädje"(喜悦)归入Affecte,另一方面又把同一种"sorgsenhet"(悲伤)归入Leidenschaften;同样,Quantz列举的"ömhet、sorg、glädje、ursinne"(柔情、悲伤、喜悦、狂怒)也只是挂上Affecte的标签。这一并列并非Bach用词的偶然,而暴露了术语边界在当时尚未稳固:同一情感范畴可以自由地在两个标签下出现,正说明它们未被理论化为不同的概念。

第二层是哲学权威与日常用法的张力:Kant曾尝试在Affekt(短暂的、突然的强烈情感)与Leidenschaft(持续的、惯性的情感倾向)之间作概念区分,但作者援引Scheer 2014指出,这种哲学层面的精确化并未渗透到18世纪后期的日常音乐话语中,词义在实践中仍是流动的、可互换的。Koch 1802年音乐辞典仍把两词放入同一词条并给出相同定义,正是这种持续混用的文献证据。

第三层是概念史的转向:到了18世纪后半叶,更具感受性、内省性色彩的术语开始流行——Empfindung(感受、感知)、Gefühl(情感、感觉)、Stimmung(情绪、气氛)。这些新词把关注点从外部可观察的"激情表现"转向内在的"感受状态",与启蒙晚期对主体性、内在体验的强调相呼应。

需要警惕的误解是:不能把本段读成"Affect与Leidenschaft从来是同义词"。准确的理解是,在Kant哲学化区分之前及之后相当长时间内的实际音乐文献中,两词混用是常态;但随着Empfindung等新术语的兴起,整个情感概念的词汇系统正在重组,本段描述的正是这一过渡期的语言面貌。

补充说明

本段中Bach的用法值得注意一处微妙对照:他既把sorgsenhet列入Affecte(1753, s. 122),又把同一个sorgsenhet列入Leidenschaften(1753, s. 54)。这并非自相矛盾,而是18世纪中期两词未分化的直接语料证据。Koch 1802年词条(spalt 894,即第894栏)的存在,是延续至19世纪初术语仍未严格区分的旁证。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本段包含四处脚注标记(11、12、13、14),但正文未给出脚注内容。脚注通常在此类学术文本中承担文献出处、补充引证或概念辨析的功能(如Scheer 2014的引用即出现在脚注12或脚注13位置的可能性较大),但由于脚注正文未提供于本节输入中,无法进一步说明其具体内容。脚注的主要作用仍可推断:标注各引文页码(Bach 1753 s. 54、118、122;Quantz 1752 s. 290;Koch 1802 spalt 894),以及为Scheer 2014的判断提供文献支撑。

💡 本节核心要点

  1. 18世纪中叶的权威音乐理论家(C. P. E. Bach、Quantz等)在实践中并不区分Affect与Leidenschaft,两词在实际文献中可互换使用。
  2. Bach自身的用法是术语未分化的最直接证据:他把同一情感(如sorgsenhet)同时归入Affecte和Leidenschaften。
  3. Kant虽在哲学上对两词作出区分,但这一区分未能渗入18世纪后期日常音乐话语;Koch 1802年辞典仍把两词置于同一词条。
  4. 术语的真正变化出现在18世纪后期:Empfindung、Gefühl、Stimmung等新词逐渐取代旧术语,反映出从外部"激情表现"到内在"感受状态"的概念重心转移。
  5. 本段因此呈现出"旧词混用—哲学尝试精确化—日常仍混用—新词兴起"的过渡期语言史面貌。

🔑 关键术语

  • Affect / Affekt / Affecte:本节中指18世纪德语音乐理论中表示"情态"或"激情"的核心术语之一,与Leidenschaft长期混用;在Kant体系里指短暂、突然爆发的强烈情感。
  • Leidenschaft / Leidenschaften:本节中与Affect并列使用的术语,通常译为"情感"或"激动";Kant哲学中倾向于指持续、惯性的情感倾向,但在18世纪实际音乐文献中常与Affekt互换。
  • Empfindung:德语"感受、感知",18世纪后期兴起的术语,把关注点从外在表现的激情转向内在的感受过程。
  • Gefühl:德语"感觉、情感",18世纪后期与Empfindung并行使用的术语,强调主体的内在情感状态。
  • Stimmung:德语"情绪、气氛",18世纪后期逐渐取代旧术语的新词之一,指向整体性的情感氛围或心境状态。

s3.1 [描述性拆分] Morley och Kircher om imitation och egen erfarenhet

第1段(P0027)

原文复述

Några 1600- och 1700-talsmusikers och teoretikers uttalanden om hur olika affekter kunde uttryckas i musik

中文讲解

这是本节的小节标题。它预告了本节内容:考察17世纪和18世纪的音乐家与理论家关于不同情感如何在音乐中被表达的具体陈述。该标题把本节定位在作者的更大论证之中——从情感学说(affektlära)的概念背景,进入对历史原始文献的实证检验。

第2段(P0028)

原文复述

Eftersom musikens roll ansågs vara att uppväcka olika affekter hos lyssnarna är det inte förvånande att det fanns ett stort intresse under 1600- och 1700-talen för hur musikens utformning kunde påverka vilka sinnesrörelser som uppfattades i och uppväcktes av den. I det följande diskuteras utsagor av teoretiker och musiker från denna tid om hur musik kan uttrycka specifika affekter, utsagor som ofta refereras till i 1900-talets diskussion om affektlära. Frågan är om dessa utsagor kan stödja en uppfattning att det under 1600- och det tidiga 1700-talet fanns en mer eller mindre allmän, statisk, närmast schematisk lära om hur musikaliska parametrar skulle användas för att objektivt kunna representera specifika affekter.

中文讲解

本段是全节的导论,承担两项功能。第一项是交代历史背景:既然当时认为音乐的功能在于唤起听者情感,那么17、18世纪的理论与实践自然会关注音乐形式与所引起的情感反应之间的关系。第二项是提出本节要回答的核心研究问题——这些历史陈述是否足以支撑一个常见的现代观念,即当时存在一种’普遍的、静态的、近乎图式化的学说’,规定了音乐参数如何客观对应特定情感。这个问题为下面所有例证(莫利、基歇尔)设定了要被检验的标尺:作者要从这些’常被20世纪讨论引用’的陈述中,找出它们究竟支持还是不支持一种统一的图式。作者用’mer eller mindre allmän, statisk, närmast schematisk lära’这种带限定语并接近反问的措辞,暗示自己对那种简单化的现代叙述抱有怀疑。

补充说明

本节论证承接前文对情感学说(affektlära)概念的铺垫,并把焦点从概念史转入对原始文献的实证考察。

第3段(P0029)

原文复述

Thomas Morley förklarar att tonsättaren måste anpassa musiken till den text som skall uttryckas. Detta innebär, något förkortat, att komponera allvarlig musik till ett allvarligt ämne och glad musik till ett muntert tema. Halvtonssteg ska användas för att uttrycka klagan, men inte för ”hårdhet, grymhet eller liknande affekter” (1597, s. 177).

中文讲解

本段引入第一个历史例证:莫利(Thomas Morley, 1597年, 第177页)关于作曲家必须使音乐适配所表达之文本的主张。其内容分三层:(1)一般原则——严肃题材配严肃音乐,明快主题配欢快音乐;(2)具体参数例示——半音(halvtonssteg)用来表达哀叹(klagan),但不能用来表达’坚硬、残酷或类似情感’。作者用这段引文作为一个简单的’对应规则’范例:在文本情感与音乐手段之间建立直接关联。莫利的例子构成了作者用以检验’静态图式化学说’假说的第一块试金石。值得留意的是,莫利是在讨论音乐与歌词的关系时给出这些规则,并非提出一个覆盖所有情感类别的通用体系——这一点作者将在后面通过基歇尔的例子继续展开。

第4段(P0030)

原文复述

Kircher (1650, bok VII) behandlar utförligt musikens förmåga att representera, uppväcka och forma affekter. Boken diskuterar vad en tonsättare och kapellmästare skulle tänka på för att kunna uppväcka en given affekt genom musik (1650, kapitel 3), och går igenom ett flertal affekter som beskrivs med hjälp av olika musikexempel (1650, kapitel 6). För att uttrycka smärta måste tonsättaren även använda sig av sina egna erfarenheter av denna affekt (1650, s. 600). Med syfte att komma åt nationella skillnader i hur affekter kunde representeras i musik skickade Kircher bibelcitat som illustrerade dessa sinnesrörelser till minst åtta av de mest framstående musikerna från olika länder för att låta dem tonsätta dem. Tyvärr hann dessa musiker enligt Kircher inte svara innan boken skulle tryckas (1650, kapitel 4). Kircher tycks ha varit av uppfattningen att en systematisering av allt som rörde mer avancerad musik skulle vara önskvärd. Möjligen syftade han till en systematisk beskrivning av hur musik kunde representera olika affekter, men hans framställning i Musurgia universalis kan inte karaktäriseras som en fullbordad sådan. Enligt Berglund finns hos Kircher liksom hos andra samtida författare en

中文讲解

本段集中介绍基歇尔(Athanasius Kircher, 1650年《Musurgia universalis》第七卷)对情感表现的处理,是本节论证的核心证据。需要拆为以下几个层次:(1)基歇尔的总体目标——音乐的’再现、唤起、塑造’情感之能力;(2)他的实践结构——第3章讨论作曲家与乐长应考虑的因素,第6章列举多种情感并配以音乐例证;(3)一个关键的限定——作曲家要表达痛苦,还必须’利用自己对该情感的个人经验’(第600页),也就是说基歇尔并非机械地给出参数对应表,而是要求创作者的主体经验介入;(4)一个未竟的跨国比较计划——基歇尔曾把带情感的圣经引文寄给至少八位各国著名作曲家请求谱曲,但’未能在付印前收到回复’(第4章),这暗示基歇尔本人也承认民族差异的存在;(5)作者的评价——基歇尔可能倾向于系统化,但《Musurgia universalis》的实际呈现’不能被定性为一部完成的系统化作品’,并引Berglund的判断作为佐证(句子在此中断,下文延续)。这一段的关键意义在于:基歇尔的例证恰恰打破了’静态图式’的现代想象——他既提到个人经验、又承认民族差异、又未能完成系统化,这些都为作者质疑’普遍情感学说’提供了论据。

补充说明

本段以未完成的句子结尾(’enligt Berglund finns hos Kircher liksom hos andra samtida författare en’),其意群在下一页或下一段继续。

第5段(P0031)

原文复述

11 Se även Thieme (1982, s. 162).

中文讲解

这是脚注11,提供一个补充参考:另见 Thieme (1982, 第162页)。其功能是为正文中某一相邻主张提供延伸阅读支持。

第6段(P0032)

原文复述

12 Även andra ord som Gemüths-Bewegungen används av dessa författare.

中文讲解

这是脚注12,补充说明:除前文已提的德语术语外,这些作者也使用’Gemüths-Bewegungen’(直译’心灵的感动’)之类的词。其作用是提示读者当时的德语文献使用了多个并行术语来指称情感运动,避免把术语单一化。

第7段(P0033)

原文复述

Definitionen lyder: ”Varje livfull själslig reaktion, som just på grund av sin livfullhet är sammanbunden med en kännbar grad av nöje eller missnöje” (”Jede lebhaftere Wirksamkeit der Seele, die eben ihrer Lebhaftigkeit wegen mit einem merklichen Grade von Vergnügen oder Mißvergnügen verbunden ist”.) Denna översättning liksom övriga översättningar i artikeln är utförd av Tilman Skowroneck.

中文讲解

这是一段定义性引文/脚注,给出一个德语术语的定义:‘心灵的每一种活跃活动,正因其活跃而与可感知程度的愉悦或不悦相连’。作者提供该定义是为了固定正文中’情感/感动’这一概念所指的范围——它特指那种伴有可辨愉悦/不快感受的强烈精神活动。脚注末尾注明此瑞典语翻译与全文其他翻译均为 Tilman Skowroneck 所作,这是文献规范的交代。理解这段的关键是:定义把情感限定为’生动的、有正负感受伴随’的精神活动,这就把’affekt’与单纯的中性认知活动区分开来。

补充说明

原文同时给出瑞典语译本与德语原文;这属于同时代德语文献中关于情感概念的标准定义之一,作者借此锚定本文的用法。

第8段(P0034)

原文复述

14 För en distinktion mellan affekt och stämning, se Wallrup (2015, s. 156–160).

中文讲解

这是脚注14,提供一个延伸阅读:关于’affekt(情感)‘与’stämning(心境/情绪氛围)‘的区分,参见 Wallrup (2015, 第156–160页)。其作用是提示读者这两个概念不可互换——后者通常指一种弥漫而稳定的氛围,前者指具体的强烈心理活动。这一区分对正确理解本节及全文至关重要。

第9段(P0035)

原文复述

5 Kircher delar in affekterna i två grupper: fyra huvudaffekter (kärlek, smärta, glädje, sorg) och ”de andra affekterna” (indignation, beundran, berusning, förtvivlan, hopp).

中文讲解

这是脚注5(编号与上下文相邻编号不一致,按原文保留),介绍基歇尔对情感的分类:他把情感分为两组——四种’主要情感’(爱、痛苦、喜、悲)与’其他情感’(愤慨、惊叹、迷醉、绝望、希望)。其作用是提示基歇尔虽倾向系统化,但并未把所有情感压入一个同质清单,而是承认有主次两层结构。这一脚注与正文中关于基歇尔’系统化倾向但未完成’的判断互相印证。

第10段(P0036)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是期刊刊头/页脚信息:标明本文发表于 STM–SJM(《瑞典音乐学杂志》/Swedish Journal of Musicology)第103卷(2021年)。属于版面信息,不参与正文论证。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节除正文外包含多条脚注(编号11、12、13(即定义段)、14、5)和一处期刊刊头(STM–SJM vol. 103, 2021)。脚注12提示德语术语变体(Gemüths-Bewegungen);定义段(第13号脚注)锚定’情感’的德语定义并注明全文瑞典语译本由 Tilman Skowroneck 提供;脚注14区分’affekt’与’stämning’;脚注5交代基歇尔的双层情感分类。这些注释与正文一道,共同支撑作者对’是否存在统一静态图式’的质疑。

💡 本节核心要点

  1. 本节围绕一个研究问题展开:17—18世纪关于音乐与情感的陈述是否足以支撑一种’普遍、静态、图式化’的情感表现学说。
  2. 莫利(1597)提供了一个简单的’音乐参数对应文本情感’的范例:半音用于哀叹而不用来表达残酷,作者用它作为讨论的起点。
  3. 基歇尔(1650,《Musurgia universalis》第七卷)虽试图系统化,但有三个反’静态图式’的要素:要求创作者借助个人经验、承认民族差异、未完成系统化作品。
  4. 基歇尔的情感分类分为’四种主要情感’与’其他情感’两层,并未把情感压缩成单一清单。
  5. 作者通过莫利与基歇尔两个例证累积对’统一情感学说’假说的怀疑,为下文进一步讨论做好铺垫。

🔑 关键术语

  • affektlära:情感学说;在本节中既指17—18世纪时人对音乐与情感关系的论述,也指20世纪学者对前者的再叙述。本节质疑后者把前者描述为’统一图式’的倾向。
  • affekt:情感、感动;在本节中指伴有可感知愉悦或不悦的强烈精神活动(参见定义段)。
  • sinnesrörelser:心灵的感动;与 affekt 同义,强调心理层面的运动。
  • Gemüths-Bewegungen:德语术语,意为’心灵的感动’,17世纪德语文献用来指称情感,与 affekt 同义;脚注12提示该术语在当时与其它术语并行使用。
  • Musurgia universalis:基歇尔1650年的综合性音乐著作;本节所引述的情感表现内容出自其第七卷。
  • stämning:心境/情绪氛围;脚注14提示需与 affekt 区分,本节及全文均受这一区分影响。

s3.2 [描述性拆分] North, Hutcheson, Dubos och Rousseau om imitation av kroppsliga uttryck

第1段(P0037)

原文复述

ständig ”betoning av det kroppsliga i samband med affekter och musikupplevelse” (2008, s. 100).

中文讲解

本句是一段引文的残尾,开头的“ständig”显然是上一段某个词的延续,而引文以“ständig…betoning…”开头,说明原文作者正在引用他人对某位思想家著作的概括。被引用的判断是:这位思想家在其著作中一贯强调“情感与音乐体验中的身体性”(betoning av det kroppsliga i samband med affekter och musikupplevelse),出处标注为2008年出版著作第100页。这一句本身不构成完整论点,而是为下文从North、Hutcheson、Dubos到Rousseau关于“身体性模仿”的论述作铺垫——它点出本小节共同关注的核心:在18世纪关于音乐表达的理论中,affekter(情感)与musikupplevelse(音乐体验)始终与det kroppsliga(身体性维度)紧密相联。

补充说明

本段为前段引文的结尾残片(“ständig”显然是“ständigt”或类似词的词尾部分),不构成独立段落,需与前段合读。原文标注的参考文献年份(2008)与下面将出现的多位18世纪思想家本人著作不同,应理解为二手研究文献。

第2段(P0038)

原文复述

Enligt en av de antika retoriska premisser som var välkända under 1700-talet har ”varje sinnesrörelse … sitt eget naturliga ansiktsuttryck, ljud och gestik.”¹⁶ Roger North är en av dem som ger uttryck för denna idé i sina essäer skrivna mellan 1695 och 1728. North menar att ”musik är en sann liknelse av mänsklighetens alla tillstånd, handlingar, sinnesrörelser och affekter” (1959, s. 110).¹⁷ ”En konstnär [tonsättare] ska tänka på vilka slags uttrycksmedel människor använder vid olika tillfällen, och låta sin melodi likna dessa så mycket som möjligt” (1959, s. 111).¹⁸ Därmed försätts åhöraren i det tillstånd som musiken representerar (1959, s. 110). North visar musikexempel i durtonarter som uttrycker glädje respektive beundran. Han förklarar att små terser alltid används för att uttrycka klagan, ”ty alla de klagande toner som sörjande personer utbrister i skapar en sorts sjungande ljud som manifesterar sig i moll” (1959, s. 112).¹⁹

中文讲解

本段阐述18世纪一种古老的修辞学前提:“每种情感都有其自身的自然面部表情、声音和姿态”,并指出Roger North(1695–1728年间写作的随笔作者)是这一观念的代表。North的核心观点包含三层逻辑链:(1)本体论层面的断言——音乐是“人类一切状态、行为、情感与affect的真正相似物(liknelse)”;(2)方法论层面的要求——作曲家(konstnär [tonsättare],方括号内说明konstnär应理解为tonsättare)应当思考人在不同情境下使用何种表达手段,并让旋律尽量与之相似;(3)效果论层面的结论——听者因此被带入音乐所代表的情感状态。这三步实际上构成了一个完整的“模仿—再现—唤起”论证结构。

North还以具体音乐例证说明这套理论:例如他指出大调(durtonarter)可表达喜悦与钦佩,而小三度(små terser)始终用于表达哀叹(klagan),其原理是“悲悼者所发出的悲叹之声会形成一种歌唱式的声音,而这种声音显现于小调(moll)之中”。这里North以音程(ters)与调式(dur/moll)作为模仿哀叹之声的具体载体,将抽象的“相似性”落到可分析的音乐要素上。

本段为整个小节定下了论证基调:从修辞学传统出发,音乐之所以能表达情感,是因为它模仿了情感在身体上的自然外显——声音、姿态、面部表情——而这种模仿反过来又能在听者身上重新唤起该情感。

补充说明

括号内的[tonsättare]说明作者对原文konstnär(艺术家)一词的限定,明确此处指作曲家而非其他类型艺术家。North的著作年份(1959)是出版年,原文写作年代为1695–1728。

第3段(P0039)

原文复述

Filosofen Francis Hutcheson skrev på 1720-talet att det är tydligt att alla starkare sinnesrörelser (passions) påverkar den mänskliga rösten. Vi blir berörda av en melodi, antingen vokal eller instrumental, när vi urskiljer en likhet mellan den och ljudet av en mänsklig röst i en viss affekt. Melankoli, glädje, allvar eller tankfullhet uppväcks i oss genom en sorts sympati eller smitta (1973, s. 81).

中文讲解

本段展示哲学家Francis Hutcheson(1720年代)的观点,其论证包含两个递进层次。

第一层是生理—心理学事实:所有较强的情感(passions,对应sinnesrörelser)都会影响人声。这相当于为整个模仿理论提供了身体层面的根基——情感并非纯粹内在的心理事件,它必然外显为声音的特征(音高、音色、节奏等)。

第二层是音乐效果的发生机制:我们被一段旋律(无论声乐还是器乐)所触动,是因为我们在旋律与某affect下的人声之间识别出“likhet”(相似性)。换言之,触动我们的不是抽象的音响结构本身,而是它与情感化人声之间的可识别的相似。一旦这种相似被识别,忧郁、喜悦、庄重或沉思等情感便在我们心中被唤醒,而唤醒所凭借的心理机制是“en sorts sympati eller smitta”(某种同情或感染)。

Hutcheson的贡献在于:(1)将音乐的效果明确锚定在“人声相似性”这一可观察特征上,而非笼统地说“模仿”;(2)引入sympati/smitta作为唤起机制,使音乐表达不仅是“再现”,更是“传染”——情感从被模仿的对象经由相似性传到听者。这与North所提出的“使听者进入音乐所代表的情感状态”在机制上一脉相承,但Hutcheson在心理学说明上更为精确。

补充说明

原文中passions被置于括号内作为sinnesrörelser的对应英文,说明作者意图让读者将二者视作同义词。Hutcheson著作年份(1973)为现代版本出版年,原文写作时间为1720年代。

第4段(P0040)

原文复述

Tanken att musiken skulle imitera kroppsliga uttryck karaktäristiska för en viss affekt för att uttrycka den uttrycks även i Frankrike. Enligt författaren och ledamoten i Franska akademien Jean-Baptiste Dubos imiterar musikern [tonsättaren] ”röstens tonlägen, accenter, suckar och tonfall, det vill säga alla klanger med hjälp av vilka naturen själv uttrycker sina sinnesstämningar och affekter ” för att beröra åhöraren (1719, s. 634–635).²⁰ Jean-Jacques Rousseau skriver om hur ord uttalas olika beroende på de affekter (passions) som inspirerar dem, och hur tonsättaren använder sig av dessa skillnader i uttal för att komponera sångstämman. Sorg och melankoli uttrycks med små intervall i de låga registren, och förtvivlan med snabba rörelser i stora intervall. Musikens puls (mesure) bör även spegla människors rörelser, som i sin tur återspeglar deras affekt (1768, s. 211, 213). Enligt denna teori representerar och uppväcker musik olika affekter genom att imitera människors yttre fysiska uttryck, både vokala uttryck som tonfall och tonläge samt kroppsrörelser, gester och kroppshållning (Hosler, 1981, s. 35, 44–47, 63–67).

中文讲解

本段将模仿理论扩展到法国思想界,并以Dubos与Rousseau为代表,使该理论从英语传统延伸到法语传统,凸显出这一观念在18世纪欧洲的跨地域共识。

Dubos(法国作家、法兰西学术院院士)的观点承接North与Hutcheson的思路,但其表述更系统化:音乐家(musikern [tonsättaren])所模仿的对象被清晰地列举为“声音的音高(tonlägen)、重音(accenter)、叹息(suckar)与语调(tonfall)”,并把所有这些都归为“大自然自身用以表达其情绪与情感的所有音色(klanger)”。这一表述有两点值得注意:(1)Dubos将模仿的来源设定为“naturen själv”(大自然本身),从而为模仿理论赋予了自然主义权威;(2)模仿的目的明确为“beröra åhöraren”(触动听者),即效果取向。

Rousseau的论述进一步将模仿对象细化到“uttrycksskillnader i uttal”(发音的差异),并据此推导出作曲规则:忧郁与悲伤用低音区的小音程表达,绝望则用大音程的快速运动表达;此外,音乐的mesure(节拍/脉动)也应模仿人的身体运动,因为身体运动本身又反映着affect。这里出现一个层层回溯的链条:affekt → kroppsrörelse → musikens puls。

段末是对前述诸家观点的概括:音乐通过模仿人类的外在物理表达(包括声学的如语调、音高,以及动作学的如身体运动、姿态、体势)来代表(representerar)并唤起(uppväcker)各种affekter,并以Hosler 1981年的研究作为综合性的二手出处。

本段的功能在于:(1)证明该理论并非英语国家的孤例;(2)将North、Hutcheson、 Dubos、Rousseau的理论汇为一条统一的“模仿—身体—情感”论证链;(3)以概括句收束本小节,明确音乐模仿理论的核心机制是“外在物理表达”这一可观察对象。

补充说明

mesure在原文中以斜体加括号标出法文形式,说明作者提醒读者这是法语借词(即现代musical术语中的mesure/measure,意为拍子、节拍、脉动)。括号[tonsättaren]再次出现,说明作者在多处都坚持将musikern明确为作曲家,而非演奏者。Dubos著作(1719)与Rousseau著作(1768)的出版年代均早于现代版本,故引用的是原版或早期版本。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节包含四处脚注标记(16、17、18、19、20),分别对应:North段落开头的修辞学前提引文(脚注16);North“音乐是真正相似物”的引文(脚注17);North关于作曲家应思考人类表达手段的引文(脚注18);North关于小三度表达哀叹的引文(脚注19);Dubos关于模仿声音音高、叹息、语调等的引文(脚注20)。脚注的具体内容未在source_paragraphs中给出,应查阅原文脚注区,本节未涉及图表或边栏材料。

💡 本节核心要点

  1. 本小节共同论证的核心是一种18世纪流行的“模仿论”(imitationslära):音乐之所以能表达并唤起情感,是因为它模仿了情感在身体上的自然外显——包括面部表情、声音、姿态与身体动作。
  2. Roger North的贡献在于将这一古老的修辞学前提转化为作曲实践:作曲家应思考人在不同情境下的表达手段并以旋律相似地再现之,从而把听者带入音乐所代表的情感状态;North还以dur/moll与små terser等具体音乐要素作为例证。
  3. Francis Hutcheson在心理机制层面提供说明:音乐触动我们是因为我们在旋律与某affect下的人声之间识别出相似性,而情感的唤起凭借的是“sympati eller smitta”(同情或感染)。
  4. 该理论并非英语传统所独有:Jean-Baptiste Dubos在法国以“naturen själv”表达情感的所有音色作为模仿对象;Jean-Jacques Rousseau更具体地将模仿对象从人声扩展到发音差异、身体运动乃至音乐的mesure(脉动/节拍)。
  5. 全节以一个概括性结论收束:音乐通过模仿人类外在物理表达(声学的与动作学的)来representera(代表)和uppväcka(唤起)affekter,从而为18世纪音乐美学中的affektlära奠定理论基础。

🔑 关键术语

  • affekter / sinnesrörelse / passions:三者在本节中作同义词使用,指情感或情绪的强烈状态;passions以英文形式在括号中给出作为sinnesrörelse的对译。它们是本节“模仿论”所要表达和唤起的核心对象。
  • imitation (imitera kroppsliga uttryck):模仿,特指音乐模仿情感在身体上的自然外显(声音、姿态、面部表情、身体动作)。这是本节所有四位思想家共同的核心机制,也是18世纪affektlära的美学基础。
  • sympati eller smitta:Hutcheson提出的一种情感传染/同情机制:一旦听者在旋律与某affect下的人声之间识别出相似性,情感便会以此方式在听者心中被唤醒。它解释了“相似性识别”之后情感如何被激活。
  • dur / moll (tonart):大调/小调,North用以分别表达glädje与beundran(喜悦、钦佩)和klagan(哀叹)的调式范畴,是音乐模仿理论中的具体载体之一。
  • små terser (小三度):North指出的、专门用于表达哀叹的音乐音程。他解释其原理为悲悼者的声音在小调中呈现为“歌唱式的klagan”,因此小三度成为哀叹之音的模仿对象。
  • mesure (脉动/节拍):Rousseau提出的模仿对象之一:音乐的节拍/脉动应模仿人的身体运动,而身体运动又反映情感状态,由此构成 affekt → kroppsrörelse → musikens puls 的回溯链条。
  • melodi:旋律,North与Hutcheson讨论中被认为能够承载“与人声相似性”的具体音乐形态;Hutcheson强调无论是声乐旋律还是器乐旋律,只要识别出与人声的相似性,便能触动听者。

s3.3 [描述性拆分] Mattheson om affekternas inre fysiologi och tonsättarens självupplevelse

第1段(P0041)

原文复述

Mattheson anser däremot att musik kan efterlikna affekternas inre, fysiska natur eller karakteristika (1739, s. 9–20, särskilt 16–17).21 Mattheson menar att

中文讲解

本段是P0042之前的一句过渡性主张:与前文(从P0041之前的小节)对Mattheson的某种限定性描述形成对比(„däremot"=„与此相反/另一方面"),作者明确指出Mattheson主张音乐可以模仿affekternas(情感/情绪)的inre, fysiska natur eller karakteristika(内在的、物理性的本质或特征),并以1739年著作(《Der Vollkommene Capellmeister》)第9–20页、特别是第16–17页为依据。这一主张的关键在于:Mattheson把情感(affekter)视为具有可被音乐在物理层面再现的内在结构,而不是只模仿情感的外在语言、姿态或音调。脚注21指向该观点的原始出处。

补充说明

脚注21在本节之外的材料中标注,其作用是为Mattheson关于"情感内在物理性质"的主张提供《Capellmeister》(1739)文本依据。本节以这一主张为核心展开对作曲家如何运用该知识的论述。

第2段(P0042)

原文复述

naturvetarna känner till hur det egentligen, fysiologiskt sett, förhåller sig med våra sinnesrörelser , och att det är en stor fördel för tonsättaren om även han har en viss kunskap om det. Glädje uppfattar vi exempelvis genom en utvidgning av våra livsandar (Lebens-. Därför är det förnuftigt och naturligt att uttrycka glädje med stora och allt större intervall. Vet man däremot att sorg är en sammandragning av sådana subtila kroppsdelar, så är det lätt att inse att de små och minsta intervallerna passar bäst för denna affekt (s. 16).22

中文讲解

本段承接P0041,展开Mattheson的具体论证:(1)权威依据——naturvetarna(自然科学家)懂得sinnesrörelser(情绪运动)在生理上如何真正发生;(2)对作曲家的实践意义——作曲家也具备此类知识是"en stor fördel"(一个巨大的优势);(3)具体配对——Glädje(喜悦)被知觉为livsandar(生命精气,Lebens-…)的utvidgning(扩展),因此用stora och allt större intervall(大且递增的音程)来表达是"förnuftigt och naturligt"(合理且自然的);反之sorg(悲伤)被理解为这些subtila kroppsdelar(精微身体部位)的sammandragning(收缩),因而用最小的音程最合适。这是典型的18世纪早期Galenic-Humoral生理学框架,情感由生命精气(Lebens-Geister)的聚散在身体中引起,而音乐模仿的就是这一内在物理过程,而非外在的语言音调。脚注22给出德文原文出处。

补充说明

原文"Lebens-“是行末被截断的词(应为Lebens-Geister,生命精气),承上启下地引出德文引文(P0048)。本段是该小节论证的核心:情感—生理机制—音乐参数(音程大小)的对应关系。注:原文"Livsandar"是瑞典语对德文Lebens-Geister的翻译。

第3段(P0043)

原文复述

16 ”Omnis motus animi suum quendam a natura habet vultum, et sonum, et gestum.” Cicero (55 f.Kr, LVII, s. 215).

中文讲解

这是脚注16的内容:拉丁文引文"每一种心灵的动动(dvs.情感运动)在自然中都有其特定的面貌、声音和姿态”,出处为Cicero(西塞罗,公元前55年,第LVII篇,第215页)。该脚注对应正文(本小节之外)中关于"每一情感都有其自然的外在表达"的主张——面孔、声音与姿态三要素的统一。它在前文铺陈Mattheson主张的古典思想史背景(西塞罗是这一传统最早的权威来源之一),说明Mattheson所继承的是一条悠久的修辞学—情感表现论传统。

补充说明

脚注16在原文中支持的是关于情感具有可被模仿的外在/内在特征的更宽泛主张,作者在此节中只把它作为旁证材料列出。Cicero原文出自《演说家》(De Oratore)或其他修辞学著作,本节未给出确切篇名。

第4段(P0044)

原文复述

17 ”Musick is a true pantomine or resemblance of Humanity in all its states, actions, passions and affections.”

中文讲解

脚注17的英文引文:“音乐是真正的人类哑剧/拟态,即对其所有状态、行动、激情和情感的相似物。“这是18世纪英国(很可能是Addison或Avison一类作者)关于音乐作为情感普遍模仿的代表性表述。它与脚注16共同构成作者为Mattheson主张所设的旁证网络:音乐之所以能模仿affekter,是因为affekter本身就具有"可被相似化"的物理—行为特征。

补充说明

本脚注未注明具体出处与页码,作者把它作为支持"音乐=人类情感全状态之拟态"这一一般命题的英文文献旁证。

第5段(P0045)

原文复述

18 ”an artist is to consider what manner of expression men would use on certein[sic] occasions, and let his melody, as near as may be, resemble that.”

中文讲解

脚注18的英文引文:“艺术家应当考虑人在[sic:原文拼作certein]某些场合下会使用怎样的表达方式,并使其旋律尽可能接近那种表达。“此句表述的是"作曲家模仿人在具体情境中的自然声音/语调"的模仿论原则,强调melody(旋律)要尽可能贴近人类在affekt驱动下的实际发声——这与Mattheson在P0050中所强调的"以作曲家自身情感为模型"形成对照性的视角:脚注18强调对他人/人类普遍表达的模仿,而Mattheson强调内省的、自我唤起的情感。

补充说明

certein[sic]是原文拼写错误(certain),脚注形式予以保留;表明该引文未经过现代编辑规范化处理。

第6段(P0046)

原文复述

19 ”for all the crying tones of persons in sorrow, breaking out, make a sort of singing sound manifestly in flat notes.” 20 “Le musicien imite les tons, les accents, les soupirs, les inflexions de voix, enfin tous les sons, à l’aide desquels la nature même exprime ses sentimens & ses passions.” Se även Hosler (1981, s. 45–46).

中文讲解

脚注19为英文引文:“因为悲伤者所有哭泣的音调一旦迸发出来,明显就形成一种以flat notes(降号/小调性的音)进行的歌唱性声音。“这是具体例证——sorrow(悲伤)的自然发声本身就倾向于flat notes,因此音乐也以相应的调性/音程来拟态它。脚注20为法文引文:“音乐家模仿tone(音调)、重音、叹息、声音的抑扬变化——总之模仿自然本身用以表达其情感与激情的所有声音。“这两条脚注共同构成18世纪欧洲(英、法)关于音乐—情感模仿论的标准文献旁证,并参见Hosler 1981年第45–46页。

补充说明

两段引文都强调声音/音调—情感的直接对应,这是与P0042的Mattheson内在生理学论证相对应的"外在声音模仿论"传统。Se även(另见)指引读者进一步阅读Hosler的二次文献。

第7段(P0047)

原文复述

2 Se även Hosler (1981, s. 70–86).

中文讲解

这是脚注2的延续部分:“另见Hosler (1981, 第70–86页)。“该脚注主要出现在本节末段(P0051),与P0046中"Se även Hosler (1981, s. 45–46)“为同一作者(Hosler 1981)的两处指引,指向不同的章节页码范围,为Mattheson的音乐—情感理论提供二次研究文献。

补充说明

脚注编号为2,提示它在小节起始部分即已出现,是贯穿P0041—P0051的总体参考标注;本段是该脚注在小节末尾的回指补全。

第8段(P0048)

原文复述

22 ”Die Natur-Kündiger wissen zu sagen, wie es mit unsern Gemüths-Bewegungen eigentlich, und so zu reden cörperlich zugehe, und es ist einem Componisten ein grosser Vortheil, wenn er auch darin nicht unerfahren ist. Da

中文讲解

脚注22的德文引文:“自然研究者(Natur-Kündiger)能够说出我们的Gemüths-Bewegungen(情绪运动)在根本上、亦即cörperlich(身体性地)是如何发生的;作曲家若在这方面也不是无知的话,便是一个巨大的优势。由于……“此处"Da”(由于)是句首连词,引文将在下一页/后续文本中继续。脚注22对应正文P0042,为作者引用的Mattheson原典德文表述,证明"作曲家应懂得情感生理学"这一主张是Mattheson自己在《Capellmeister》(1739)第16页亲自写下的。

补充说明

Da作为德文未完成句的句首连词提示该引文跨页/跨段,本节只呈现其前半部分;cörperlich是18世纪德文对koerperlich(身体性地)的拼写变体。

第9段(P0049)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为期刊页眉标识:“STM–SJM vol. 103 (2021)",即Swedish Journal of Musicology / Svensk tidskrift för musikforskning 第103卷,2021年。该标识位于第5页顶端,是版面/出版元数据。

补充说明

无额外补充;本条作为页眉处理,不承载论证信息。

第10段(P0050)

原文复述

Den tonsättare som ska uttrycka kärlek måste använda sig av sin egen erfarenhet. Den bästa modellen för sitt klangliga uttryck finner han i sig själv och sin egen sinnesrörelse. Den som inte har någon personlig erfarenhet av kärlek gör bäst i att inte ge sig på att komponera sådan musik (s. 16). För att gestalta de andra sinnesrörelserna, i synnerhet sorg, på ett naturligt sätt måste tonsättaren också i stor utsträckning känna dem själv (s. 17). Att uppväcka känslan av sorg i sig själv kunde emellertid få negativa konsekvenser. Mattheson skriver att ”eftersom denna tillfälliga sorgsenhet går starkt emot människans självbevarande” så är det nödvändigt att anstränga sig för att ”ta till sig denna sinnesrörelse utan att faktiskt känna den just då” (1739, s. 17).23

中文讲解

本段是小节论证的关键转折:Mattheson的情感理论不仅是知识问题(像P0042所说的"知道情感的生理机制”),更是作曲家自身情感体验的问题。(1)kärlek(爱)的表达:tonsättare(作曲家)必须诉诸egen erfarenhet(自身经验),没有爱情经历的人最好不要尝试创作此类音乐——Den bästa modellen(最佳模型)是作曲家自己的sinnesrörelse(情绪运动)。(3)sorg(悲伤)的表达同理。(4)但Mattheson立即设置安全阀——唤起悲伤可能违反människans självbevarande(人的自我保存),因此应"ta till sig denna sinnesrörelse utan att faktiskt känna den just då”(在不真正当下感受它的前提下承担这种情绪),即一种想象性、内省性的情感唤起,而非实际陷入悲伤。这一段揭示了Mattheson立场的特殊性:情感知识不能由emotionellt distanserad(情感上保持距离的)作曲家schematiskt(按图式化)地套用,而需要作曲家主动进入情感。脚注23标注原文出处。

补充说明

sinnesrörelse(单数/复数均可)是18世纪瑞典语/德语Sinnesbewegung的对应词,兼有"感官运动"与"情绪激动"两层含义,在本节中Mattheson的使用偏指后者。本段为下一段(P0051)的归纳提供直接证据。

第11段(P0051)

原文复述

Kunskaperna om känslornas fysionomi användes alltså enligt Mattheson inte schematiskt av en emotionellt distanserad tonsättare. Tonsättaren skulle använda sig av sina egna erfarenheter och försätta sig i den affekt som skulle uttryckas. För Mattheson var det inte tonsättarens spontana, privata känslor det var fråga om utan självuppväckta sinnesrörelser. Mattheson menar att för ett originellt och inspirerat skapande hjälper det ”om man uttryckligen försätter sig i en sinnesrörelse och liksom låter sig uppslukas av den, som om man verkligen vore andäktig, förälskad, arg, hånfull, ledsen, glad osv” (1739, s. 132).24 För Mattheson är detta att vara berörd på ett ”ädlare sätt” (1739, s. 207–208). Mattheson anger även emotionella karaktäristika för olika danstyper samt kommenterar och ger rekommendationer vad gäller affekter i populära musikaliska former som sinfonia, concerto grosso och solosonat (1739, s. 224–231; 233–234). Dessa utgör dock inte anvisningar till tonsättare hur olika affekter kan representeras eller uttryckas. Mattheson använder termen Affektenlehre en gång vardera i Critica Musica(1725, s. 324), Der Musicalische Patriot(1728, s. 5) och Ca ellmeister(1739, s. 19). Som Buelow (1983, s. 397–400) visar, tycks Mattheson av sammanhanget att döma i samtliga dessa tre fall referera till dåtidens generella affektteori, inte till en teori om relationen mellan musik och affekt.2

中文讲解

本段是本节论证的总结与限定。(1)核心归纳:关于känslornas fysionomi(情感的相法/征貌)的知识,在Mattheson那里不是由emotionellt distanserad(情感上保持距离的)作曲家schematiskt(按图式化)地使用,而是要作曲家"försätta sig i den affekt”(让自己进入该情感)。(2)重要区分——Mattheson所说的不是tonsättarens spontana, privata känslor(作曲家当下自发的私人情感),而是självuppväckta sinnesrörelser(自我唤起的情绪运动):作曲家"uttryckligen försätter sig i en sinnesrörelse och liksom låter sig uppslukas av den”(明确让自己进入一种情绪运动并仿佛被它吞没,仿佛真的虔诚、恋爱、愤怒、嘲讽、悲伤、喜悦……)。这是一种方法性的、内省式的情感扮演,构成originalität(原创性)与inspiration(灵感)的条件。(3)Mattheson称这种状态为在"ädlare sätt”(更高贵的方式)上被触动。(4)重要限定——Mattheson在danstyper(舞曲类型)及sinfonia、concerto grosso、solosonat等形式中给出的emotionella karaktäristika(情感特征)与rekommendationer(建议),并非作曲家如何在音乐中representera或uttrycka(再现/表达)不同情感的指令。(5)术语史注脚——Mattheson在Critica Musica(1725)、Der Musicalische Patriot(1728)和Capellmeister(1739)中各使用一次Affektenlehre一词;据Buelow(1983, 第397–400页)的考证,从上下文判断,三处所指都是当时的generella affektteori(一般情感理论),而不是musik-och-affekt(音乐与情感关系)的特定理论。这一限定提示读者:把Mattheson径直当作"Affektenlehre的代表作者"是后世(尤其是19世纪以来德国音乐学)的建构,而非Mattheson本人的自我定位。脚注2再次回指Hosler(1981, 第70–86页)。

补充说明

Ca ellmeister是Capellmeister因排版断裂造成的形式;这是该词在原书/原期刊中的拼写样式。Buelow (1983) 的考证属于本领域Mattheson研究的经典二次文献;脚注2的Se även Hosler(1981, 第70–86页)与P0047中的同条脚注相呼应。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节脚注与旁证分布:脚注16(西塞罗拉丁文,§I类经典旁证)、脚注17–18(英文18世纪模仿论引文)、脚注19(英文—哭泣音调的flat notes例证)、脚注20(法文—音乐家模仿自然声音)、脚注2(贯穿全节,指向Hosler 1981, 第45–46页与第70–86页两处)、脚注21(P0041后)、脚注22(P0042后,Mattheson德文原文,部分在P0048中延续)、脚注23(P0050后)、脚注24(P0051后)。这些脚注共同形成"经典—同时代英国—同时代法国—Mattheson原典"的旁证网络,作用是(1)把Mattheson放在更宽的18世纪欧洲affekt模仿论传统中;(2)区分Mattheson立场与简单的外在模仿论(因为Mattheson强调内在生理与自我唤起);(3)由Buelow(1983)的考证提醒读者慎用Affektenlehre标签。STM–SJM vol. 103 (2021)为版面信息,不承载论证。

💡 本节核心要点

  1. Mattheson主张音乐模仿affekternas inre, fysiska natur(情感的内在物理本性)而非仅模仿其外在声音与姿态。
  2. 他以生命精气(Lebens-Geister)的扩展—收缩来解释喜悦与悲伤,从而为大音程对应喜悦、小音程对应悲伤提供生理学依据。
  3. 对Mattheson而言,这种知识不是给emotionellt distanserad(情感上保持距离的)作曲家schematiskt(图式化)使用的;作曲家必须诉诸egen erfarenhet(自身经验)与sin egen sinnesrörelse(自身的情绪运动)。
  4. 作曲家表达情感靠的是självuppväckta sinnesrörelser(自我唤起的情绪运动),而非自发的私人当下情感;Mattheson把这视为ädlare sätt(更高贵的被触动方式),是原创与灵感的条件。
  5. 为了避免真正陷入悲伤而违背människans självbevarande(人的自我保存),Mattheson允许一种"在当下不实际感受"前提下的情感承担/扮演。
  6. Mattheson关于舞曲类型、sinfonia、concerto grosso、solosonat的情感特征论述并非作曲家如何用音乐再现/表达情感的指令。
  7. Buelow(1983)考证显示Mattheson仅在三次文献中使用Affektenlehre一词,所指均为当时的一般情感理论而非专论"音乐—情感关系”——故把Mattheson径直归入Affektenlehre代表是后世建构。

🔑 关键术语

  • sinnesrörelse(r):瑞典语/德语Sinnesbewegung的对应词,在本节中指"情绪运动/激动”;它是Mattheson理论的核心对象——既有生理运动(生命精气的聚散),又是音乐应当模仿/唤起的对象。
  • Lebens-Geister (livsandar):18世纪Galenic-Humoral生理学中的"生命精气"概念,被Mattheson用作情感的生理载体:扩展对应glädje(喜悦)、收缩对应sorg(悲伤),由此把音程大小与情感类型对应起来。
  • affekt:本节中既指具体的情感(如kärlek, sorg),又指Mattheson理论的中心范畴;与德文Affekt同义。
  • självuppväckt sinnesrörelse:“自我唤起的情绪运动”,是Mattheson立场的关键概念:区别于作曲家当下自发的私人情感,强调方法性的、内省的、可控制的情感扮演/承担,是原创与灵感的条件。
  • ädlare sätt att vara berörd:“更高贵的被触动方式”,Mattheson用以命名上述自我唤起情感的方法性体验,对应于作曲家主动进入情感而非被动陷入情感。
  • Affektenlehre:“情感学说”,在18世纪指一般的情感理论;据Buelow(1983)的考证,Mattheson本人在三处使用时并不特指"音乐—情感关系"理论,故不应把Mattheson径直定位为Affektenlehre的代表。
  • fysionomi (känslornas fysionomi):“情感的相法/征貌”,本节用以指情感的内在生理—外在表现结构;Mattheson对这一知识的运用不是按图式化套用,而是要作曲家亲入其中。

s3.4 [描述性拆分] Quantz om utövarens förmåga att väcka affekter i sig själv

第1段(P0052)

原文复述

Johann Joachim Quantz skriver om affekter i musik utifrån utövarens perspektiv i sin inflytelserika lärobok i musik och flöjtspel från 1752 (s. 116). Han menar att utövaren måste kunna bedöma vilken sorts affekt varje musikalisk idé rymmer och aktivt sträva efter att framkalla samma affekt hos sig själv (s. 107). Quantz anger därefter ett antal kännetecken med vilka utövaren för det mesta – men inte alltid – kan avgöra vilken sinnesrörelse ett musikstycke bär. Först anger han satsbeteckningen som indikator på den övergripande affekten: durtonarter brukar i regel användas för glatt, fräckt, allvarligt och sublimt, medan molltonarter används för insmickrande, sorgligt och ömt (s. 108). Eftersom denna regel har undantag måste utövaren också granska intervallstorlek, artikulation, rytm och harmonik. Enligt Quantz uttrycks det insmickrande, sorgmodiga och ömsinta genom bundna, små intervall; det glada och det käcka genom korta toner eller stora språng samt genom lombardisk rytm; punkterade och uthållna toner uttrycker det allvarliga och storslaget känslosamma; och en blandning av längre toner (en halv eller hel takt) med kortare toner uttrycker det praktfulla och upphöjda (s. 108).

中文讲解

本段是Quantz论述的核心引介段,提出两条贯穿本小节的原则。第一条是“演者自感动原则”:演奏者不仅要识别乐思中的情感,还必须主动在自身之内唤起同样的情感——这就把情感表达的责任完全交给了演奏主体的内在体验。第二条是“可识别标志原则”:Quantz给出了一组可观察的演奏/作曲特征,用以判断乐曲所承载的情感。从逻辑结构上看,他先给出最表层的标志——调性(大调对应欢快/放肆/庄严/崇高,小调对应柔媚/悲伤/温柔),并马上用“通常(vanligtvis/gemeiniglich)”加上限定,承认例外;于是再补一层更细致的标志——音程大小、连断法、节奏、和声,使整张表呈现为“可校正的近似”而非“绝对规则”。段落所列举的具体对应(小音程→柔媚/悲伤,跳跃与短音→欢快/豪放,附点与长音→庄严,半长半短混合→辉煌),既是当时的情感程式典型,也是后面Allegro章、Adagio章论述的铺垫。

补充说明

“Sinnesrörelser”对应德文Leidenschaften(激情/情绪),是18世纪欧洲情感论的核心对象;“bundna intervall”对应德文geschleifete Intervalle,指级进、连奏的小音程;“lombardisk rytm”(德文Lombardischer Rhythmus)指短-长-短短的Siciliano式节奏型,在Quantz的表中被反复用作“豪放/放肆”情感的标志。

第2段(P0053)

原文复述

Denn weil z.B. die Freude durch Ausbreitung unserer Lebens-Geister empfunden wird, so folget vernünfftiger und natürlicher Weise, dass ich diesen Affect am besten durch weite und erweiterte Intervalle ausdrücken könne. Weiss man hergegen, dass die Traurigkeit eine Zusammenziehung solcher subtilen Theile unsers Leibens ist, so stehet leicht zu ermessen, dass sich zu dieser Leidenschaft die engen und engesten Klang-Stuffen am füglichsten schicken.

中文讲解

本段是P0052中“音程大小决定情感”这一规则在Quantz原作中的德文原文,属于直接引文。它揭示了Quantz之所以把宽音程与喜悦、窄音程与悲伤对应的底层理由:情感并非纯粹的“精神事件”,而是身体内部“生命精气”(Lebens-Geister)的机械运动。喜悦被解释为生命精气的扩散与外展,因此最自然的表达媒介是宽阔、张开的音程;悲伤则被解释为身体细微组成部分的收缩凝聚,因而最契合的是最窄、最接近的音级(Klang-Stuffen)。换言之,Quantz的“音程–情感”对应并非任意约定,而是建立在一个从笛卡尔《论灵魂的激情》(1649)一路传下来的、以身体机械论为基础的情感生理学之上。正因为如此,他在P0052的末句才强调这些对应具有“自然(natürlich)”的根据。

补充说明

德文Lebens-Geister(生命精气)一词与笛卡尔派生理学中的esprits animaux / animal spirits一脉相承,将情感定位为身体内的细微流体的机械运动;“Klang-Stuffen”中的Stuffen是阶梯、级进之意,故“最窄的音级”指相邻的小音程。这条引文是P0052中“bundna, små intervall”与“stora språng”之间的对应在Quantz原作里的源出处。

第3段(P0054)

原文复述

Fotnot 23: Att en ”passiv” sinnesrörelse som sorg kunde orsaka fysiska problem beskrivs även av 1700-talsdramatikern Aaron Hill (Roach, 1993, s. 82).

中文讲解

这是第23号脚注。作者在此用Aaron Hill这一18世纪英国戏剧家作为旁证,说明“被动型”情感(passiv Leidenschaft)——例如悲伤——能够引发身体问题这一观念并非音乐理论家所独有,而是当时跨领域的共识。脚注中的引号标示出“passiv”是技术术语:18世纪情感论常把情感分为主动型(如愤怒、野心)与被动型(如悲伤、爱恋、怜悯),前者被理解为推动身体外扩的力,后者则使身体内陷或耗损。Hill被引用,正说明Quantz所预设的情感–身体关联在戏剧修辞传统中同样活跃。

补充说明

本脚注属于“外部平行证据”:它不直接来自Quantz,而是为Quantz文本所默认的情感生理学补充一处同代佐证。Roach 1993应为Joseph Roach关于18世纪英国戏剧修辞的研究,作者转引以避免逐条寻检原作。

第4段(P0055)

原文复述

Fotnot 24: „Wenn man sich eine Leidenschafft fest eindrückt, und sich gleichsam darin vertiefft, als wäre man in der That andächtig, verliebt, zornig, hönisch, betrübt, erfreuet, u.s.w.“

中文讲解

本段为脚注24,给出Quantz关于“演者自感动”的原始德文表述。Quantz在书中要求演奏者“把一种激情深深地印入自身”,仿佛自己真的虔信、热恋、愤怒、嘲弄、悲伤、欢喜等等。此处的关键词是“als wäre man in der That”——把情感当作真实存在来内化,而不是仅仅在表面上模仿或描述。所列举的情感谱系(宗教虔敬、爱恋、愤怒、嘲弄、悲伤、欢喜)跨越崇高与日常,显示这一“内化”原则并非只针对某一种情感,而是普遍适用于一切情感表达。

补充说明

此脚注是P0052中“sträva efter att framkalla den i sig själv”(在自身中唤起情感)的德文原文出处。从概念上说,Quantz把演奏界定为一种“情感模拟–内化”的实践:演奏者需要在自身中再现作曲家所预设的情感状态,这一点也是P0060中Adagio段那句关键提示(与作曲家同处一情)的先声。

第5段(P0056)

原文复述

Fotnot 25: Denna artikel behandlar inte frågan huruvida Mattheson var i huvudsak influerad av Descartes teorier om känslornas fysiologi eller Kirchers eller någon annans. Detta diskuteras av Mirka (2014, s. 10) och Wentz (2010, s. 65–67).

中文讲解

第25号脚注是一段方法论上的自我限制声明:作者明确指出本文不试图裁定Mattheson的情感生理学究竟主要源自笛卡尔、Kircher抑或其他作者,而把这一考据工作引导至Mirka 2014年著作第10页与Wentz 2010年著作第65–67页。之所以作此声明,是因为前文已多次出现典型的“身体–情感机械论”措辞(如Lebens-Geister、Ausbreitung、Zusammenziehung),如果不加限定,读者可能误以为本文正就此问题表态。声明的真正作用是界定本文的工作边界:使用情感论的框架,但不做思想史来源的最终裁决。

补充说明

Mattheson(Johann Mattheson,1681–1764)是德国音乐–情感论传统的代表作者,其著作中频繁出现的情感生理学语汇与笛卡尔传统密切相关;Kircher(Athanasius Kircher,1602–1680)则以《Musurgia universalis》(1650)等著作成为另一条德语区音乐–情感论的源头。作者并未亲自把Mattheson归入哪一阵营,而是把判断权委托给Mirka与Wentz。

第6段(P0057)

原文复述

Fotnot 26: „Die harte Tonart wird gemeiniglich zu Ausdrückung des Lustigen, Frechen, Ernsthaften, und Erhabenen: die weiche aber zur Ausdrückung des Schmeichelnden, Traurigen, und Zärtlichen gebrauchet.“

中文讲解

第26号脚注是P0052中“大调/小调对应情感”这一规则的德文原文。Quantz用“harte Tonart”(硬调,即大调)承载欢乐、放肆、严肃、崇高四类情感;用“weiche Tonart”(软调,即小调)承载柔媚、悲伤、温柔三类。值得注意的是副词“gemeiniglich”(通常地),与P0052瑞典语译文中的“vanligtvis”完全对应,标示这一规则并非绝对——这与脚注紧随其后的“例外”说明相一致。此外,“harte/weiche”二元用词本身承载了从Zarlino以来的欧洲音乐修辞学传统:大调被构想为男性化/坚硬,小调为女性化/柔软。

补充说明

此脚注与P0052共同构成了“调性–情感”规则的瑞典语–德语双语呈现。德文原文是引用的原始形态,瑞典语译文则是作者为瑞典语读者所作的转译,两者在语词选择上的对应关系(如Lustige对应glada,Erhabene对应sublima)保留了Quantz的情感分类。

第7段(P0058)

原文复述

Fotnot 27: „Durch die geschleifeten und nahe an einander liegenden Intervalle wird das Schmeichelnde, Traurige, und Zärtliche; durch die kurz gestossenen, oder in entferneten Sprüngen bestehenden Noten, ingleichen durch solche

中文讲解

第27号脚注是P0052中“音程–情感”对应规则的德文原文,已观察到原引文在输入处截止于“durch solche”,明显是跨页断句造成的残段。前半句给出了对应原则:通过平滑、彼此靠近的音程表达柔媚、悲伤与温柔;通过短促断奏的音或由远距离跳进构成的音,以及通过……(原文在此中断)。其结构是“窄音程→内敛情感;跳进/短音→外放情感”,并在打断处预示将进入下一组对应(很可能涉及节奏与和声手段),这与P0052中对“短音与大跳”以及“lombardisk rytm”的引述相呼应。

补充说明

德文“geschleifete Intervalle”即P0052瑞典语中的“bundna intervall”,强调音与音之间的级进、滑动;“kurz gestossenen Noten”对应短促断奏的音符,与P0052的“korta toner”对应。原文在此截断,提示原书相关章节跨越了页面边界。

第8段(P0059)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

此为期刊版面的页眉(running header),标识本期刊物为STM–SJM第103卷,出版年2021年。该文字仅具版面识别功能,不承载任何关于Quantz或情感论的实质主张。

补充说明

STM–SJM为《Svensk tidskrift för musikforskning – Swedish-Finnish Journal of Musicology / Suomen musiikkitieteellinen vuosikirja》(瑞典–芬兰音乐学年刊)的缩写,是作者发表本文的刊物名称。

第9段(P0060)

原文复述

Sinnesrörelserna kan vidare avläsas ur dissonanserna (s. 108). I kapitlet om hur man bör spela ett Allegro anger Quantz att munterhet (Das Lustige) framställs med korta toner – åttondelar eller sextondelar, eller åtminstone även fjärdedelar – vilka rör sig både språngvis och stegvis (s. 116). Det majestätiska framställs med punkterade toner, eller med långa toner över vilka de övriga stämmorna rör sig snabbt, medan fräckhet framställs med lombardisk rytm (1752, s. 116). Dessa utsagor kan emellertid inte tas som en lära eller ett systematiskt regelverk för hur affekter skall kunna utläsas ur musiken. Avgörande är enligt Quantz att den som vill spela ett Adagio väl måste i görligaste mån försätta sig i en lugn och sorgsen affekt, så att musiken framförs i samma sinnesstämning som tonsättaren hade när han komponerade den (1752, s. 138).

中文讲解

本段把P0052所开启的Quantz论述推向两重收束。第一重是“补充通道”:除了调性、音程、节奏、和声之外,情感还可以从“不协和音”中读出;并以Allegro章为案例,进一步给出三组具体的演奏–情感对应:munterhet(欢愉)→短音符(八分、十六分、至少四分),无论跳进或级进;majestätiskt(庄严)→附点音,或下方声部快速活动的长音之上;fräckhet(放肆)→lombardisk rytm。第二重是“规则地位”的降级:作者明确声明,这些对应并不构成一门关于“如何从音乐中读出情感”的教义或系统规则——这呼应P0052中“vanligtvis/inte alltid”的限定语,并以之指出Quantz的论述在性质上是启发式的而非公理化的。第三重则把整段推向全节的核心论旨——Adagio演奏原则:演奏者必须在最大可能范围内让自己进入一种宁静而悲伤的情感,以便在演奏时与作曲家创作时的心境相吻合。这句话把Quantz的“演者内化情感”原则升格为一种“作者–演奏者情感同一”的要求:演奏不仅是再现乐谱,更是要重现作曲家创作时的主观状态。

补充说明

“Das Lustige”为Quantz所用的德文术语,瑞典语译为“munterhet”;后者更接近“欢快、兴致勃勃”,而非“喜悦”。最后关于Adagio的那段引文是Quantz情感论思想中最常被引用的一节:它把“内化情感”的要求与“复原作曲家主观状态”绑定,显示出18世纪音乐演奏美学把作曲家视为情感原点的预设。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节正文段落(s3.4)主要由P0052与P0060两段瑞典语叙述构成,二者承担Quantz论证的两个不同侧面:P0052系统铺陈情感对应的可识别标志,P0060则在补足“不协和”通道并限定“规则”地位之后,以Adagio段把全节推向“演奏者必须重现作曲家情感状态”的核心主张。其余段落(除P0059为期刊页眉外)均为脚注与直接引文:P0053、P0055、P0057、P0058提供P0052所引Quantz原文的德文形态,P0054给出Aaron Hill作为同代旁证,P0056限定文章对Mattheson思想来源不做裁决并将相关讨论引导至Mirka与Wentz。

💡 本节核心要点

  1. Quantz的“演者自感动”原则:演奏者必须首先判断乐思所含情感,并在自身内部主动唤起该情感。
  2. 调性(大/小调)只是第一层标志,且仅以“通常/通常地”成立,存在明确例外。
  3. 更细致的情感指示器包括音程大小、连断法、节奏、和声以及不协和音,各自对应特定的情感类别。
  4. 音程–情感的对应背后是一个身体机械论:喜悦=生命精气扩散=宽音程;悲伤=身体细微部分收缩=窄音程。
  5. Quantz所给出的对应不构成系统化的“读情”教义,而是启发式的近似集合,需以例外意识使用。
  6. Adagio演奏原则把“演者内化情感”升格为“与作曲家创作时的情感状态合一”,由此把作曲家确立为情感表达的起点。

🔑 关键术语

  • Sinnesrörelse / Leidenschaft:本节中用以指情感论意义上的激情/情绪的瑞典语/德文术语;Quantz把它当作可识别、可唤起、可由演奏者内化的对象。
  • Lombardisk rytm (Lombardischer Rhythmus):短–长–短短的Siciliano式节奏型,Quantz把它列为放肆/豪放类情感的标志。
  • Dur- / molltonart (harte / weiche Tonart):大调与“硬调”、小调与“软调”的等价命名;Quantz把大调关联到欢乐/放肆/严肃/崇高,把小调关联到柔媚/悲伤/温柔。
  • Bundna intervall (geschleifete Intervalle):级进、平滑、彼此靠近的小音程;Quantz视其为表达柔媚、悲伤、温柔类情感的主要手段。
  • Lebens-Geister:笛卡尔派生理学意义上的“生命精气/动物精气”,其机械性的扩散与收缩被Quantz用作情感与音程对应的身体基础。
  • Adagio:Quantz专门在此乐章提出最强烈的演奏伦理要求:演奏者须在尽可能大的程度上将自己置于与作曲家创作时相同的宁静而悲伤的心境之中。

s3.5 [描述性拆分] Krause, Marpurg och Koch om naturliga likheter och emotionellt engagemang

第1段(P0061)

原文复述

Christian Gottfried Krause ägnar det fjärde kapitlet i sin bok Von der musikalischen Poesie åt musikens affekter (1752, s. 68–102).29 Han menar att musik berör oss tack vare den överensstämmelse som råder mellan de musikaliska vibrationerna och de naturliga spänningarna i örats vener (s. 79–81). Krause framhåller musikens inneboende och omedelbara uttrycksfullhet. Mellan musik och affekter råder en enhetlighet: musik kan uttrycka en bestämd sinnesrörelse genom att likna det kroppsspråk och de vokala uttryck som utmärker en person som befinner sig i denna sinnesrörelse (s. 90, 95–97, 101). ”Stönande, darrande och avbrutna toner uttrycker fruktan och rädsla”, skriver Krause (s. 95),30 och glädje eller tillfredsställelse kan uttryckas genom ”muntra, klara, fria toner och en ganska snabb, flödande musik” (s. 92).31 I en essä i Friedrich Wilhelm Marpurgs musiktidskrift Historisch-Kritische Beyträge zurAufnahme skriver Krause att ”genialiteten och den affekt som kompositörerna uppväcker i sig gör oftast att de finner den sorts toner som är nödvändiga för att förverkliga sin intention. Men åtminstone en oerfaren kompositör vore betjänt av om det funnits en anvisning om vilka toner som skildrar varje särskild affekt. Att en snabb följd av konsonanta, skarpa toner låter glad, och en långsam rörelse av bundna och ibland dissonanta toner låter sorgsen, etc.” (1758, III, s. 526, §9).32 Även Krause anser att tonsättaren ska framkalla den aktuella affekten i sig själv. Han skriver att ”målaren, poeten och musikern måste känna sorg när de ska skildra sorgsna ämnen eller skeenden” (1757, III, s. 36, §84).33 Detta slags emotionella engagemang – att tonsättaren ska försätta sig själv i de sinnesrörelser som hen vill uttrycka – indikeras även av Bach (1753, s. 122).

中文讲解

本段是本小节的核心论证段,呈现Krause关于音乐与affekt关系的三个递进层次。第一层是物理基础:Krause认为音乐之所以能动人,是因为乐音的振动与耳部静脉中自然存在的张力之间存在某种同构关系(överensstämmelse);这赋予音乐一种’内在且直接的表达力’,不依赖习得的符号约定。第二层是相似性原则:音乐能表达某一情感,是因为它在声音层面’类似于’一个真正处于该情感之中的人的体态与发声——恐惧对应呻吟、颤抖、断续的音,快乐对应明亮、自由、快速流动的音。第三层是创作者的情感投入:Krause主张作曲家必须先在自身唤起所要表达的情感,并以画家、诗人、音乐家’必须感受悲伤才能描绘悲伤对象’作为类比。这一’emotionellt engagemang’的立场在文末由Bach(1753, s. 122)所呼应,构成本节论证的横向支撑。值得注意的是,Krause在同一文本中既肯定天才与自发情感会让作曲家找到合适的音,又承认初学者需要一份’音调—情感对照指南’,显示其立场并非纯灵感论,而是承认规范化教学的辅助价值。脚注29为研究指引(指向Hosler 1981),脚注30–33依次为正文四段瑞典语引译的德语原文。

补充说明

本段集中处理本小节标题中的’naturliga likheter’(自然相似)与’emotionellt engagemang’(情感投入)两条线索。脚注29–33的分工:29为研究文献指引,30–33为正文中四段引语的德语原文。Hen为瑞典语中性代词,对应德语原文中的阳性er。

第2段(P0062)

原文复述

Friedrich Wilhelm Marpurg listar 27 sinnesrörelser med en definition av var och en samt en kort beskrivning av hur de kan återges i musik med hänsyn till tempo, karaktär, intervaller m.m. (1762, s. 273–276). Därefter skriver han att det vore givande om någon eller några musikkunniga (Tonkünstler) samlade in musikexempel ”från början av detta sekel fram till idag” för att mer i detalj visa hur dessa olika sinnesrörelser kan uttryckas i musik och därmed bekräfta reglerna. Syftet med en sådan exempelsamling vore emellertid inte att lägga fast hur affekter uttrycks i musik i minsta lilla nyans; människorna är olika, säger Marpurg, och detta skulle bara leda till nonsens (1762, s. 278–279).

中文讲解

本段转向Marpurg(1762)对情感表达规则的系统化整理,构成对Krause立场的补充与对比。Marpurg首先给出27种情感的目录,每种都附定义及在音乐中如何通过速度(tempo)、性格(karaktär)、音程(intervaller)等参数再现——这是18世纪Affektenlehre在实践层面的延伸。然而他随即对这种目录化倾向设置了一个关键的限定:他呼吁Tonkünstler(精通音乐者)去搜集’本世纪初至今’的音乐实例以印证规则,但同时警告,例证集的目的并非把每一种情感表达的细微差别都固化下来,因为个体差异(‘människorna är olika’)会使之沦为’nonsens’(无稽之谈)。这与Krause肯定天才自发性的立场彼此呼应:规则是辅助、初学者的脚手架,而非束缚一切表达的绝对法典。Marpurg把规则与天才/个体差异同时纳入考量,由此形成Krause理论中’自然相似’线索之外的’规则与例证’维度。

补充说明

本段与P0061形成互补:Krause强调作曲家的情感投入与天才的内向指引;Marpurg强调外部的规则目录与实例库,但同样承认不可把规则绝对化。Tonkünstler一词在文中以括号形式给出瑞典语译名’musikkunniga’,体现作者的双语并置策略。

第3段(P0063)

原文复述

Figuren da die Puncte allezeit hinter der zweyten Noten stehen, aber, wird das Lustige und Freche ausgedrücket. Punctirte und anhaltende Noten drücken das Ernsthafte und Pathetische; die Untermischung langer Noten, als halber und ganzer Tacte unter die geschwinden, aber, das Prächtige und Erhabene aus.

中文讲解

这是一段未署名的德语引文,列出几类典型记谱样式(Figuren)与所表达情感之间的对应:(1)停顿点(Puncte)始终置于第二音符之后的情形,表达’愉快而俏皮’(das Lustige und Freche);(2)附点与持续音(Punctirte und anhaltende Noten),表达’严肃与悲壮’(das Ernsthafte und Pathetische);(3)将半拍与整拍等长音符夹杂于快速音符之间(Untermischung langer Noten als halber und ganzer Tacte unter die geschwinden),表达’壮丽与崇高’(das Prächtige und Erhabene)。它以’…… aber …‘的句式(实即德语常见的’……则……‘条件式)总结了从记谱写法到情感含义的因果对应,是上文Marpurg所讨论’规则’的具体例示,也与本节标题中’naturliga likheter’的概念相呼应:特定的节奏/记谱图式与特定的affekt之间的’自然相似’被假定为可被规范化、可被读者识别的对应。

补充说明

本段在文本中无显式出处标注,但内容直接承接上文Marpurg对’何种音符图式对应何种情感’规则的讨论,应理解为对规则的具体例示。Figuren一词暗示此处可能配合谱例(需查看原版以确认)。

第4段(P0064)

原文复述

Um nun ein Adagio gut zu spielen, muss man sich, so viel als möglich ist, in einen gelassenen und traurigen Affect setzen, damit man dasjenige, so man zu spielen hat, in eben solcher Gemütsverfassung vortrage, in welcher es der Componist gesetzet hat.

中文讲解

这是脚注28所引德语原文,主张演奏者若想把Adagio(慢板)演奏好,必须尽可能将自己置于一种’平静而悲伤’的Affect之中,从而使自己所演奏的内容在’心境’(Gemütsverfassung)上与作曲家原本设定的那种心境相一致。它与本节主体段落所论Krause关于作曲家须先在自身唤起所要表达之情感的观点一脉相承,但此处把这一原则从作曲延伸到演奏:演奏者同样需要情感投入。换言之,’emotionellt engagemang’不仅是创作的,也是诠释的条件——演奏是作曲的延伸,是同一affekt链条上的再生产。

补充说明

脚注28作为对正文’情感投入’主题的旁证,把论证从作曲家扩展到演奏者,构成对P0061末句(由Bach所indikerade的emotionella engagemang)的进一步具体化。‘Affect’在18世纪德语用法中指被分类、被编码的特定情感状态,而非泛义’心情’。

第5段(P0065)

原文复述

För en diskussion om Krauses estetik, se Hosler (1981, s. 96–113).

中文讲解

这是脚注29,为正文P0061开头的史实陈述提供研究指引:欲了解对Krause美学的讨论,可参见Hosler 1981年第96–113页。它属于参考文献型脚注,而非实质内容脚注。

补充说明

Hosler 1981是关于Krause美学的二手研究文献,作者用此指向读者作进一步查考。

第6段(P0066)

原文复述

Ächzende, zitternde, abgebrochene Töne, drücken die Furcht und die Angst aus.

中文讲解

这是脚注30,是正文P0061中那段’Stönande, darrande och avbrutna toner uttrycker fruktan och rädsla’的德语原文:‘呻吟的、颤抖的、断续的音,表达恐惧与惊惶’。它把Krause的相似性原则(特定音型对应特定affekt)落到恐惧这一具体情感上。

补充说明

本脚注承担’提供德语原文’的功能,便于读者核对正文瑞典语译文的措辞准确性。

第7段(P0067)

原文复述

muntere, klare, freye Töne, und mit einer fliessenden und etwas geschwinden Composition.

中文讲解

这是脚注31,是正文P0061中那段’muntra, klara, fria toner och en ganska snabb, flödande musik’的德语原文:‘欢快的、明亮的、自由的音,并配以流动而稍快的作曲方式’。它与脚注30形成对照——恐惧由断续、压抑的音表达,而快乐/满足则由明亮、流动、稍快的音流表达,展示Krause在affekt与音型之间的两极化对应。

补充说明

本脚注与脚注30、32、33共同构成Krause四段引语的德语原文链。

第8段(P0068)

原文复述

Das Genie und der Affect, worein die Componisten sich setzen, macht zwar meistentheils, daß sie diejenige Art der Töne finden, welche zu ihrer jetzt vorhabenden Absicht nöthig sind. Es möchte aber doch wenigstens einem angehenden Componisten damit gedienet seyn, wenn man eine Anzeige der Töne hätte, welche jeden besondern Affect schildern. So soll die geschwinde Abwechselung wohl zusammenstimmender scharfen Tönen [sic!] lustig, und die langsame Abänderung gezogener und zuweilen übellautender Töne traurig klingen etc.

中文讲解

这是脚注32,是正文P0061中那段较长引语的德语原文。其论点分为两步:第一步肯定天才与作曲家所置身的Affect通常使他们找到实现当前意图所需的音;第二步转折——即便如此,一位初学作曲家至少会受益于一份’音调—情感’对照指南;并以具体例子说明:‘快速交替的、和谐而尖锐的音听起来愉快,而缓慢变化的、拖长且偶尔刺耳的音听起来悲伤,等等’。这段引语正好演示了Krause立场的内部张力:既倚重自发情感与天才,又不完全拒绝规范化指南。

补充说明

脚注中原文里的’[sic!]‘是脚注作者(现代编辑者)插入的标记,提示’zusammenstimmender’这一形式或搭配在原文中如此保留,不予改动。

第9段(P0069)

原文复述

Der Mahler, der Poet und der Musicus müssen die Traurigkeit empfinden, wenn sie traurige Objecte darstellen wollen

中文讲解

这是脚注33,是正文P0061中那段’målaren, poeten och musikern måste känna sorg när de ska skildra sorgsna ämnen eller skeenden’的德语原文:‘画家、诗人和音乐家若要描绘悲伤的对象,就必须亲身体验悲伤’。Krause在此以三类艺术家并列,把情感投入原则从音乐扩展到整个再现艺术领域,显示其立场具有跨门类(maler–poet–musicus)的普遍化倾向。

补充说明

本脚注提供Krause核心论断的德语原文:艺术家须先内化所要表达的情感,才能完成作品。

第10段(P0070)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为版式属性信息(页眉/页脚),标示期刊缩写与卷次年份。STM–SJM为《Svensk Tidskrift för Musikforskning》与《Swedish Journal of Music Research》的合署刊名,vol. 103 (2021)指2021年第103卷。

补充说明

本段无实质论证内容,仅为版面标记。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节包含两组附加材料:(一)脚注28–33,其中脚注28(位于前段未在此节出现的段落)把emotionellt engagemang原则由作曲家延伸至演奏者;脚注29为研究指引(指向Hosler 1981);脚注30–33为P0061中四段瑞典语引译的德语原文,逐条对应正文。(二)P0063为一段未署名的德语引文,作为对Marpurg规则的谱例化具体说明。这两组材料共同支撑P0061–P0062所构建的’自然相似+情感投入+规则但不绝对化’的论证主线。

💡 本节核心要点

  1. Krause的affekt理论建立在三层递进之上:物理同构(音乐振动与耳静脉自然张力的对应)→ 相似性表达(音乐模拟情感中的体态与发声)→ 艺术家的情感投入
  2. Krause既肯定天才与自发情感对作曲家的引导作用,又承认规范化’音调—情感’对照指南对初学者的辅助价值,二者并行不悖
  3. Marpurg系统列出27种情感及其音乐再现参数(tempo, karaktär, intervaller),但他也明确警告:因个体差异,把情感表达的每一细微差别都固化下来会沦为荒谬
  4. 本节反复出现的共同原则是:作曲家(以及演奏者)若要真实地传达某种affekt,必须先在自身唤起该affekt;这一立场由Krause明示,并由Bach(1753)的文本间接支持
  5. 18世纪的Affect并非泛义’心情’,而是被分类、被编码、可与特定音程、节奏、记谱图式相对应的特定情感状态,这是理解本节全部引语的前提

🔑 关键术语

  • affekt / Affect:18世纪瑞典语/德语中的affect概念,指被分类、可编码的特定情感状态,与特定音程、节奏、记谱图式相对应,而非泛指’心情’;本节所有’规则’与’情感—音调’对应关系都建立在这一概念之上
  • naturliga likheter:瑞典语,意为’自然相似’,本节标题中的核心概念之一,指音乐在声音层面对真实情感中人体表达(体态、发声、颤抖等)的相似性,以及音乐振动与身体自然张力之间的物理同构
  • emotionellt engagemang:瑞典语,意为’情感投入’,本节标题中的核心概念之二,指作曲家(以及演奏者)须先在自身唤起所要表达的情感,才能真实地将其写入或传达出来
  • Tonkünstler:德语术语,意为’精通音乐的人/音乐大家’;Marpurg用以称呼有资格搜集并整理音乐实例以印证规则的专家,文中以括号形式给出瑞典语译名’musikkunniga’
  • Figuren:德语,意为’图形/图式’;此处指特定的节奏—记谱样式(停顿点位置、附点、长短音符混合等),与特定affekt之间存在规范化对应
  • överensstämmelse:瑞典语,意为’对应、一致’;Krause以此词描述音乐振动与耳部静脉自然张力之间的对应关系,是其物理基础论的关键术语
  • Von der musikalischen Poesie:德语书名,Krause 1752年的著作《关于音乐诗学》;其第四章(s. 68–102)专门讨论音乐的affekter,是本节P0061论述的主要文献来源
  • Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik:德语刊名,Marpurg主编的音乐期刊;P0061中所引Krause 1758年那段关于天才与规则之平衡的引语即出自此刊(III, s. 526, §9)

s3.6 [描述性拆分] Moritz, Kochs lexikon och frånvaron av en enhetlig doktrin

第1段(P0071)

原文复述

Tanken på ett system för hur olika affekter kunde representeras genom musik behöll sin attraktionskraft även under det senare 1700-talet. I en passage i Karl Philipp Moritz roman ställs frågan hur det kommer sig att olika rytmer uttrycker specifika affekter. ”Vari ligger likheten mellan dessa tecken och det de betecknar? Den som finner svaret på denna fråga är i stånd att konstruera ett känslospråkets alfabet, som kunde användas till att komponera tusen härliga verk” (1786, s. 89).

中文讲解

本段点出18世纪后期思想界对于’建立一套以音乐再现各类情感之系统’这一构想依然具有的吸引力。论据来自卡尔·菲利普·莫里茨(Karl Philipp Moritz)小说中的一段引文:作者在此提出一个根本性问题——为何不同的节奏能够表达特定的情感?引文以反问展开(‘这些符号与它们所指称之物之间的相似性在哪里?’),并设想:若能找到答案,就能构造一种’情感语言的字母表’(känslospråkets alfabet),从而谱写出无数美妙的作品。理解这段引文的关键在于:莫里茨的设想仍停留在’如果有人能回答’的祈愿层面,并非已然存在的、可操作的规则体系。这恰好为整节的核心论断作铺垫——18世纪后期存在对该问题的持续兴趣,但这种兴趣并未凝结为统一教条。

第2段(P0072)

原文复述

Enligt Kochs Kochs lärobok i komposition finns det inte externa kriterier att förhålla sig till för att bedöma om en komposition är ett uttryck för en specifik affekt, bara smak och konstnärlig sensitivitet (1787, s. 129). I Musikalisches Lexikon tar Koch ändå upp vilka musikaliska medel som kan användas för att uttrycka olika sinnesrörelser (1802, s. 896–898). Sorgsna sinnesstämningar (Empfindungen) kräver ”en långsam rörelse, lägre tessitura, mer legato än korta, åtskilda toner,” dessutom många dissonanser som framhävs i framförandet samt en enke rytmik (s. 897). Glada sinnesrörelser ”kännetecknas av muntra rörelser, högre tessitura, mer åtskilda än bundna toner samt större intervall snarare än stegvisa rörelser” (s. 897). En sublim affekt kräver ”en relativt långsam rörelse, en starkt markerad rytm och fler artikulerade än sammanbundna toner” (1802, s. 897).

中文讲解

本段聚焦于海因里希·克里斯蒂安·科赫(Koch)的两部著作,呈现出一种看似矛盾实则关键的立场:1787年的作曲教科书中,科赫明确否认存在可以用来判断一部作品是否表达了特定情感的外部标准,认为只能依赖’品味与艺术敏感性’;然而1802年的《音乐辞典》(Musikalisches Lexikon)中,他却详尽列举了适用于不同情感状态的音乐手段。段落随后给出三组具体配对——悲伤(Empfindungen)要求慢速、低音区、legato多于短促断音、突出不协和音、单纯节奏;快乐要求明快的运动、音区偏高、断音多于连音、跳进多于级进;崇高(sublim)要求相对缓慢、节奏强烈分明、断音多于连音。这种’否认外部标准+又给出描述性清单’的并置极为关键:科赫所提供的是对既有惯例的归纳描述,而非可作为验证标准的规范性教条。这一区分正是本节用以论证’统一教条并不存在’的核心证据之一。读者需要注意:科赫清单中的术语(tessitura、legato、intervall、artikulerade)均属音乐技术语,他是在’哪些手段通常用于何种情感’的经验层面陈述,并未声称这些配对具有强制性或可证伪性。

补充说明

科赫的Empfindungen概念在此与’affekt’并用,但二者并非完全等同的同义词;本段语境下Empfindungen指的是’内心感受/情感状态’,与前文讨论的’affekter’在论述目的上趋近。读者需注意,此处Empfindungen与严格意义上的Affekt之间的细微差别在18世纪德语音乐写作中并不总是被严格区分。

第3段(P0073)

原文复述

Sammanfattningsvis kan konstateras att dessa musiker och teoretiker visar ett intresse för hur tonsättaren kunde uttrycka och återge definierbara affekter eller hur musikens affekter kan identifieras av utövaren. Även om framställningarna av hur specifika affekter kunde uttryckas i musik uppvisar likheter kan de dock inte sägas formulera någon schematisk, allmän doktrin om hur affekter skulle gestaltas musikaliskt.

中文讲解

本段是本节论证链的总结句,直接表达了作者的核心史学判断:上述音乐家与理论家们确实对’作曲家如何表达和再现可被定义的情感’以及’演奏者如何识别音乐中的情感’这两个问题抱有持续兴趣;然而,尽管他们关于’如何在音乐中表达特定情感’的论述彼此存在相似之处,却不能被认为提出了某种关于’情感应如何在音乐中被塑造’的、系统化(schematisk)、普遍适用(allmän)的教条。这句话的关键在于区分’描述性共识’与’规范性教条’:多个作者列出相似的配对(如慢速=悲伤、跳进=欢快)并不等于他们共同信奉并传授同一套规则体系。整节标题中’frånvaron av en enhetlig doktrin’(统一教条的缺失)正是由此句坐实。

第4段(P0074)

原文复述

Vad gäller termen affektlära (Affektenlehre) har jag inte funnit den använd i 1600- eller 1700-talets musikdiskussion utöver vid de tre tillfällen i Matthesons œuvre som diskuterats ovan. Teologen och musikteoretikern Gottfried Ephraim Scheibel (1721, s. 8) nämner läran om affekterna (die Lehre von den Affecten). Det framgår inte om han syftar på hur affekter kan uttryckas i musik eller den allmänna läran om affekterna, men det faktum att Scheibel refererar till och hade kontakt med Mattheson (Harasim, 2005) gör det andra alternativet mer troligt. Koch skriver om die Lehre von den Affecten i betydelsen en generell lära om affekter (1802, s. 894). Koch använder också termen Theorie der Empfindungen i denna ordagranna betydelse (1787, s. 99; 1802, s. 533–534).

中文讲解

本段从术语史的角度为本节的核心论断提供进一步支撑。论及’affektlära’(Affektenlehre)一词时,作者报告:在17、18世纪的音乐讨论中,除了前文已讨论的马泰松(Mattheson)著作中的三处使用外,未在其他地方见到该词。接下来考察两处相关的德语术语:神学家兼音乐理论家戈特弗里德·埃弗赖姆·沙伊贝尔(Gottfried Ephraim Scheibel,1721,s. 8)提及’die Lehre von den Affecten’(情感学说),但其究竟指的是’情感如何在音乐中被表达’,还是’关于情感的一般学说’,文中并不清楚;不过沙伊贝尔既引用过马泰松又与其有交往(据Harasim 2005),这使得后者(一般情感学说)更为可能。科赫在1802年第894页使用’die Lehre von den Affecten’时明确取’关于情感的一般学说’之意;他还在1787年第99页与1802年第533–534页使用’Theorie der Empfindungen’(情感理论),亦属同义。这一术语清理的意义在于:即便18世纪作者使用’情感学说’这样的措辞,他们所指也往往是一般性的情感哲学,而非专门适用于音乐创作的统一规范。这从语词层面反证了’统一教条’在18世纪音乐论述中并未真正成形。

补充说明

本段提到Harasim 2005年的研究,仅用于支撑沙伊贝尔与马泰松之间的交往关系,未提供更多内容;该引用须与前文(关于马泰松三处使用Affektenlehre的论述)相互参照方能完整理解。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节包含两处脚注引用标记(sup>34对应P0071的Moritz引文出处;sup>35对应P0074关于Affektenlehre术语使用范围的说明),以及P0074中对Harasim 2005年研究的引用。这些附加材料的作用分别是:为Moritz引文提供精确的文献定位,以及为'18世纪音乐讨论中Affektenlehre一词使用稀少’的论断提供学术依据。无其他图表或边栏材料。

💡 本节核心要点

  1. 18世纪后期仍存在对’以音乐系统化再现情感’这一构想的持续学术兴趣,莫里茨小说中的’情感语言字母表’设想即为明证,但该设想停留在’如果有人能回答’的祈愿层面。
  2. 科赫一方面否认存在判断音乐情感表达的外部标准(只能依赖品味与艺术敏感性),另一方面又列出了悲伤、欢快、崇高等情感与具体音乐手段的对应清单,体现出’描述性归纳’与’规范性教条’之间的本质差异。
  3. 尽管科赫等人对音乐—情感配对的描述存在相似之处,但这些相似性不能被等同于一套系统化、普遍适用的教条;描述性共识与教条规范是两个层面的事物。
  4. 术语史层面,‘Affektenlehre’(affektlära)一词在17、18世纪音乐讨论中极为罕见,沙伊贝尔与科赫使用的’die Lehre von den Affecten’/‘Theorie der Empfindungen’等措辞更可能指向一般性的情感学说,而非专门的音乐创作规范。
  5. 本节的核心史学论断是:在18世纪后期,并不存在一个统一、可操作、被普遍接受的关于’情感应如何在音乐中被塑造’的教条体系——这正是本节标题中’frånvaron av en enhetlig doktrin’的实质含义。

🔑 关键术语

  • Affektenlehre / affektlära:德语/瑞典语术语,意为’情感学说’。本节论证指出,该词在17、18世纪音乐讨论中极少使用,作者仅在马泰松著作中发现三例,表明当时并不存在一个被普遍使用的、专门的’音乐情感学说’概念。
  • Empfindungen / sinnesrörelser:科赫使用的德语术语,指’内心感受/情感活动’。本节中科赫以此术语列举适用于不同情感状态的音乐手段,但其所列仍属描述性归纳而非规范性教条。
  • die Lehre von den Affecten:德语短语,意为’关于情感的学说’。沙伊贝尔与科赫均使用此短语,但本节论证认为,他们所指更可能是关于情感的一般性学说,而非专门的音乐情感表达规范。
  • Theorie der Empfindungen:德语术语,意为’情感理论’。科赫在1787年与1802年的著作中以这种’字面意义’使用,意指一般性的情感哲学,而非音乐创作的统一规则。
  • känslospråkets alfabet:瑞典语短语,意为’情感语言的字母表’。出自莫里茨小说的引文,本节借此说明18世纪后期对于系统性音乐—情感对应方案的持续吸引力,但该方案本身并未实现。

s4.1 [描述性拆分] Bukofzer och Buelow om affekterna som rationaliserade, statiska tillstånd

第1段(P0075)

原文复述

Några av 1900-talets tolkningar av 1600-talets och det tidiga 1700-talets affektbegrepp och emotionella engagemang

中文讲解

本段是一个二级章节标题,瑞典语原文意为“20世纪对17世纪和18世纪早期情感概念与情感投入的若干解读”。该标题标示出本小节的论题:作者将检视20世纪英语学界如何诠释17世纪及18世纪初德语音乐理论中关于“情感”(Affect)与情感投入的话语。作者提出这一节的目的是为了澄清在使用“affektlära”(情感学说)以及瑞典语“affekt”作为18世纪德语 Affect 对译词时可能产生的误解,因此需要先回顾这段二手解释史。这一标题本身开启的是一个“误读谱系学”式的论证,即先呈现后来学者(Bukofzer、Buelow 等)的解释,再用后续小节批评这些解释。

补充说明

该标题在原文中以二级标题(##)形式呈现,标题中“1700-talstyskans Affect”提示本节将涉及德语术语 Affect 的英文/瑞典语转译问题。

第2段(P0076)

原文复述

För att förstå vilka missuppfattningar som kan uppstå vid användning av såväl termen affektlära som det svenska ordet affekt som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect behövs en diskussion om hur engelskspråkig 1900-talslitteratur ibland har tolkat 1600- och det tidigare 1700-talets musikaliska affektbegrepp och utsagor om emotionellt engagemang. Manfred Bukofzer skriver att ”de så kallade ’passionerna’ (’passions’) som barockens musikteoretiker diskuterar inte ska förväxlas med våra känslor. De ska snarare beskrivas som en grupp typifierade och tämligen statiska mentala attityder, representerade av korresponderande figurer” (1939–40, s. 12). Några år senare menar Bukofzer, att känslor under 1600- och första hälften av 1700-talet klassificerades ”enligt en uppsättning av så kallade affekter (affections), var och en representerande ett mentalt tillstånd som i sig själv var statiskt” (1947, s. 5). Affekterna var enlig

中文讲解

本段阐述本小节的写作动机,并给出 Bukofzer 早期两段关键引文。中心主张是:要正确理解德语 Affect(及其对译词“affektlära”“affekt”),必须先弄清20世纪英语学界的解释史。作者引用 Bukofzer 1939–40 年的论点:巴洛克音乐理论家所讨论的“激情”(passions)不应等同于我们今天所说的“感受”(känslor),而应被描述为一组被类型化(typifierade)、相当静态(statiska)的心理态度,并由相应的音乐图式(figurer)来呈现。接着引用 Bukofzer 1947 年的后续表述:17世纪及18世纪上半期,情感被依照一套所谓的“affections”来分类,每一种代表一种自身即静态的心理状态。两段引文共同构成 Bukofzer 的核心命题——“affekt”不是内在情感体验,而是分类化、静态、可被音乐外化的心理范畴。作者此处把 Bukofzer 树为后续讨论的靶子:用 Bukofzer 的术语“statisk”(静态)作为本节小标题关键词,正是因为这一表述在20世纪英语学界被广泛继承,从而遮蔽了18世纪德语 Affect 原本的内涵。段落末尾“Affekterna var enlig”在原文中未完成,延续到 P0080 才补完,因此本段实质上横跨第8—9页。

补充说明

两段 Bukofzer 引文中,括注词(passions / affections)保留原文形式,强调 20 世纪英语学者把德语 Passionen 与 Affect 翻译为 passions 和 affections 时所做的术语取舍。“typifierade”和“statiska”是本节反复出现的两个核心修饰词,是后续小节批评的主要对象。本段在原文中以未完成句结束,续接至 P0080。

第3段(P0077)

原文复述

34 ”Worin liegt hier die Ähnlichkeit zwischen den Zeichen und der bezeichneten Sache? Wer das herausbringt, der ist im Stande ein Alphabet der Empfindungssprache zu verfertigen, woraus sich tausend herrliche Werke zusammen setzen lassen.”

中文讲解

本段是正文 P0076 所引 Bukofzer 论述的脚注34,引文为18世纪德语原文(出处由本节后续及上下文确认与18世纪音乐修辞学传统中关于符号与情感对应关系的讨论相关)。原文大意为:“符号(Zeichen)与所指事物(bezeichnete Sache)之间的相似性究竟在哪里?谁能找出这一点,谁就能编纂出一部情感语言(Empfindungssprache)的字母表,由此可以组合出千百件精彩的作品。”该引文在本节论证中的作用是:作为18世纪原始语境的证据,说明当时作者关注的核心问题正是“符号—事物”之间的相似性如何建立,即音乐符号与情感之间的对应机制。这与 Bukofzer 把“affekt”解读为“静态心理态度”形成对比——原始文献关心的是符号与所指之间的相似关系,而不是把情感还原为某种抽象的、理智化的心理状态。脚注34因此承担的是“原始材料”功能,用以支撑作者在 P0081 中的批评:Bukofzer 等人“rationaliserat emotionellt tillstånd”之类的定义“saknar stöd i 1700-talets källor”。

补充说明

该脚注引文为德语,作者在正文中并未直接讨论其内容,而是作为脚注材料备用。Empfindungssprache(情感语言)一词在18世纪德国音乐修辞学讨论中常与 Johann Adolf Scheibe、Mattheson 等人的论述相关,但本节正文未给出此联系,故不补写出处归属。

第4段(P0078)

原文复述

35 Se även Buelow (1983, s. 397).

中文讲解

本段是脚注35,内容极为简短,仅指示读者“另见 Buelow (1983, s. 397)”。其功能是为 P0080 中关于 Buelow 的讨论提供一个交叉参考文献,提示读者若想进一步了解 Buelow 对巴洛克情感问题的论述,可参阅 1983 年著作第397页。该脚注本身不引入新主张,仅起索引作用,性质上属于来源旁证(cross-reference)。

补充说明

Buelow (1983) 在 P0080 的正文中将以另一种方式被引用(第396页),脚注35指示的是同一作者的另一处论述,形成正文引文与脚注交叉引用的格局。

第5段(P0079)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为页眉(running header),仅显示期刊名 STM–SJM 与卷次年份 vol. 103 (2021),即《瑞典音乐学杂志—瑞典音乐杂志》(Svensk tidskrift för musikforskning–Swedish Journal of Musicology)第103卷,2021年。它属于版面信息,不承载论证内容,仅标明本小节所在的出版物与卷期。

第6段(P0080)

原文复述

Bukofzer ”icke-psykologiska, statiska attityder och var därför särskilt lämpade för musikalisk representation” (1947, s. 389). Bukofzers hållning kan spåras hos Buelow, som skriver att barockens tonsättare utgick ifrån ”ett rationaliserat koncept av emotioner (emotions) som kallades affekter (affections)” (1983, s. 396), och att ordet affekt (affect) ”stod för ett idealiserat emotionellt tillstånd” (ibid.). Buelow (2001) hävdar att för musikteoretiker speciellt under 1600- och 1700-talen var affekterna (the affects) rationaliserade emotionella tillstånd eller passioner. Wilson, Buelow och Hoyt (2001) skriver om emotionella abstraktioner som kallades affekterna (the affects) och att en affekt (affect) består av ett rationaliserat emotionellt tillstånd eller passion. Även Bartel definierar 1600-talets och det tidiga 1700-talets affekt som ett rationaliserat emotionellt tillstånd (1997, s. 30, s. 31, fn 6).

中文讲解

本段紧接 P0076 的未完成句,补完 Bukofzer 1947 年论述的后半部分:affekterna 是“非心理学的、静态的态度”(icke-psykologiska, statiska attityder),因此特别适合被音乐再现。随后作者勾勒一条由 Bukofzer 经由 Buelow 延伸到 Wilson、Buelow、Hoyt 和 Bartel 的解释谱系:Buelow (1983) 将巴洛克作曲家的出发点表述为“一种理性化的情感概念,被称作 affekter”,并把“affekt”界定为“一个理想化的情感状态”(ett idealiserat emotionellt tillstånd);Buelow (2001) 重申 affekterna 为“理性化的情感状态或激情”;Wilson、Buelow 与 Hoyt (2001) 把 affekterna 称为“情感抽象”(emotionella abstraktioner),并将单个 affekt 定义为“一个理性化的情感状态或激情”;Bartel (1997) 也把17世纪及18世纪初的 affekt 定义为“一个理性化的情感状态”。本段的论证作用是显示20世纪英语学界对“affekt”的定义高度同质化:所有人都用“rationaliserat/idealiserat emotionellt tillstånd”这一组短语来界定该术语。作者借此为下一段(P0081)的批评铺路——正是这种统一的、反复出现的措辞构成了误读谱系的核心。

补充说明

本段中 Bukofzer (1947, s. 389) 的引文与 P0076 中的 Bukofzer (1947, s. 5) 出自同一年份但不同页码,提示作者在 Buekeser 1947 年论著中至少有两处关键表述——一处关于“静态心理状态”,一处关于“非心理学、静态态度”。两处共同构成 Buekeser 的完整论点。Buelow 在本段先后以 1983 与 2001 两个年份出现,分别代表其早期与较晚期的相关论述。

第7段(P0081)

原文复述

Som Wentz (2010, s. 68) påpekar, kan definitionen ”rationaliserade emotionella tillstånd eller passioner” misstolkas som att Affect i tysk musiklitteratur från 1700-talet inte refererar till – med Bukofzers ord – ”våra” känslor, utan snarare till förnuftsmässigt upplevda intellektuella abstraktioner. Definitionerna ”idealiserat emotionellt tillstånd” och ”emotionell abstraktion” liksom Bukofzers ”ickepsykologiska, statiska attityder” saknar stöd i 1700-talets källor och kan misstolkas som affektiva upplevelser utan fysisk komponent och kroppslig reaktion. Inte desto mindre lever denna slags definitioner vidare, exempelvis definierar Juslin (2019, s. 11) affekter i 1600-talets och det tidiga 1700-talets musik som ”idealiserade emotionella tillstånd”. Även Maniates (1969, s. 124–126) sätt att göra skillnad mellan ”specifika emotioner” (specific emotions) och ”barockens affekter” samt hennes diskussion av ”ett mer barockt koncept av statisk, abstrakt emotion” indikerar en uppfattning att 1600-talets och det tidiga 1700-talets affektbegrepp stod för något mer statiskt och abstrakt än nutida emotioner. Även Grant (2020, s. 14–15, 130) tycks vara av uppfattningen att den mimetiska estetiken under det tidigare 1700-talet hade mindre fokus på kroppslighet än den senare sensibilitetskulturen.

中文讲解

本段是本小节论证的高潮与转折,从陈述谱系转入对谱系的批评。中心主张有四层:第一,借助 Wentz (2010) 的观察,作者指出“rationaliserade emotionella tillstånd eller passioner”这一公式容易被误读为:18世纪德语 Affect 所指并非“我们”的感受,而是理智层面体验到的智性抽象(intellektuella abstraktioner)。第二,作者直接判定 P0080 中所列三类定义——“理想化的情感状态”“情感抽象”以及 Bukofzer 的“非心理学的、静态态度”——在18世纪原始文献中找不到支持(saknar stöd i 1700-talets källor),并且有被误读为“剥离了身体成分与身体反应的情感体验”的危险。第三,作者用 Juslin (2019)、Maniates (1969) 与 Grant (2020) 三个例子说明这种误读仍然在当代学界延续:Juslin 直接沿用“idealiserade emotionella tillstånd”这一定义;Maniates 在“specific emotions”与“barockens affekter”之间作区分,并以“statisk, abstrakt emotion”描述巴洛克概念;Grant 则暗示18世纪早期的模仿论美学(mimetisk estetik)比后来的敏感性文化(sensibilitetskulturen)更少关注身体性。第四,整段论证的策略是“展示—反驳”:先用 P0076、P0080 呈现 Bukofzer—Buelow 谱系的定义,再用本段宣布这些定义缺乏原始文献依据,从而为后续小节重新回到德语原文、重建 Affect 的真实含义做准备。容易误解之处在于:作者并非否认 affekterna 与今天所谓情感不同,而是反对把这种差异归结为“非身体”“纯智性”“纯静态”,因为这种归结正是20世纪英语学界附加给18世纪德语概念的诠释层。

补充说明

本段中三次出现的关键词组——“rationaliserade emotionella tillstånd”“idealiserade emotionella tillstånd”“emotionella abstraktioner”——分别引自 P0080 中 Buelow (1983, 2001)、Wilson/Buelow/Hoyt (2001) 与 Bartel (1997) 的措辞;作者通过把它们并置再统一批评,凸显其共同的诠释偏差。Grant (2020) 提到的“sensibilitetskulturen”(敏感性文化)与“mimetisk estetik”(模仿论美学)的对照,是18世纪情感美学史中的常见分期框架,但本段正文未展开其内涵,作者亦未在本节给出 Grant 的具体引文页内容,仅指出其“tycks vara av uppfattningen”(似乎持此见解)的较温和措辞。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

脚注34(P0077)为18世纪德语原文引文,讨论 Zeichen 与 bezeichnete Sache 之间的相似性以及 Empfindungssprache(情感语言)的字母表构想,作为本节主张“原始18世纪文献关注符号—所指对应关系”的支持材料。脚注35(P0078)为对 Buelow (1983, s. 397) 的交叉索引,作用是补充正文已引 Buelow (1983, s. 396) 的另一处论述。页眉 P0079 仅显示期刊卷期信息,无论证内容。

💡 本节核心要点

  1. 本节旨在厘清为何“affektlära”与瑞典语“affekt”作为18世纪德语 Affect 的对译词会产生误读,必须先梳理20世纪英语学界的解释史。
  2. Bukofzer (1939–40, 1947) 是该解释史的起点,其核心命题是:巴洛克“passions/affections”不是“我们”的感受,而是一组类型化、静态、可由音乐图式呈现的心理态度。
  3. Buelow (1983, 2001)、Wilson–Buelow–Hoyt (2001) 与 Bartel (1997) 沿用并强化了 Bukofzer 的路线,以“rationaliserat/idealiserat emotionellt tillstånd”与“emotionell abstraktion”定义 affekt。
  4. 作者借助 Wentz (2010) 的提示指出,这一类定义可被误读为 Affect 是“理智化的抽象”、剥离身体成分的纯智性范畴。
  5. 作者明确宣称上述定义“saknar stöd i 1700-talets källor”,并在 Juslin (2019)、Maniates (1969)、Grant (2020) 中看到这种误读的当代延续。
  6. 本节整体论证是“展示—反驳”结构:先用 P0076–P0080 呈现 Bukofzer–Buelow 谱系,再用 P0081 否定该谱系,为后续回到德语原文重新定义 Affect 做铺垫。

🔑 关键术语

  • Affect / affekt:18世纪德语音乐理论中的核心术语,指音乐所再现或激发的情感状态;本节指出该词在20世纪英语学界常被译为 passions 或 affections,并被进一步解释为“rationaliserat/idealiserat emotionellt tillstånd”。
  • rationaliserat emotionellt tillstånd:Buelow、Wilson、Buelow、Hoyt、Bartel 等20世纪英语学者用以定义 affekt 的核心短语,作者在本节主张该短语在18世纪原始文献中缺乏依据,并会导致“纯理智、纯静态”的误读。
  • statiska attityder:Bukofzer 用来描述巴洛克 passions/affections 的术语,强调这些心理态度不是流动的内心体验,而是分类化、静态、可用音乐图式外化的范畴;作者在 P0081 中将其与“icke-psykologisk”一起列为缺乏原始文献支持的诠释。
  • emotionella abstraktioner:Wilson、Buelow 与 Hoyt 用来表述 affekterna 的术语,作者将其与“rationaliserat/idealiserat”并列为同一误读谱系的标志。
  • affektlära:瑞典语术语,对应德语 Affektenlehre,指关于音乐中情感再现与分类的学说;本节指出该词在瑞典语学界使用时应注意其与18世纪原始概念之间已被英语学界插入的诠释层。
  • mimetisk estetik / sensibilitetskultur:Grant (2020) 用来区分18世纪早期模仿论美学与后来敏感性文化的对照框架;本节借此提示当时学界仍倾向于把18世纪早期的身体性维度看得比后来更弱。

s4.2 [描述性拆分] Språkliga val i engelskspråkig 1900-talslitteratur

第1段(P0082)

原文复述

Som en parentes nämns att användningen av ‘affections’, ‘affects’ respektive ’emotions’ i denna engelskspråkiga litteratur inte tycks medföra några betydelseskillnader. Under 1700-talet var ‘passions’ och ‘affections’ de dominerande engelska termerna för tillstånd som kärlek, fruktan, glädje och sorg, medan ’emotions’ enligt Dixon (2003, s. 4, 62) ersatte ‘passions’ under perioden ungefär 1800–1850. Lenneberg väljer att översätta 1700-talstyskans ‘Affect’ med ‘affect’, trots att engelskspråkiga lexikon enligt honom ser ordet som substantiv i betydelsen ’emotion’ som föråldrat. Han motiverar detta med att William J. Mitchells översättning av C.P.E. Bachs ‘Versuch’ (1958, s. 49) utgör en förebild. Buelow tycks också tveksam: i Buelow (1980) och Buelow (1983) används ‘Affection’, i Buelow (2001) ‘affect’ och i Wilson, Buelow och Hoyt (2001) ‘Affect’. I Buelow (2004) används oftast ‘affect’ samt enstaka gånger ‘affection’ och ‘passion’, utan att markera någon åtskillnad. Neubauer (1986, s. 213 fn 3) skriver att han, trots att ‘affections’ blivit det gängse valet för tyskans ‘Affekten’, föredrar den ovanliga men mer bokstavliga termen ‘affects’ för att slippa ‘affections’ oönskade moderna konnotationer. Bartel (1997) väljer ‘affection’, vilket enligt henne är vad senare forskning tenderat att föredra (s. 31, fn 6), medan van Elferen (2009) och Wallrup (2015) använder ‘affect’.

中文讲解

本段是小节中的一个括号式补充说明,专门处理一个翻译术语问题:在用英语讨论18世纪德语美学概念 Affekt/Affekten 时,英语学界究竟该选 affects、affections 还是 emotions。作者首先抛出本节的关键观察——在他所考察的这批英语文献中,这三个词实际上并没有语义上的区分,可以互换使用。

接下来给出英语词汇史的背景:18世纪英语中 passions 和 affections 是主流术语,涵盖爱、惧、喜、悲这类情感状态;emotions 大约在1800至1850年间逐步取代 passions(Dixon 2003)。这一史实解释了为什么当代译者面对18世纪德语 Affekt 时会感到棘手——任何一种英语选项都会带入某一历史时期的语义色彩,而不是中性对应。

随后段落进入了真正的核心:通过逐一列举 Lenneberg、Buelow、Neubauer、Bartel、van Elferen、Wallrup 等学者的选择及其各自理由,作者呈现了学界内部的实际分歧。Lenneberg 选 affect,明知词典把它标为已废弃的’名词义=emotion’,但援引 Mitchell 译 C.P.E. Bach《Versuch》(1958) 的先例为依据。Buelow 的轨迹尤其能说明不确定性:1980与1983年用 Affection,2001年改 affect,与 Wilson、Hoyt 合著时又写 Affect,2004年则以 affect 为主、夹杂少数 affection 与 passion,且全都不加区分。Neubauer (1986) 给出了最自觉的理据——他承认 affections 已成为惯例,却刻意选更冷僻、更字面化的 affects,以剥离 affection 在现代英语中(爱意、喜爱、慈爱)的浪漫联想。Bartel (1997) 反向选择 affection,并声称这是后续研究的偏好;van Elferen (2009) 与 Wallrup (2015) 则回到 affect。

教学层面,这段想让学生理解三件事:第一,跨语言学术翻译从来不存在机械对应;第二,同一作者的不同著作之间就可能自相矛盾(见 Buelow 的多次摇摆);第三,作者的术语选择本身往往是一种立场声明——Neubauer 的脚注正是把这种立场化的选择公开化的范例。理解了这一点,读者就不会再把 affect / affection / emotion 视为可任意互换的同义词,而会意识到每个词都负载着一段思想史。

补充说明

原文中几个关键词的相互关系需要厘清:‘passions’ 与 ‘affections’ 是18世纪英语的主流情感词,Dixon 的研究把 ’emotions’ 的兴起定位在约1800–1850年;‘Affekt’(单数)/ ‘Affekten’(复数,所有格形式)是18世纪德语音乐美学中的核心概念,本节其他部分应已讨论过其内涵。Lenneberg 援引的 Mitchell 1958年译本是英语学界将 Affekt 译为 affect 的一个早期先例,因此即便词典判定该用法已过时,他仍以译界惯例为依据。Neubauer 的脚注是本段中论证最自觉、最具方法论自觉的一条材料,可与 Buelow 的摇摆形成对比阅读:前者是经过反思的选择,后者是无意识的不一致。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本段自身就是一个括号式的附带说明(‘Som en parentes kan tilläggas…’),承担补充而非主论证的功能,因此不另列图、表、脚注等附加材料。段内引用的全部文献(Dixon 2003;Lenneberg;Mitchell 1958;Buelow 1980、1983、2001、2004;Wilson, Buelow & Hoyt 2001;Neubauer 1986;Bartel 1997;van Elferen 2009;Wallrup 2015)均为正文中的行内引用,不构成独立脚注栏。

💡 本节核心要点

  1. 在所考察的英语音乐学文献中,affects / affections / emotions 三个词实际上互换使用,并未被作者们赋予稳定的语义差别。
  2. 18世纪英语中 passions 和 affections 是情感词汇的主流,emotions 大约在1800–1850年间取代 passions,这一词史构成了当代译者面对德语 Affekt 时困难的历史根源。
  3. Lenneberg 选 affect 靠的是 Mitchell 1958年译 C.P.E. Bach《Versuch》的先例,而非英语词典的当代规范。
  4. Buelow 在1980、1983、2001、2004各著及与他人合著中来回切换 Affection / affect / Affect,且不做任何说明,表明其选择并非刻意。
  5. Neubauer 1986 的脚注是本段最具方法论自觉的表态:明知惯例用 affections,仍以字面化的 affects 来剥离 affection 一词的现代浪漫含义。
  6. Bartel 与 van Elferen / Wallrup 的反向选择(affection vs. affect)显示学界至今没有共识,翻译选择本身就是研究立场。

🔑 关键术语

  • Affekt / Affekten:18世纪德语音乐美学中的核心概念,本节所讨论的原始德文术语;单数形式 Affekt,复数与格形式 Affekten,是英译争议的源头。
  • passions / affections / emotions:英语中三个不同时期的主导情感术语。passions 与 affections 是18世纪英语的主流表达,emotions 自约1800–1850年起逐步取代 passions;当代学界在翻译 Affekt 时必须在三者之间作出选择,每种选择都带入特定历史语义色彩。
  • obsolet (obsolete):Lenneberg 所引英语词典对 affect 作’名词义=emotion’的判定标签,说明该用法在现代英语标准词典中已被视为过时,但这并不妨碍学界在历史性翻译中保留它。
  • C.P.E. Bachs Versuch (1958):C.P.E. Bach 的著名音乐美学论著,其1958年由 Mitchell 完成的英译本是英语学界将 Affekt 译为 affect 的一个早期、有影响力的先例,Lenneberg 以此为自己的术语决定提供合法化依据。
  • bokstavlig översättning (字面翻译):Neubauer 用来形容 affects 一词相对 affections 的特征——更贴近德语原形的拼写与含义,借此规避 affection 在现代英语中’爱意、喜爱’的浪漫联想。

s4.3 [描述性拆分] Reillys och Mitchells översättningar som källa till emotionell distansering

第1段(P0083)

原文复述

Även de idag använda engelska översättningarna av två av 1700-talets viktigaste läroböcker i musik uppvisar en tendens att göra alltför känslomässigt distanserade tolkningar av originalen. När Bach skriver att utövaren måste ”dieselbe Leidenschaften bey sich empfinden, welche der Urheber des fremden Stücks bey dessen Verfertigung hatte” (1753, s. 122, min kursivering), översätter Mitchell det med att utövaren ”assumes the emotion which the composer intended in writing it” (Bach, övers. 1949, s. 152). I Bachs text känner både utövaren och tonsättaren samma sinnesrörelse medan utövaren enligt översättningen förnimmer eller antar den emotion som tonsättaren avsåg att förmedla. Och när Bach (1753, s. 123) skriver om affekterna som musik kan uppväcka (erregen) översätts det i Bach (1949, s. 153) med ”avbilda” (portray).

中文讲解

本段开启本小节的核心论题:当代英语译本对18世纪两本重要音乐论著做了情感上过度疏离化的解读。作者先以C.P.E. Bach《试论正确的键盘乐器演奏艺术》(1753)中的德语原句为例,关键词"empfinden”(感受/体验)强调演奏者必须亲身体验到作曲家创作时所怀有的同一种激情(Leidenschaften)。但Mitchell 1949年的英译用了"assumes the emotion”(承担/假定情感),“assumes"在英语中带有"假设、扮演"的意味,与德语"empfinden"那种切身感受的内核不同。第二处对比中,Bach用"erregen”(唤起、激发),描述音乐能够激发听众的种种情感;Mitchell却译为"portray”(描绘、呈现),把一个主动激发情感的过程翻译成了对情感的静态呈现。两个翻译例子合起来呈现一种系统性的弱化:原本要求演奏者/听众亲身体验并被音乐激发的动态情感过程,在英文译本中变成了对情感的外在呈现或假定式承担。

补充说明

“Urheber"在原文中指作曲家(“作品原初的创制者”);“fremdes Stück"指他人作品,即演奏者所演奏的非本人创作。本段的两处德语—英语对照为本节后续Quantz译例的比较确立了论证范式。

第2段(P0084)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是期刊的版心页眉标识,表明本小节所在文章的发表信息:发表于STM–SJM(《瑞典音乐学杂志》—《瑞典音乐研究杂志》合刊)第103卷,2021年。本段属于版面信息,不承担论证功能。

第3段(P0085)

原文复述

Samma tendens finns även i Reillys översättning av Quantz Versuch från 1966. I paragraf 16 i kapitlet ”Om bra framförande generellt i sång och spel” skriver Quantz,

中文讲解

本段把上一段以Bach译例建立起来的论证转移到Quantz的《试论长笛演奏》(Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen, 1752),指出Reilly 1966年的英译本同样呈现出情感疏离化的倾向。段落明确指出接下来引用的原文出自"论歌唱和演奏中的一般良好表演"这一章的第16段,这是后文具体译例的位置标识,也为读者交代了Quantz原书章节结构的一个小线索。

补充说明

“Versuch"即Quantz 1752年论长笛演奏的经典著作;“paragraf 16"指该章内部以数字编号的段落系统。

第4段(P0086)

原文复述

[…] man [der Ausführer eines Stücks] sich also, so zu sagen, bey jedem Tacte in einen andern muss bald traurig, bald lustig, bald ernsthaft, u.s.w. zu können: welche Verstellung bey der Musik sehr nöthig ist (Quantz, 1752, s. 108, min kursivering).

中文讲解

本段给出Quantz 1752年原书第108页的德语原文(仅保留前导的省略号)。Quantz在此要求一位作品的演奏者(“der Ausführer eines Stücks”)在每一个小节(“bey jedem Tacte”)都能够把自己置入另一种情感状态,悲喜严肃交替变换,并指出这种"Verstellung”(进入角色的转换/伪装)在音乐中是"sehr nöthig”(非常必要的)。关键术语"in einen andern […] zu können”(能够把自己放进另一种情感状态)以及"Verstellung"是后文展开语言学对比的着力点。括号内"min kursivering"提示以下词为作者加着重:“in einen andern"和"Verstellung”,表明作者将要在翻译对照中聚焦这些词。

补充说明

“Tacte"是18世纪德语中"Takt”(小节)的拼写形式;“u.s.w.“即"und so weiter”(等等)的缩写。括号方头号[…]显示此处引文为节选,上下文有所省略。

第5段(P0087)

原文复述

Översättningen lyder,

中文讲解

这是一个过渡句,意思是"译文是这样的”,引出下一段Reilly的英译。它本身不承载论旨,仅起连接原文引文与译文引文的作用,使读者清楚接下来是从德语原文跳到英文译文。

第6段(P0088)

原文复述

Hence you [the performer] must, so to speak, adopt a different sentiment at each bar, so that you can imagine yourself now melancholy, now gay, now serious &c. Such dissembling is most necessary in music (Quantz, övers. 1966, s. 126, min kursivering).

中文讲解

本段展示Reilly 1966年英译本第126页对前段德语原文的对应翻译。“adopt a different sentiment"译"in einen andern […] müssen”,“imagine yourself"译"zu können”,“Such dissembling"译"welche Verstellung”。作者的着重标记(min kursivering)落在"adopt”、“imagine”、“dissembling"三处,提示这三处是与德语原词形成最大意义落差的关键词,为下一段逐词的语言学比较做好铺垫。译文整体读来显得更接近"假装、想象出一种情感”,而非德语原文所暗示的那种"实际进入情感状态"的身体性动作。

补充说明

“&c.“即"et cetera”(等等);“bar"即小节,与德语"Tacte"对应。Reilly译本中”[the performer]“是英译者补出的语义说明,Quantz德语原文中的人物身份由上文的"man [der Ausführer…]“承担。

第7段(P0089)

原文复述

“In einen Affect setzen” innebär en mer kroppslig aktion än “adopt a sentiment”, “um sich […] stellen zu können” är mer fysiskt involverande än “imagine” och “Verstellung” har mindre klang av förfalskning än vad “dissembling” har. I paragraf 17 i kapitlet om alla ackompanjatörers plikter är Quantz formulering “in den Affect…zu setzen” (1752, s. 248) översatt med “counterfeit in himself the passion” (Quantz, övers. 1966, s. 273), vilket betyder ’att låtsas uppväcka sinnesrörelsen’, inte ’att försätta sig i den’, som Quantz skriver.

中文讲解

本段是本小节的分析核心,作者从三个层面展开德语—英语的语言学对比。第一层:“in einen Affect setzen”(把自己置入一种情感)表达一种更具身体性的动作,而"adopt a sentiment”(承担一种情感)则更轻、更外在。第二层:“um sich […] stellen zu können”(能够使自身处于某种状态)含有身体参与的意味,而"imagine”(想象)只是脑内的心理活动。第三层:德语"Verstellung"虽有"假装、扮演"之意,但相比英语"dissembling”(伪装、欺诈)所带有的负面欺骗意味,程度更轻。接着,作者再举第17段(论所有伴奏者之职责章节,第248页)作第二个翻译案例:Quantz的"in den Affect…zu setzen"被译作"counterfeit in himself the passion”(在自己身上伪造这种激情)。“counterfeit"意味着"伪造、假装制造”,直接背离了Quantz原意中"真实地进入"情感的过程。整段论证说明:Reilly的两个译例都把Quantz要求的"真实进入情感"的指令转译成了"想象、承担、伪装"等情感疏离化的措辞。

补充说明

“Affect”(复数"Affekte”)是18世纪德语音乐修辞学中的核心概念,指音乐所能激发与表达的具体情感状态(如悲、喜、怒、惧等);它不同于现代意义上宽泛的"情感”,更接近"激情/情绪"的范畴。“min kursivering"再次提示这是作者为分析目的加的着重标记。

第8段(P0090)

原文复述

Just dessa två paragrafer hos Quantz har föranlett flera sentida författare till en negativ tolkning av Quantz syn på utövarens emotionella engagemang. Benestad skriver, ”Quantz är på det klara med att musikern inte behöver befinna sig i det affekttillstånd som musiken skall ange. Han måste lära att förställa sig, spela en roll, där han ger intryck av att vara i den riktiga affekten. En sådan förställning är helt nödvändig” (1978, s. 180). Även Burgess verkar vara av uppfattningen att Quantz rekommenderar musikern att presentera de yttre tecknen på inre känslor utan att faktiskt uppleva dem (2016, s. 254–260). Quantz behandlar emellertid utövarens emotionella förpliktelser vid sammanlagt sju tillfällen i sin bok. I fem av dessa är han tydlig med att utövaren skall sträva efter att försätta sig i musikens skiftande sinnesrörelser (s. 99, 107, 110, 116 och 138). I ett fall (s. 108, citerat ovan) glider han på målet, och i paragraf 17 i kapitlet om alla ackompanjatörers plikter som diskuteras ovan talar han om förställningskonsten (die Verstellun skunst) att försätta sig i den affekt som musiken kräver som i synnerhet den som vill bli en god ackompanjatör måste vinnlägga sig om. Oavsett om man tolkar denna sista paragraf som en uppmaning till utövaren att simulera att hen är berörd, eller att aktivt föreställa sig musikens sinnesrörelser för att uppväcka dem i sig själv så blir den rimliga helhetsbedömningen av samtliga dessa utsagor att Quantz uppfattning är att utövaren ska vinnlägga sig om att uppväcka musikens affekter i sig själv (Bania och Skowroneck 2020, s. 195). Detta är även den tolkning som Arnold Schering gjorde (1907, s. 151–152).

中文讲解

本段是本小节论证的总结与转折,揭示本节的现实意义。前面展示了Reilly的译本把Quantz误译成"想象/伪装/伪造"情感的过程;本段则指出,正是这两段(第108页与第17段)误导了多位后世学者(Benestad 1978、Burgess 2016),使他们对Quantz做出"演奏者只需在外表呈现情感而无需真实感受"的负面解读。然而作者提出反驳:Quantz在整本书中共有七处谈及演奏者的情感义务,其中五处(第99、107、110、116、138页)都明确要求演奏者力求把自己置入音乐不断变换的情感之中;只有第108页一处措辞模糊(“glider han på målet”,原意为"偏离目标”,指其用词漂移),而第17段虽用了"Verstellungskunst"(扮演/转换的艺术),整体语境仍指向"把自己引入音乐所要求的情感"。因此,综合七处论述,Quantz的真实立场应是:演奏者应当努力在自身内部激发音乐所要求的情感。这一总体性解读与Bania与Skowroneck 2020年以及更早的Arnold Schering 1907年的判断一致。本段一方面说明翻译误读如何导致后世学者的负面解释,另一方面通过统计Quantz书中关于演奏者情感的论述次数,从整体而非个例出发,为Quantz正名。

补充说明

括号"die Verstellun skunst"中词形不完整(“Verstellungs"省略了"gs”),应为排印疏漏;标准拼写为"Verstellungskunst"。“hen"为现代瑞典语中性别中性的代词,译"han/hon”(他/她),“Bania och Skowroneck"与"Arnold Schering"均为作者援引的二手研究文献作者,其具体学术贡献详见原参考文献。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节(P0083–P0090)共含原文段落8段,其中P0084为期刊版心页眉(STM–SJM vol. 103, 2021),非论证文字;其余7段承担论证功能。P0083引用Bach 1753年原书与Mitchell 1949年译本;P0085–P0089引用Quantz 1752年原书与Reilly 1966年译本;P0090援引Benestad 1978、Burgess 2016、Bania & Skowroneck 2020以及Schering 1907作为二手研究文献。脚注形式上以括注式引文呈现,未单独分列脚注;引文功能包括:德语原文(论证原义)、英文译文(揭示误译)、二手文献(旁证他人观点与正名依据)。无图表、谱例或边栏内容。

💡 本节核心要点

  1. 当代英语译本(Mitchell对Bach、Reilly对Quantz)系统性地将18世纪德语原文中的"真切进入/激发情感"翻译成"假定、想象、伪装、伪造"等情感疏离化的措辞,构成对原文本意的偏离。
  2. Bach原文中"empfinden"与"erregen"强调演奏者与听众须真实感受并被音乐激发情感;Mitchell译为"assumes"和"portray”,把主动情感过程转为静态呈现或假定式承担。
  3. Quantz原文中"in einen Affect setzen"、“um sich stellen zu können”、“Verstellung"皆包含身体性或可操作性的"进入"动作意味;Reilly译为"adopt a sentiment”、“imagine”、“dissembling"及"counterfeit”,把"进入"弱化为"想象"或"伪造"。
  4. 正是Reilly译本中对两段(第108页与第17段)的情感疏离化译法,误导了Benestad(1978)和Burgess(2016)等后世学者对Quantz做出"演奏者只需外表呈现情感"的负面解读。
  5. Quantz全书涉及演奏者情感义务共七处,其中五处明确主张演奏者须力求把自己置入音乐的变换情感之中;综合七处论证,Quantz的真实立场应是演奏者应力求在自身内部激发音乐所要求的情感。
  6. Bania与Skowroneck(2020)以及更早的Arnold Schering(1907)所做的整体性解读——Quantz主张演奏者须真实激发自身情感——与本节论证一致,构成本节翻译批评的学理支撑。

🔑 关键术语

  • empfinden:德语动词,意为"感受、体验"。在Bach原文中指演奏者须亲身体验作曲家创作时怀有的同一种激情,强调切身、内在的感受过程,与Mitchell译本中的"assumes"(假定/承担)所含的"扮演"意味形成对照。
  • erregen:德语动词,意为"唤起、激发"。Bach用以描述音乐能够激发听众的种种情感;Mitchell译为"portray"(描绘/呈现),把主动激发过程弱化为静态再现。
  • in einen Affect setzen:Quantz书中的核心短语,字面意为"把自己置入一种情感/激情之中"。其语义强调身体性、可操作性的"进入"动作;Re译为"adopt a sentiment"和"counterfeit in himself the passion",分别弱化为"承担一种情感"和"伪造这种激情"。
  • Verstellung / Verstellungskunst:德语名词"Verstellung"指"进入角色、转换扮演",虽含"扮演"之意但程度较轻;“Verstellungskunst"即"扮演/转换的艺术”。Re将"Verstellung"译为"dissembling"(伪装/欺诈),负面色彩更重,与原词的语义轻重不等。
  • Affect / Affekte:18世纪德语音乐修辞学中的核心概念,指音乐所能激发和表达的具体情感状态(如悲、喜、怒、惧等),区别于现代意义上泛指的"情感",更接近"激情/情绪"。Quantz要求演奏者把自己置入这些不断变换的Affekte之中。
  • Ausführer eines Stücks:德语短语,字面意为"一部作品的执行者/演奏者"。Quantz在第108页和第17段中用此短语指代演奏者本人,强调演奏者须为自己的演奏承担情感上的责任。

s4.4 [描述性拆分] Kivys kritik och Goehrs påstående om emotionellt engagemang

第1段(P0091)

原文复述

Det har ifrågasatts att emotionellt engagemang alls spelade en roll i 1700-talets musikaliska praktik. Peter Kivy (1984) hävdar att Mattheson varken menade att musikens mål var att väcka specifika affekter hos lyssnarna eller att tonsättaren själv behövde vara emotionellt berörd under komponerandet. Kivys huvudargument för uppfattningen att Mattheson — till skillnad från sina samtida kollegor — inte ansåg att musiken ska väcka specifika affekter i lyssnarna, är att Mattheson inte formulerar denna uppmaning i sitt teoretiska kapitel i Capellmeister, utan endast i andra kapitel (1984, s. 254–257, 260–265). Författaren avvisar detta resonemang som inte övertygande: avsaknaden av en uppmaning i just det teoretiska kapitlet kan inte ges företräde framför Matthesons uttalanden i andra delar av boken. Beträffande tonsättarens emotionella engagemang citeras Mattheson: “visserligen är det inte nödvändigt att en tonsättare, när han vill få ner en klagosång, ett sorgespel eller något dylikt på pappret, också börjar tjuta och gråta. Men det är absolut nödvändigt att han liksom tillåter sitt sinne och hjärta [att öppna sig för] den aktuella affekten” (1739, s. 108). Kivy läser den avslutande delen av meningen som “to remember and contemplate”, och menar därmed att Mattheson avsåg endast en lugnt återkallad affekt, inte en levande affekt (“emotion in vivo”) (1984, s. 258). Även denna tolkning avvisas av författaren som icke trovärdig.

中文讲解

本段的功能是呈现并反驳 Peter Kivy 对 Mattheson 的解读。其中心主张是:Kivy 把 Mattheson 读成’既不要求音乐唤起听众的具体情感,也不要求作曲家在创作时亲身受触动’,这一解读在文本证据上并不成立。

Kivy 的论证包含两个层次。第一层关于’听众应被唤起具体情感’:Kivy 主张 Mattheson 与同代理论家不同,并不要求音乐唤起听众的特定情感;其唯一文本依据是 Mattheson 在 Capellmeister 的’理论章节’中并未写下这一要求,而只把它写在其他章节。作者认为这一论证并不令人信服,因为某一章节的沉默不能压倒 Mattheson 在其他地方的明确陈述。

第二层关于作曲家自身的情感投入。Mattheson 在 1739 年的原文里区分了两层意思——‘不必真的哭嚎’与’必须让自己的心灵向当前情感敞开’。Kivy 将后者弱化为 ’to remember and contemplate’(回忆与沉思),即把活生生的当下情感(emotion in vivo)替换为平静’唤回’的情感;作者认为这一解读同样缺乏说服力,因为’让心灵向情感敞开’在 18 世纪情感论语境里恰恰意味着主动的、可感受的参与,而非冷静的旁观式回顾。

例证功能:通过两种解读的对照(活生生的情感 vs. 冷静的回忆),作者把 Kivy 的解读定性为人为的弱化,从而把 Mattheson 重新放回到主张作曲家应有真实情感投入的传统之中。

本段在小节中的论证作用:它为 P0094 中对 Goehr 等人更宽泛论断的反证提供具体个案——如果 Mattheson 确实主张作曲家应有情感投入,那么'17 世纪至 18 世纪初思想中不存在这种要求’这一通论即被直接质疑。

易误解处提醒:Kivy 与作者的争论并非关于 Mattheson 是否重视情感——双方都同意 Mattheson 重视——而是关于’Mattheson 是否要求作曲家当下活生生地去感受那种情感’;Kivy 的立场偏’只需理性地构想’,作者的立场偏’必须真实地敞开自己’。

补充说明

译者在瑞典语译本中加入的方括号 ‘[att öppna sig för]’(‘向…敞开’)并非 Mattheson 原文,而是译者对原意的释义性补足;这一插入与作者对 Kivy 弱化解读的拒绝直接呼应,是作者立场的隐性标记。‘Samtida kollegor’ 指 Mattheson 同时代、明确主张音乐应唤起具体情感的德语音乐理论家;本段未点名,仅以其作为 Kivy 解读’反常规’的对照背景。

第2段(P0092)

原文复述

Fotnot 36 anger ‘Del 1, kap. 3’.

中文讲解

这是 P0091 中提到的’理论章节’(teoretiska kapitel)的脚注式来源标注。它把 Mattheson ‘Capellmeister’ 的’理论章节’精确地定位为第一部分、第三章,从而为 P0091 中’Kivy 仅以理论章节的沉默为论据’这一反驳提供文本坐标。脚注本身只承担定位/出处功能,不引入新论证。

第3段(P0093)

原文复述

Sidhuvud: ‘10 STM–SJM vol. 103 (2021)’.

中文讲解

这是期刊版面的页眉,标注文献定位信息:期刊名(STM 即 Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research)、卷号 103、出版年 2021,以及当前页码 10。它属于版式信息,不承担论证功能,与本节论证链无内容上的关联。

第4段(P0094)

原文复述

Enligt Goehr m.fl. (2001, II.5) var kravet att kompositören skulle genomsyras av den känsla han uttryckte eller tillskrev musiken uteslutet i 1600-talets och det tidiga 1700-talets tänkande. Som visats ovan var idén om en sådan praktik emellertid levande för åtminstone Mattheson och Krause.

中文讲解

本段把 Kivy 个案与 Goehr 等人 2001 年 II.5 节的更宽泛论断对接:后者主张'17 世纪至 18 世纪初的思想中排除了作曲家须为其所表达或赋予音乐的情感所贯注’这一要求。作者明确指出,前文(指对 Mattheson 与 Krause 的分析)已经表明这一宽泛断言缺乏充分文本支持——‘至少对 Mattheson 和 Krause 而言,作曲家情感贯注的观念是活着的’。

本段的论证作用:它把单一文本(Mattheson)和单一作者(Kivy)层面的反驳,升级为对一种通论性史学叙事(Goehr 等人代表)的反驳;同时把 Krause 引入证据池,使反证不再依赖 Mattheson 一人。

与前文关系:‘Sådan praktik’ 回指本节反复围绕的核心——作曲家在创作中的真实情感投入;‘som visats ovan’ 把本段与 P0091(Mattheson)以及本节之前对 Krause 的讨论串成一个完整的反证链。

补充说明

‘Krause’ 在本节前文(未包含于本输入段落的范围内)已被援引,作为与 Mattheson 并列的 18 世纪德语音乐理论中支持作曲家情感贯注的第二例证;本段以’åtminstone Mattheson och Krause’的’至少’一词,把反证建立在最小化、保守的史料底线上。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

Sektionen innehåller två fotnoter och ett sidhuvud. Fotnot 36 (P0092) anger ‘Del 1, kap. 3’ och lokaliserar därmed det i P0091 omnämnda ’teoretiska kapitlet’ till Del 1, kapitel 3 i Matthesons Capellmeister; den fungerar som lokaliserings- och källhänvisning och stödjer resonemanget om var i boken den diskuterade uppmaningen saknas respektive återfinns. Fotnot 37 markeras i P0091 direkt efter citatet från Mattheson (1739, s. 108), men dess fullständiga innehåll återges inte i detta avsnitt och kan därför inte sammanfattas här. Sidhuvudet (P0093), ‘10 STM–SJM vol. 103 (2021)’, är en typografisk angivelse av tidskrift (STM / Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research), volym (103), årtal (2021) och sidnummer (10) och har ingen argumentativ funktion.

💡 本节核心要点

  1. Peter Kivy 解读 Mattheson 时持反主流立场:既否认音乐应唤起听众的具体情感(affekter),也否认作曲家须在创作中亲身情感投入。
  2. Kivy 的关键文本论据是 Mattheson 在 Capellmeister 的’理论章节’(Del 1, kap. 3)中未明写’唤起具体情感’的要求;但作者指出,该要求在 Capellmeister 其他章节中确实出现,沉默不能压倒明确的陈述。
  3. 在作曲家情感投入问题上,Kivy 将 Mattheson’让心灵向当前情感敞开’弱化为 ’to remember and contemplate’(回忆与沉思),把活生生的当下情感(emotion in vivo)替换为冷静唤回的情感;作者明确拒绝这一解读。
  4. P0091 的整体功能是以 Mattheson 为个案,论证 18 世纪德语音乐理论内部已经存在’作曲家应有真实情感投入’的主张。
  5. P0094 把上述结论与 Goehr 等人 2001 年 II.5 节的更宽泛史学断言对接:后者主张'17 世纪至 18 世纪初思想排除了作曲家情感贯注的要求’,本节则以 Mattheson 与 Krause 为反证,削弱该通论的普遍性。

🔑 关键术语

  • Mattheson:约翰·马泰松(Johann Mattheson, 1681–1764),德国作曲家、批评家与音乐理论家;本节围绕其 1739 年著作 Capellmeister 中关于情感与作曲实践的论述展开。
  • Capellmeister:此处指 Mattheson 1739 年的理论著作《完美的教堂大师》(Der vollkommene Capellmeister);本节中 Kivy 与作者争论的核心文本。
  • emotion in vivo:Kivy 使用的术语,指’当下活生生、实际被感受的情感’,对立于’被冷静回忆或沉思的情感’;本节争议即围绕 Mattheson 是否要求作曲家具备这种活生生的情感。
  • affekt:18 世纪德语音乐理论中的核心概念(Affektenlehre),指音乐作品所应承载并应在演奏者/听者身上唤起的具体情感状态(如悲伤、愤怒、爱慕);本节中既涉及对听众的唤起作用,也涉及作曲家的真实情感投入。
  • Goehr:Lydia Goehr,音乐哲学家;本节所引 Goehr 等人 2001 年 II.5 节主张作曲家情感贯注的要求在 17 世纪至 18 世纪初思想中被排除,是本节反驳的更宽泛史学论断的代表。

s5.1 [描述性拆分] 1700-talets svenska bruk av affekt som översättning av tyska Affect

第1段(P0095)

原文复述

Rubrik på svenska: ”Olika innebörder av ordet affekt”. Detta är en underrubrik (markerad med ##) som inleder en sektion där författaren kommer att gå igenom skilda betydelser som ordet affekt har burit i svenskan, särskilt i förhållande till den tyska termen Affect under 1700-talet.

中文讲解

本段是一节小标题,原文为瑞典语“Olika innebörder av ordet affekt”,意为“affekt一词的不同含义”。它在本节中的功能是宣告:接下来作者将要分层处理“affekt”一词在不同语境下的多重含义,特别是它在18世纪瑞典语中作为德语Affect对应词时所承担的意义范围。读者应把它视为一个论题提示,而不是结论。

第2段(P0096)

原文复述

Enligt Runefelt (2001) var ’affekt’ det vanligaste svenska ordet under stormaktstiden för det han kallar känslornas begreppsliga föregångare (s. 42, 72, f.n. 48). När biskop Jesper Swedberg skriver om lånord i Schibboleth. Swenska språkets rychtochrichtighetger han som ett exempel ”affect. Thet är nu brukeligare, än sinnets rörelse” (1716, s. 219). Två svenska 1700- talsöversättningar av tyska texter om musik använder ’affekt’ för att översätta tyskans Affect. Den ena är artikeln med sökordet ”Affect” i Johan Fredrik Hallardts svenskspråkiga musiklexikon som består av översatta utdrag ur det fjärde kapitlet i Christian Gottfried Krauses Von der musikalischen Poesie (Hallardt, n.d., s. 34–49). Hallardt använder här orden ”affect”, ”sinnesrörelse”, ”passion” och ”känsla” för Krauses Affect, Leidenschaft, , och Tyskans översätts dock alltid med ”affect”. Den andra är den svenska översättningen av Quantz Versuch från 1783, där ”sinnes rörelse” används för originalets Leidenschaft och ”affect” för Affect (Quantz, övers. 1783, s. 93, 114). Under 1900-talet använder Dart/Bengtsson (1970), Eppstein (1975), Benestad (1978) och Forsblom (1985) svenskans ”affekt’ som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect.

中文讲解

本段集中论证一件事:在18世纪的瑞典语中,“affekt”被反复、稳定地用作德语Affect的对译词。作者的证据由四个层次组成,逐层加强这一观察。

第一层:学术史上的总体定性。作者援引Runefelt (2001),指出在瑞典“stormaktstiden”(即大瑞典时期),“affekt”是Runefelt所称“känslornas begreppsliga föregångare”(情感的概念性前驱)一词最常见的瑞典语表达。这里“概念性前驱”是关键限定:作者通过Runefelt告诉读者,18世纪瑞典人使用的affekt并非等同于现代意义上的“情绪”,而是一种更宽泛、更带有哲学和修辞色彩的范畴,类似于情感的“前身概念”。

第二层:18世纪语言规范的直接证据。作者引用bishop Jesper Swedberg在《Schibboleth. Swenska språkets rychtochrichtighet》(1716年)一书中讨论借词时的原话:“affect. Thet är nu brukeligare, än sinnets rörelse”(affect现在比“sinnets rörelse”即“心之运动”更常用)。这个例子同时做了两件事:一方面证实了“affekt”在日常使用中已经胜过本土的“sinnets rörelse”;另一方面暴露了一个语义竞争——存在一个更古老、更接近字面“心灵运动”的瑞典语说法正在被新借词取代。这是affekt一词在当时发生意义位移的痕迹。

第三层:两份具体音乐文献翻译的对照。这是本段的核心证据,涉及两份18世纪瑞典语对德语音乐论著的翻译。 (1)第一份是Johan Fredrik Hallardts的瑞典语音乐词典中以“Affect”为词条的文章,主体为Krause《Von der musikalischen Poesie》第四章的瑞典语节译。Hallardt在翻译时交替使用了四个瑞典语词——“affect”、“sinnesrörelse”、“passion”和“känsla”——来对应Krauses德语原文中Affect与Leidenschaft两个不同的德语概念,但“Affect”一词无论出现何处都一律译为“affect”。也就是说,affekt获得了专属的术语地位,被保留为对Affect的固定译名。 (2)第二份是Quantz《Versuch》1783年的瑞典语译本。其中德语的Leidenschaft译作“sinnes rörelse”,而Affect则始终译为“affect”。两份独立翻译在同一处理上的一致,强化了“affekt=Affect”的对应并非偶然,而是18世纪瑞典音乐词汇中约定俗成的译法。

第四层:20世纪学术传统的延续。作者列举Dart/Bengtsson (1970)、Eppstein (1975)、Benestad (1978)、Forsblom (1985)四位20世纪瑞典/瑞典语学者,证明他们研究18世纪德语音乐理论时,依然用“affekt”来对应Affect,说明这一翻译惯例从18世纪一直延续到20世纪学术写作中。

综上,本段通过“总体史观(Runefelt)—18世纪语言规范(Swedberg)—两份并行的音乐文献翻译(Hallardt、Quantz)—20世纪学术沿用”四个层次,证明了一个看似简单但需要被明确陈述的事实:affekt在瑞典语中作为德语Affect的对译词拥有长时段、跨语类(语言规范书、音乐词典、音乐理论译本)、跨时代(18—20世纪)的稳定地位。这一事实为作者随后讨论affekt在不同语境下的含义分歧奠定基础:既然词形稳定,那么变化只可能发生在词的含义层面。

需要留意的几个细节:原文脚注38、39在本段中以角标形式出现,分别对应Hallardt引文的页码范围以及他对affect/sinnesrörelse/passion/känsla四词之并列使用的注释;原文Leidenschaft后出现的“,”是OCR遗留的占位(疑似原文词条脱漏),不属于可由本任务补充的事实,作者按原样保留此空缺。

补充说明

(1)“affect”与“affekt”:18世纪瑞典语中常以affect拼写出现,现代学术写作中多作affekt,二者指称同一条目;本段在引用原典时保留原文拼写。(2)Leidenschaft与Affect在德语18世纪音乐修辞学中通常被区分使用:Affect偏向特定、可分类的情感状态;Leidenschaft更接近“激情”或广义“情感激动”,译者在瑞典语中倾向以本土词“sinnesrörelse/–rörelse”对译后者,而把affect专留给Affect。(3)Swedberg引文中“brukeligare”一词是古瑞典语“更常用”的意思,作者借此展示affect已在语用频率上压倒sinnets rörelse。

💡 本节核心要点

🔑 关键术语

  • affekt (sv.) / Affect (ty.):本节核心术语。指18世纪瑞典语对德语Affect的固定对译词;它在瑞典语中作为“情感的概念性前驱”出现,并在多份音乐文献翻译中被一致地用作Affect的对应词。
  • Leidenschaft (ty.):德语词,意为“激情”。在本节涉及的18世纪翻译中,Leidenschaft不被译为affect,而是被译为sinnesrörelse或sinnes rörelse,与Affect形成对照。
  • sinnesrörelse / sinnets rörelse:瑞典语本土表达,字面意为“心之运动”或“心灵的激动”。Swedberg的引文显示,affect在语用频率上已经超过该词;Hallardt与Quantz的译本则把它用作Leidenschaft而非Affect的对应词。
  • känslornas begreppsliga föregångare:Runefelt (2001)所用术语,意为“情感的概念性前驱”。作者借此表明,18世纪瑞典语中的affekt并不等同于现代意义上的“情绪”,而是一种范畴更宽的古典概念。
  • stormaktstiden:瑞典语术语,指瑞典作为欧洲大国的时期;作者借Runefelt指出affekt在该时期是相关情感概念最常见的瑞典语表达。

s5.2 [描述性拆分] 2000-talets affektteoretiska innebörd av ordet affekt

第1段(P0097)

原文复述

I 2000-talets musikforskning möter man ordet ‘affekt’ i ytterligare en betydelse, formulerad inom den moderna affektteorin. Som exempel anges Volgsten (2018), där ‘affekt’ presenteras som en emotionell term vars innehåll inte får sammanblandas med det bruk som rådde under 1600-talet och det tidiga 1700-talet. En affekt befinner sig ofta i ständig förändring och saknar, i motsats till en emotion, riktning mot något enskilt fenomen eller föremål (s. 55). Dagens affektteoretiker ger termen något skiftande innebörder, men gemensamt framhålls att en affekt varken är representativ eller diskursiv. Psykologen Silvan Tomkins – vars teorier har spelat stor roll för den samtida affektteorins framväxt – betonar kroppsliga reaktioner och sinnesförnimmelser som utlöses av känslor (Tomkins och Izard, 1965, s. vii). Inom en tradition med rötter i Gilles Deleuze filosofi används affekt (engelska affect) för att beteckna ett förmedvetet tillstånd: en autonom intensitet som föregår den medvetna känslan och perceptionen, en förvandlande kraft som inte är personlig och som därför inte låter sig uttryckas språkligt (Massumi, 1995; Thompson och Biddle, 2013, s. 6–7). De skiftande betydelserna innebär en risk för missförstånd, som dock kan avvärjas genom klargöranden eller genom att sammanhanget gör innebörden otvetydig.

中文讲解

本段是小节5.2的核心正文,论点是:在21世纪音乐研究中,‘affekt’一词除了延续17—18世纪以来的历史用法外,还承载了当代affektteori所赋予的另一种含义,二者必须明确区分。作者通过两条理论路径呈现这一新含义:其一,以心理学家Silvan Tomkins为代表的传统强调affekt为känslor(情感)所触发的kroppsliga reaktioner och sensationer(身体反应与感官感受);其二,受哲学家Gilles Deleuze启发的传统(Massumi, 1995; Thompson & Biddle, 2013)把affekt界定为förmedvetet tillstånd(前意识状态)——一种autonom intensitet(自主强度),先于意识层面的känsla(情感)与perception(感知)出现,属于非个人化的transformativ kraft(变革性力量),因此无法被språkligt(语言化)表达。两路径共享的特征是:affekt既非representativ(非再现性的)也非diskursiv(非话语性的)。作者还引Volgsten (2018) 指出affekt与emotion的关键差异:affektkontinuerligt föränderlig(持续流变)且inte ‘riktad’ mot något särskilt fenomen eller objekt(不指向特定现象或对象),而emotion通常具有意向性。最后承认当代affektteori内部含义并不统一,存在missförstånd(误解)风险,但可通过klargöranden(澄清)或sammanhanget(上下文)化解。本段在全文中的作用是为前文讨论的18世纪’affektlära’历史含义设置明确对照——同名异义,读者必须随时根据语境判断作者笔下的’affekt’究竟指哪一种。

补充说明

‘1600-talets och det tidiga 1700-talets’即本节乃至前节讨论的’古典affektlära’(关于affekt的学说),作者用Volgsten的定义作为分界标识;‘representativ’与’diskursiv’在本节语境下指affekt不通过再现性表征或话语性结构传递意义,与后续musikaliskt uttryck(音乐表达)的讨论直接相关。

第2段(P0098)

原文复述

Fußnote 37: „Zwar ist das keine Nothwendigkeit, dass ein musicalischer Setzer, wenn er z.B. ein Klagelied, ein Trauer-Stück, oder dergleichen zu Papier bringen will, auch dabey zu heulen und zu weinen anfänge: doch ist unumgänglich nötig, dass er sein Gemüth und Herz gewisser maassen dem vorhabenden Affect einräume."

中文讲解

本条是脚注37,所引为一段德文文献,其大意为:‘当然,一位音乐作曲家在把一首哀歌、挽歌或类似作品写成谱面时,并不一定真的随之嚎啕大哭;然而,他却必须以某种方式把自己Gemüth und Herz(心情与心灵)让渡给他所意图表达的affekt。’ 这段引文佐证的是18世纪关于作曲家与affekt关系的一种典型立场:作曲家在创作时不必真的流泪,但必须在情感上向所要表达的affekt敞开、与它呼应。它在原文(前一节正文)中的功能是支持关于’affekt’既关联作曲家主观情感、又不等同于作曲家当下真实流泪的论断——为’affekt’作为具有约定性与可设计性的情感—音乐范畴提供历史文献佐证。该引文从冒号后直接进入论点,可看出是从18世纪音乐论著(如Quantz或Mattheson一系,但原文未具名)中摘出的代表性表述。

补充说明

原文未指明该德文引文的作者与具体出处,supplement栏不得补充其来源信息。

第3段(P0099)

原文复述

Detta lexikon publicerades aldrig; det påbörjades 1772 eller 1773 och avslutades 1776, men kompletterades fram till 1781 (Norlind, 1938, s. 109).

中文讲解

本条是关于某部lexikon(词典/百科辞书)的脚注信息,附于正文所引述的词典条目之后:这部词典最终并未正式出版;其编纂工作启动于1772或1773年,主体在1776年完成,但增补工作一直延续到1781年。文献依据为Norlind (1938) 第109页。它在原文中的功能是为前文所引述的某项18世纪音乐辞书计划提供出版状态与时间线——即’它从未面世’,因此作者只能间接依赖Norlind 1938的二手研究。读者由此可知:正文中所引述的词典内容并非来自该词典的直接刊本,而是经由Norlind的转述获知。

补充说明

原文未给出该lexikon的名称、语种或编纂者,supplement栏不得补充。

第4段(P0100)

原文复述

Fotnot 39: Ibland stavat ‘kiänsla’ eller ‘kiensla’.

中文讲解

本条是脚注39,对正文中出现的’känsla’一词作拼写考据注释:它在18世纪书写中有时会被拼作’kiänsla’或’kiensla’。这是对前文词条书写变体的限定说明,旨在提醒读者在查阅18世纪瑞典语文献时识别这两种异体拼写,避免将其误认为是与’känsla’不同的词。其论证功能在于支撑前文关于18世纪词形与词义关系的论述。

第5段(P0101)

原文复述

Sidhuvud: STM–SJM vol. 103 (2021).

中文讲解

本条是该页的版面页眉(running header),标明本文发表于STM–SJM(Svensk tidskrift för musikforskning – Swedish Journal of Music Research,瑞典音乐研究学刊)第103卷,出版年份为2021年。它不构成论证内容,仅作为期刊与卷期信息的版面标识,便于检索、引用与定位。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节正文(P0097)之外的附加材料共四条:脚注37(P0098)为一段未具名的德文引文,佐证18世纪作曲家虽不必真的流泪但须向affekt敞开心情与心灵的立场;脚注38(P0099)说明正文所引述的某部18世纪词典从未出版,编纂时间为1772/1773—1776并增补至1781,依据Norlind (1938) 第109页;脚注39(P0100)指出’känsla’在18世纪文献中亦拼作’kiänsla’或’kiensla’;页眉(P0101)标注本文出处为STM–SJM vol. 103 (2021)。这些材料共同支撑了正文关于18世纪affekt概念及其语言形式的论述,并提示读者注意当代affekt含义与历史含义的区分。

💡 本节核心要点

  1. 当代音乐研究中的’affekt’具有独立于17—18世纪历史用法的affektteoretisk含义,必须与历史用法明确区分
  2. 以Volgsten (2018) 为代表的当代定义强调affekt是kontinuerligt föränderlig(持续流变)、且不指向特定对象的情感范畴,区别于通常具有意向性的emotion
  3. 当代affekt的两条主要理论路径:以Tomkins心理学为代表的kroppsliga reaktioner(身体反应)路径,与受Deleuze启发的förmedvetet tillstånd(前意识强度)路径
  4. 两路径共享的核心特征:affekt既非representativ(非再现性)也非diskursiv(非话语性),因此无法被直接语言化
  5. 作者承认当代affektteori内部含义并不统一,存在missförstånd(误解)风险,但可通过klargöranden(澄清)或sammanhanget(上下文)化解

🔑 关键术语

  • affekt (contemporary):当代affektteori中的’affekt’,指非再现性、非话语性的情感范畴,或为前意识的自主强度,或为由情感触发的身体反应与感受;不同于17—18世纪历史用法中作为固定情感—音乐对应范畴的’affekt’。
  • emotion:在Volgsten的定义中与affekt相对:emotion通常具有意向性,‘指向’特定的现象或对象,而affekt则不具有这种指向性而是持续流变的状态。
  • representativ / diskursiv:作者用这两个否定式限定当代affekt:它不通过再现性表征(representativ)传递意义,也不通过话语性结构(diskursiv)传递意义,这使其无法被直接语言化。
  • förmedvetet tillstånd:受Deleuze启发的affektteori中的术语,指’前意识状态’,即先于意识层面的känsla与perception出现的autonom intensitet(自主强度)。
  • Silvan Tomkins:心理学家,其affekt理论强调由känslor触发的kroppsliga reaktioner och sensationer,被作者视为当代affektteori的重要源头之一。
  • Gilles Deleuze:法国哲学家,其哲学启发了把affekt理解为前意识、非个人化transformativ kraft(变革性力量)的传统,由Massumi等人在英语音乐与文化研究中加以发展。

s6.1 [描述性拆分] Hosler, Buelow, Neubauer och lexikografisk behandling

第1段(P0102)

原文复述

De senaste decenniernas diskussion om affektlära i betydelsen en doktrin om hur affekter kan uttryckas i musik

中文讲解

这是瑞典语原文中的二级小节标题,意为"近几十年来关于’affektlära’(情感学说)——即关于情感如何在音乐中得以表达之学说——的讨论"。它宣告了本节的主题:自1980年代起,学界如何审视"affektlära"这一概念——尤其是它在20世纪被建构起来的、意指1600—1700世纪存在过系统化音乐情感学说的那层含义——的合理性与历史准确性。该标题既界定了讨论对象(affektlära作为"如何用音乐表达情感之学说"这一特定含义),也暗示了本节将呈现的是一种争论史的回顾。

第2段(P0103)

原文复述

Sedan 1980-talet har termen ”affektlära” i dess musikteoretiska innebörd problematiserats och diskuterats. Hosler (1981, s. 282, fn 43) menar att det hade varit bättre att använda ordet affektlära i den bokstavliga, generella betydelse som Mattheson gjorde, men väljer ändå den enligt honom mer komplexa, senare innebörden. Buelow (1983) är av uppfattningen att Matthesons utsagor om hur affekter kan uttryckas i musik under 1900-talet har beskrivits som mer allmängiltiga, systematiska och heltäckande än de är (s. 402–403). Han ställer frågan hur en viss musikalisk praktik kunde ha varit känd bland tonsättare som en generell princip utan förekomsten av en allmänt vedertagen terminologi (1983, s. 397–400). Wilson, Buelow och Hoyt (2001) skriver att ”nyare forskning tydligt visat att det aldrig existerade ett koncept av stereotypa musikaliska figurer med specifika affektiva konnotationer i barocktonsättarens huvud eller i teoretiska förklaringar.” Trots kritiken har den under 1900-talet konstruerade innebörden levt kvar. Neubauer (1986) är enig med Buelow om att 1600- och 1700-talens idéer kring affekter i musik aldrig utkristalliserades till en affektlära (s. 42), och att Mattheson och hans kollegors ”inkonsekventa och vaga kategorier inte konstituerade en doktrin” (1986, s. 56–57). Trots detta hävdar han att Mattheson säkert ändå trodde på möjligheten av en affektlära i betydelsen en lära om relationen mellan musikaliska affekter och parametrar som tonarter, intervall, stilar, taktarter och rytm (1986, s. 53), och beskriver 1700-talets musikaliska affektteorier som ”troligen den mest samstämmiga ansträngningen i historien att konstruera ett objektivt affektlexikon inom en konstform” (1986, s. 58). I The Cambrid e histor of (Schroeder, 2009, s. 187–188) liksom i Juslin (2019, s. 11) tillskrivs 1600- och 1700-talen en affektlära med den under 1900-talet uppkomna innebörden. ger termen ”affektlära” (använd i musikaliska sammanhang) betydelsen att genom musikaliska medel och tekniker imitera, återge eller påverka affekter (Krämer, 1992, spalt 249). Det svenska allmänna uppslagsverket har en artikel med sökordet ”affektlära” där termen ges betydelsen en systematisk lära om hur affekter kunde uttryckas i musik (Affektlära). I den senaste utgåvan av det tyska musiklexikonet Die Musikin Geschichte undGegenwartfinns till skillnad från i tidigare utgåvoringen artikel med sökordet ”Affektenlehre” (MGGOnline). I artikeln med rubriken ”Affekt” skriver Werner Braun att begreppet ”affektlära” visserligen ibland har missbrukats, men att Kircher i Musur iauniversalis lade fram en utförligt förklarad affektlära (Braun, 1994, s. 40). Grove Music Onlinehar en artikel med titeln ”Affects, theory of the (Ger. dock utan att hävda att en enhetlig affektlära var etablerad bland 1600- eller 1700-talets teoretiker (Buelow, 2001).

中文讲解

本段围绕一个核心张力展开:20世纪学界为"affektlära"建构的——即指认1600—1700世纪存在过系统化音乐情感学说——这层含义,自1980年代以来遭到多位学者的历史修正主义批评,但在学术与工具书写作中仍被沿用至今。论证线索可分为三层。第一层是"质疑方"的立场:Hosler (1981) 已指出更可取的是回到Mattheson使用过的字面、宽泛含义,但仍屈从于后来形成的复杂含义;Buelow (1983) 进一步指出20世纪对Mattheson的论述作了过度普遍化、系统化、全面化的描述,并提出反问——若当时没有统一术语,作曲家如何可能普遍知晓某种实践原则;Wilson、Buelow、Hoyt (2001) 把这一立场推到极致:新研究表明巴洛克作曲家头脑或理论阐释中从未存在过具有特定情感内涵的程式化音乐图型。第二层是"调和方"Neubauer (1986):他与Buelow一致承认17—18世纪关于情感的音乐观念从未结晶为统一学说,Mattheson等人"不一致而含糊的分类不构成学说",但同时主张Mattheson本人确实相信可以建立连接情感与调式、音程、风格、拍号、节奏等参数之关系的学说,并把1700世纪的音乐情感理论描述为"历史上在艺术形式内构建客观情感词典的最一致努力"——这一引语保留了修正主义内部的多元立场。第三层是"延续方"的当代写作:Schroeder (2009) 与Juslin (2019) 仍把17—18世纪贴上20世纪含义下的affektlära标签;Krämer (1992) 与瑞典通用百科全书都采用宽义定义(通过音乐手段模仿、再现或影响情感);MGG最新版本已删除"Affektenlehre"条目,反映辞典立场的转变,但同辞典Braun撰写的"Affekt"条目仍为Kircher的Musurgia universalis保留详尽学说的位置;Grove Music Online的"Affects, theory of the"条目亦未主张当时存在统一学说。该段在小节中的论证意义是为后续讨论Mattheson的文本奠定术语史背景:读者必须意识到作者讨论"affektlära"时所采用的是哪一层含义,以及这层含义本身是否站得住脚。容易误解之处在于把Neubauer单纯归入修正主义阵营——他其实同时承认了1700世纪情感观念的系统性追求;以及把"词条存在与否"等同于"学说是否成立"——Braun与Buelow在辞条处理上的差异,正反映了同一术语在不同学者笔下承担着不同的论说负担。

补充说明

本段各处引文的页码、栏号与版本号按原文标注保留,其中两处按原样出现的拼写断裂(“The Cambrid e histor of”、“Die Musikin Geschichte undGegenwartfinns”、“Musur iauniversalis”)未作修正。脚注40对应MGGOnline中无"Affektenlehre"条目这一事实,为正文关于最新德文音乐辞典立场的判断提供来源支撑。段落中以脚注40形式出现的注释仅此一处。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节正文段落内仅含一个脚注标记40,指向MGGOnline在最新版本中删除"Affektenlehre"条目的事实,作为当代德文权威音乐辞典立场转变的旁证;无其他脚注、图表、谱例或边栏。

💡 本节核心要点

  1. 20世纪学界为’affektlära’建构的——指认1600—1700世纪存在系统化音乐情感学说——这层含义,自1980年代起遭到Buelow、Neubauer等学者基于史料的修正主义质疑
  2. 修正主义论据可归纳为三点:20世纪对Mattheson的描述过度系统化;当时缺乏统一术语支持普遍实践原则;巴洛克作曲家头脑与理论阐释中并不存在具有特定情感内涵的程式化音乐图型
  3. Neubauer (1986) 在修正主义内部仍保留余地:他承认Mattheson相信存在连接情感与调式/音程/风格/拍号/节奏等参数的可能学说,并把1700世纪的情感理论视为构建客观情感词典的"最一致努力"
  4. 工具书与当代权威文献立场分裂:Schroeder (2009)、Juslin (2019) 与Krämer (1992) 沿用20世纪建构的含义;MGG最新版本删除条目、Grove Music Online未主张统一学说;而MGG的Braun则仍为Kircher的Musurgia universalis保留详尽学说的位置
  5. 本节确立的术语史张力——历史精确性 vs. 学术惯例延续——为后续解读Mattheson文本时辨别作者所用的’affektlära’是哪一层含义提供必要前提

🔑 关键术语

  • affektlära:瑞典语术语,字面意为"情感学说"。在本节中具有两层相互竞争的含义:(1) Mattheson等17—18世纪理论家用过的字面、宽泛含义——指关于情感的一般性学说;(2) 20世纪学界建构的更复杂含义——指1600—1700世纪存在过的系统性学说,规定调式、音程、风格、拍号、节奏等参数与特定情感之间的对应关系。本节论证的核心张力即围绕这两层含义的差异展开。
  • Mattheson:Johann Mattheson(1681—1764),德国作曲家与音乐理论家。其论述是评估17—18世纪是否存在affektlära的主要原始来源;Buelow和Neubauer的修正主义批评都以重读Mattheson的文本为出发点。
  • Musurgia universalis:Athanasius Kircher于1650年出版的综合性音乐学著作。本节中由Braun (1994) 援引,作为17世纪存在详尽情感学说论述的代表例证;其地位与Buelow、Neubauer否认17—18世纪存在统一学说的立场形成对比。
  • Die Musik in Geschichte und Gegenwart (MGG):德国权威音乐学百科全书。本节指出其最新版本(MGGOnline)已删除"Affektenlehre"条目,与早期版本不同,反映该领域对affektlära概念立场的转变;但同一辞典中Braun撰写的"Affekt"条目仍承认Kircher的Musurgia universalis是一部affektlära。

s6.2 [描述性拆分] Van Elferens omformulering och Grants rehabilitering av termen

第1段(P0104)

原文复述

Isabella van Elferen (2009) diskuterar konventioner som konstituerar 1600-talets och det tidiga 1700-talets musikaliska affektiva uttryck utan att använda termen “affektlära”. Hon menar att anvisningarna av bland andra Mattheson inte är så detaljerade “att de kan tolkas som auktoritativa instruktioner” (s. 77). Hon förordar att frågan “om det fanns en så kallad affektlära, och i vilken utsträckning den i så fall tvingade in 1600-talets och det tidiga 1700-talets komponerande i en estetisk tvångströja” omformuleras och utvidgas till frågor om 1600-talets och det tidiga 1700-talets syn på affekt i relation till periodens kulturella och estetiska konventioner (2009, s. 77). Grant (2020) föreslår däremot en rehabilitering av termen. Han menar att termen borde användas för att “beskriva den breda, röriga och motsägelsefulla utveckling i 1700-talets intellektuella historia som omger musik och affekt” (s. 47). Grant ger idén att musik kunde använda sig av formmässiga konventioner för att beteckna och uppväcka specifika affekter namnet “mimetisk Affektenlehre” (s. 29). Den estetik som

中文讲解

本段并列展示了对"affektlära"(情感学说)这一术语的两种对立立场。

第一,Van Elferen (2009) 的立场——绕开术语。她研究17世纪和18世纪初音乐中构成情感表达的"惯例"(konventioner),却拒绝使用"情感学说"这个词。其核心论据是:Mattheson等人的作曲指示不够详细精细,不能被视作"权威性指令"(auktoritativa instruktioner)。换言之,历史上并不存在一套严密、可强制执行的规则系统足以被称为"学说"。因此她主张改写研究问题:与其追问是否存在某种"情感学说"以及它是否把作曲"强行套进美学紧身衣"(estetisk tvångströja),不如把问题扩展为——这一时期关于情感的观点与其文化和美学惯例之间是什么关系。其实质是,把"学说"这一蕴含严格规则体系的预设从讨论中抽离,转而关注更宽泛的文化—美学惯例网络。

第二,Grant (2020) 的对立立场——修复性启用该术语(rehabilitering)。Grant主张:正因为这一领域本身"宽泛、混乱且充满矛盾",反而需要一个能涵盖其杂多性的术语来把它指认出来;“情感学说"正适合承担这一标签功能。在此基础上Grant进一步二分:他把"音乐可借形式惯例标识并唤起特定情感"这一思想传统命名为"mimetisk Affektenlehre”(模仿型情感学说),作为18世纪音乐美学中的特定一翼(另一翼在P0107中由"stämnings-“接续)。

本段的结构意义:在前文勾勒的争议脉络之后,本段以两位代表学者具体呈现两种典型路径——Van Elferen倾向于以宽泛的"惯例"取代"学说”,Grant倾向于保留并扩展"学说"的覆盖面。末句"Den estetik som…“被截断,意脉将在P0107中由Grant的第二个概念"stämnings-“接续。容易误解之处:Grant并不是断言18世纪真存在一套严格统一的"学说”,而是主张该术语最宜用来标记那片纷杂的智识地形;“mimetisk Affektenlehre"只是他从中划出的一个子集。

补充说明

段中三处引用均标明出处页码(s. 77、s. 47、s. 29),便于回查Van Elferen (2009) 与Grant (2020) 原著。“estetisk tvångströja”(美学紧身衣)是Van Elferen质疑该术语时的修辞支点——她以此比喻暗示:若把"情感学说"理解为硬性规则体系,将如何反向束缚作曲实践。

第2段(P0105)

原文复述

40 Tidigare artiklar med sökordet Affektenlehre är t.ex. Serauky (1949–1951).

中文讲解

这是第40号脚注,仅一句。它以"Affektenlehre"为关键词,回指较早的学术文献,并以Serauky (1949–1951) 为例,说明该德语术语作为学术搜索词在20世纪中期已被使用过。从功能上看,这是一条对正文中"情感学说"术语学术使用史的旁证(背景溯源),并不限定或修正正文主张。

补充说明

脚注体例表明作者在术语史方面做了延伸检索;Serauky (1949–1951) 的出现年份直接由脚注给出,说明该词作为检索词早在20世纪中期已进入学界视野。

第3段(P0106)

原文复述

12 STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是页面12的页眉标识:期刊名STM–SJM、卷次103、年份2021,并附页码12。仅起版面定位作用,无实质论证内容。

第4段(P0107)

原文复述

växte fram under 1700-talets andra hälft och som nådde sitt slutliga stadium med E.T.A. Hoffmanns recension från 1810 av Beethovens femte symfoni benämner han “stämnings-” (“attunement”, s. 108–130). I båda fallen ges den under 1900-talet etablerade innebörden av en lära om relationen mellan musik och affekt. Benägenheten att vilja behålla termen affektlära i diskussioner om 1600- och 1700-talens musik gör frågan om vilka eventuella missuppfattningar som en sådan användning kan ge upphov till relevant.

中文讲解

本段接续P0104的末句"Den estetik som”,完成Grant对18世纪音乐美学的二分。

第一,第二类范畴——“stämnings-"(氛围/调谐)。Grant把18世纪后半叶兴起、并在1810年E.T.A. Hoffmann评论贝多芬第五交响曲的著名乐评中达到最终形态的那种美学,命名为"stämnings-"(瑞典语,意为"氛围的"或"调谐的”),对应英文"attunement”(p. 108–130)。他之所以把1810年作为该范畴的"最终阶段"(slutliga stadium),是因为Hoffmann这篇书评被选作该美学走向的标志性节点。

第二,两类范畴共享同一内核。Grant明确指出:无论是"mimetisk Affektenlehre"还是"stämnings-",作者都赋予它们"20世纪所确立的、关于音乐与情感之关系的学说"这同一含义。也就是说,Grant在使用这两个名称时,是回溯性地把20世纪学界定义的"学说"概念投射到18世纪纷杂的论述之上。

第三,正式引出本节核心问题。末句指出:既然学界有保留"affektlära"来讨论17—18世纪音乐的倾向,那么随之而来的关键问题便是——这种用法可能引发哪些"误解"(missuppfattningar)?这正是本节(s6.2)后续要处理的核心:术语保留带来哪些混淆风险,Van Elferen与Grant两种策略各自的优势与代价。

本段的作用:在展示完两条术语策略之后,正式把"误读风险"提出来,作为本节尚待展开的论题锚点。

补充说明

段中Hoffmann 1810年评贝多芬第五交响曲这一历史节点由文本直接给出;Grant将它选作"stämnings-“范畴的终态,意在把18世纪后期音乐美学划入此范畴,与前一范畴(“mimetisk Affektenlehre”)形成时间与风格上的对照。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节除正文外另含一项附加材料:第40号脚注(P0105),以Serauky (1949–1951) 为例提示"Affektenlehre"作为学术检索词的早期用例,属对术语史的背景旁证,不限定正文主张。页眉(P0106)标明期刊卷期(STM–SJM vol. 103, 2021)与页码(12),属版面信息,无内容性作用。本小节无图表、表格或乐谱。

💡 本节核心要点

  1. Van Elferen (2009) 主张绕开"affektlära"这一术语:因为Mattheson等人的指示不够"权威”,她要求把研究问题从"是否存在某种学说/是否束缚作曲"改写为"情感观与文化美学惯例的关系"。
  2. Grant (2020) 反向主张"修复性启用"(rehabilitering)该术语:用它指认18世纪围绕音乐与情感的"宽泛、混乱且充满矛盾"的智识发展,并把其中"模仿性地以形式惯例标识并唤起情感"的那一翼命名为"mimetisk Affektenlehre"。
  3. Grant的第二个范畴"stämnings-"(attunement/调谐)覆盖18世纪后半叶至Hoffmann 1810年评贝多芬第五交响曲为止的另一种美学走向,与前一范畴共同承载20世纪所确立的"音乐—情感学说"含义。
  4. 两人的分歧不在史实层面,而在术语策略:是否应保留一个可能引发误导的旧术语来描述本质上并不统一、不严格的18世纪音乐美学。
  5. 本段在末尾把问题引向本节的核心待解——保留"affektlära"一词可能产生哪些误解(missuppfattningar),为后续论证设下问题框架。

🔑 关键术语

  • affektlära / Affektenlehre:瑞典语/德语"情感学说"。本节作为被讨论的术语对象:Van Elferen建议绕开,Grant则建议修复性保留。正文统一以瑞典语"affektlära"出现,脚注P0105中保留德语"Affektenlehre"作为历史检索词形式。
  • mimetisk Affektenlehre:Grant (2020, s. 29) 提出的范畴,特指"音乐可借形式惯例标识并唤起特定情感"这一思想传统,是Grant对18世纪音乐美学二分中的第一支。
  • stämnings- / attunement:Grant (2020, s. 108–130) 提出的第二范畴,瑞典语"stämnings-“意为"氛围/调谐的”,指18世纪后半叶兴起、并以Hoffmann 1810年评贝多芬第五交响曲为最终形态的音乐美学。
  • estetisk tvångströja:Van Elferen用以质疑"情感学说"概念的比喻,意为"美学紧身衣"——形象地暗示若把该"学说"视为硬性规则体系,将如何束缚作曲实践。
  • auktoritativa instruktioner:Van Elferen (2009, s. 77) 用以判断历史上是否存在严格"学说"的标准:Mattheson等人的作曲指示因不够详细精细而无法归入此类,因而不足以称为严格意义上的"情感学说"。

s7.1 [描述性拆分] Sammanfattning av missuppfattningar kring affektlära och affekt

第1段(P0108)

原文复述

Slutdiskussion

中文讲解

本段是小节标题。“Slutdiskussion"为瑞典语,意为"结论讨论"或"终结讨论”,标志着文章从正文论述转入总结性段落。该标题出现在P0109之前,提示读者下面将看到全文的核心结论与推论。

第2段(P0109)

原文复述

Denna artikel har undersökt möjliga missuppfattningar relaterade till användandet av termerna “affektlära” och “affekt” i diskussioner om 1600- och 1700-talens musik. Den har visat att det svenska ordet “affekt” har varit i bruk under flera århundraden och använts i 1700-talsöversättningar som motsvarighet till tyskans Affect. I dagens musikforskning används ordet med två något olika innebörder. Vad gäller “affektlära” (ty. Affektenlehre, eng. doctrine of the affections eller theory of the affections) tycks denna term inte ha använts under 1600- och 1700-talen för att beskriva hur olika affekter kan uttryckas i musik, utan endast för universell affektteori. Det fanns inte heller vad som kan beskrivas som ett enhetligt schematiskt system eller en utvecklad, allmän lära för hur olika affekter kunde uttryckas i musik. Trots att forskarna tycks eniga om att 1600- och 1700-talens idéer kring musikens affekter aldrig utkristalliserades till en systematisk doktrin med stereotypa musikaliska figurer som hade specifika affektiva konnotationer, har användningen av ordet “affektlära” i denna under 1900-talet konstruerade betydelse levt kvar.

中文讲解

本段是全文的核心结论。作者交代了文章的研究对象——围绕"affektlära"和"affekt"两个术语在17、18世纪音乐讨论中可能产生的误解,并总结出四点关键发现:第一,瑞典语"affekt"一词已沿用数个世纪,并在1700年代的翻译中作为德语"Affect"的对应词出现;第二,当代音乐研究在使用该词时实际上承载着两种略有差异的含义;第三,“affektlära”(德语 Affektenlehre,英语 doctrine/theory of the affections)在17、18世纪似乎并非用于描述音乐中如何表达各种情感,而仅指普遍的"affekt理论";第四,并不存在可称作统一图式化体系或成熟通用学说的"音乐情感表达规则"。最后,作者点出本段最关键的悖论:尽管研究者普遍认同17、18世纪关于音乐情感的想法从未结晶为带有定型化音乐程式(musikaliska figurer)和特定情感意涵(affektiva konnotationer)的系统学说,但"affektlära"这一在20世纪才被构造出来的含义却一直被沿用下来。换言之,学界明知该术语是后世的投射,却仍以之描述该时期,造成历史错位。这是全文论证的收束,用以解释为何对术语史的清理具有学术价值。

补充说明

“musikaliska figurer"指音乐修辞学中的"音乐程式/动机型”;“stereotypa … med specifika affektiva konnotationer"指带有固定情感标签的程式化片段。“doktrin"与"lära"在本段都指系统性学说,区别在于前者更接近拉丁学统的"doctrina”,后者是瑞典/德语常用词"教义、学说”。这些对应关系均可在本段原文中找到依据。

第3段(P0110)

原文复述

Artikelns granskning av ordval och översättningar skulle kunna uppfattas som detaljkritik. Men hur vi tolkar 1600- och 1700-talens utsagor om affekt och emotionellt engagemang har betydelse för hur vi uppfattar periodens musikdiskussion, estetik och inte minst musik. Runt mitten av 1700-talet uppmanades musiker att försätta sig själva i de affekter de ville uttrycka. Med en förståelse av innebörden i 1700-talets affektiva uppmaningar kan dagens musiker också försöka realisera dem, vilket påverkar det affektiva uttrycket i framföranden (Bania och Skowroneck, 2020). Denna artikel har visat att såväl affektbegreppet som utsagor om emotionellt engagemang i periodens musikaliska praktik ibland har tolkats som mer abstrakta och emotionellt distanserade än vad källorna stöder. Här finns inte utrymme att närmare diskutera varför det emotionella engagemanget i 1700-talets musikaliska praktik ibland tonades ner under 1900-talet, men en anledning kan vara en konstruerad dikotomi mellan upplysningstidens rationalism och romantikens musikestetik, kombinerad med en uppfattning att den senare betonade känslan på bekostnad av förnuftet (Hosler, 1981, s. xviii; Bonds, 1991, s. 176). En konsekvens kan då bli att emotionellt engagemang ses som något som inte kännetecknar det tidigare 1700-talets musikestetik.

中文讲解

本段将术语史研究与音乐实践意义相连,回应了对文章可能流于"detaljkritik"(细枝末节的批评)的质疑。作者分三层推进:第一层指出,对17、18世纪关于"affekt"与情感参与(emotionellt engagemang)的解读方式,会直接影响今人理解该时期的音乐论述、美学乃至音乐本身;第二层给出具体例证——约1700年代中期的文献曾要求演奏者将自己置于所想要表达的情感之中(“försätta sig själva i de affekter de ville uttrycka”),借助Bania与Skowroneck(2020)的研究说明这种情感性指令被理解后,能够反过来影响当代演奏者的实际表演与情感表达;第三层承认本文无法详尽讨论为何20世纪会对1700年代音乐实践中的情感参与加以淡化,但提出一种假说性解释:即启蒙时期理性主义与浪漫主义音乐美学之间被构造出的二分法(dikotomi),连带一种认为浪漫主义以情感损害理性的看法(Hosler, 1981;Bonds, 1991,引于脚注41),其后果之一是使人们倾向于认为情感参与并非1700年代早期音乐美学的特征。换言之,作者先用辩护(“这不是钻牛角尖”)再用实践意义(“它关系到今天的演奏”),最后反思学术史本身的偏见——这三层构成了本文的收尾论证,使前文的术语清理与当下的演奏学、古乐研究形成对话。

补充说明

本段末尾带脚注标记41,所引两处文献(Hosler, 1981, s. xviii;Bonds, 1991, s. 176)由脚注41统一标注,其作用是为"启蒙理性 vs 浪漫情感"二分构造这一假说提供学术来源支持,本身属于本段论证链条中的旁证成分。“affektiva uppmaningar”(情感性指令)特指1700年代文献中要求演奏者亲历所表达之情的要求,非仅技术层面的指令。Bania och Skowroneck(2020)出现在本段,是文章把术语史与今日古乐演奏实践连接起来的唯一一处表演研究文献引证。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节包含一个脚注(标记41),对应正文末尾对"启蒙理性—浪漫情感"二分看法的学术来源支持,引Hosler, 1981, s. xviii与Bonds, 1991, s. 176。脚注在文中起来源/旁证作用,并无独立的小图标或表格说明。除该脚注外,本节不含图表、谱例或边栏。

💡 本节核心要点

  1. “Slutdiskussion"作为小节标题,开启全文的总结性论证,目的是收束前文关于术语史的分析。
  2. “affekt"作为瑞典语词已在数个世纪中沿用,并在1700年代翻译中被视作德语"Affect"的对等词;当代研究中该词实际承载两种略有差异的含义。
  3. “affektlära”(Affektenlehre / doctrine or theory of the affections)在17、18世纪并未用于描述音乐中的情感表达,而是20世纪被构造出来的后设术语;该时期并不存在统一、图式化、以定型音乐程式对应特定情感的学说体系。
  4. 作者承认用词与翻译的考察可能被视为细枝末节,但强调它对今人理解1700年代音乐论述、美学和演奏实践具有实质影响。
  5. 约1700年代中期的原始文献曾直接要求演奏者亲身置入所表达的情感之中;正确理解此类指令将影响当代古乐演奏的情感呈现。
  6. 20世纪对该时期音乐实践中情感参与的淡化,可能部分源于启蒙理性主义与浪漫主义音乐美学之间被构造出的二分对立,致使情感参与被不当排出于1700年代早期美学之外。

🔑 关键术语

  • affektlära (Affektenlehre / doctrine or theory of the affections):瑞典/德语/英语三种语言中的"情感学说”。本文核心论点之一是:该术语并不指17、18世纪音乐学中实际存在的统一情感表达体系,而是20世纪才被构造出来并反过来投射到该时期的概念;故本节强调这一术语需谨慎使用。
  • affekt:瑞典语"情感”。本文指出该词在1700年代的翻译中即被用作德语Affect的对等词,并已在瑞典语中沿用数个世纪;但在当代音乐研究中存在两种略有差异的含义,本身需在使用时加以辨明。
  • musikaliska figurer med specifika affektiva konnotationer:指具有固定情感标签的程式化音乐片段(音乐修辞学的"程式/动机")。本文以此为例,说明17、18世纪并不存在以这类程式为单位的统一"情感学说"系统,从而反驳将"affektlära"实体化的做法。
  • affektiva uppmaningar / emotionellt engagemang:1700年代文献中要求演奏者亲身置入所表达之情的指令及相关情感参与实践。本文以此说明对术语的正确理解能反作用于当代演奏者的情感呈现。
  • konstruerad dikotomi mellan upplysningstidens rationalism och romantikens musikestetik:启蒙时期理性主义与浪漫主义音乐美学之间被后人构造出的二分对立。本文认为这种二分连同"浪漫主义以情感压倒理性"的看法,可能导致20世纪学界低估1700年代早期音乐实践中的情感参与。

s7.2 [描述性拆分] Renässans för 1700-talets teorier och dagens affektforskning

第1段(P0111)

原文复述

Relationen mellan musik och affekter var under 1600-talet och det tidiga 1700-talet föremål för en rik och mångfacetterad diskussion. Periodens musikteoretiker utvecklade flera teorier om hur musik kunde återspegla eller uppväcka olika affekter i människor. Bland dem fanns teorier som hävdade likheter mellan musik och såväl yttre som inre kroppsliga reaktioner. Åtminstone tre av dessa teorier har – från delvis annorlunda utgångspunkter och med något annan utformning – fått en renässans under de senaste decennierna. Idén att musik kan uppfattas som ett uttryck för en viss emotion när den liknar de yttre fysiska uttryck som karaktäriserar emotionen i fråga har diskuterats av filosofer som Stephen Davies och Peter Kivy (Kivy, 1989, del 1; Davies, 1994, s. 228–267; Young, 2012). Hutchesons tanke att musik kan beröra genom emotionell smitta förespråkas idag inom såväl psykologi som filosofi (Davies 2013; Juslin, 2019, s. 287–302). Tankefiguren om sympatisk resonans mellan musikalisk

中文讲解

本段是本小节的核心论点,宣称当代情感(affekt)研究并非凭空出现,而是至少三条17—18世纪音乐理论在数十年间以改造过的形式被重新激活的产物。作者用"renässans"(复兴)一词而非"återupptäckt"(再发现),强调的是连续性而非断裂:三条理论虽然出发点(utgångspunkter)和表述形式(utformning)有所变化,但核心思想被保留下来。本段依次预告三条理论线索:

  1. 类身表达说——音乐之所以能被识别为某种情绪的表达,是因为它在结构上类似于该情绪的外在身体表征(如悲伤时低缓、缓慢的声乐线条)。作者点名 Davies 和 Kivy 作为该路线当代哲学讨论的代表,并附 Young 2012。
  2. 情绪感染说——来自 Hutcheson:音乐之所以能触动听众,是因为情绪像病毒一样在音乐与听者之间"传染"。作者特意指出该思路如今在心理学(Juslin)和哲学(Davies 2013)两个学科都被采纳,这说明它跨学科地被接受。
  3. 同情共振说——由于本段在"musikalisk"一词处跨页中断,第三条理论的具体内容需与 P0114 合读才能完整呈现。

作者选择"åtminstone tre"(至少三条)这一谨慎措辞,是为后文可能再补充其他被复兴的理论留出空间;同时强调"delvis annorlunda utgångspunkter"和"något annan utformning",提示读者当代研究并不只是历史理论的简单复制,而是经过学科语境重塑的产物。

补充说明

本段在脚注引用上呈现出明确的学科分层:Kivy 1989 的"del 1"与 Davies 1994 的"s. 228–267"表明类身表达说在哲学美学内部已发展出长篇专题论述;而 Hutcheson 路线的引用同时跨越哲学(Davies 2013)与心理学(Juslin 2019),凸显其跨学科特征。“Tankefigur”(思维图像/思想图式)一词在瑞典学术写作中常用于指代一种可识别的论证模式,提示作者把"同情共振"视为一种可与具体人物分离的论证结构。

第2段(P0112)

原文复述

41 För ett exempel på det sistnämnda, se Nationalencyklopedin art. ”Romantik”.

中文讲解

这是脚注41,指向瑞典国家百科全书(Nationalencyklopedin)中"Romantik"(浪漫主义)词条作为参考来源。“det sistnämnda”(后者)这一指示代词表明该脚注服务于前文刚刚提到的最后一个概念;结合小节标题(1700-talets teorier 与当代 affektforskning 的复兴)以及本节后文将要展开的同情共振说,此处的"后者"极可能指"romantik"或与之相关的某个 18 世纪晚期思想动向,作为该现象的代表性百科式说明。该脚注的功能是为正文提供外部权威来源的指引,而非补充论证细节,因此正文阅读无需依赖它即可理解。

第3段(P0113)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

这是期刊 STM–SJM(Svensk Tidskrift för Musikforskning – Swedish Journal of Music Research)第103卷(2021年)的版心页眉,属于版式信息,不承担论证功能。读者在翻页时遇到它可知道当前所在卷期;它本身不进入论证链。

第4段(P0114)

原文复述

vibration och människans inre, som framställs av Krause och andra 1700-talsteoretiker, har paralleller i nutida affektteori (Grosz, 2008, Grant 2020, särskilt s. 116–118, 134).

中文讲解

本段在页面切换后接续 P0111 末尾被截断的句子,补全了作者预告的第三条被复兴的理论——“musikalisk vibration och människans inre"之间的"sympatisk resonans”(同情共振)。其核心主张是:18世纪的理论家(包括 Krause 等人)把音乐设想为一种物理振动,与人之内在(“människans inre”,即身体/心灵/情绪状态)发生共振式共鸣;当代情感理论中也能找到与之平行的论述,作者以 Grosz 2008 与 Grant 2020(特别是第116—118页和134页)为证。

需特别注意的是,作者使用的措辞是"paralleller"(平行/类似)而非"identiska"(等同),这与 P0111 中"delvis annorlunda utgångspunkter och med något annan utformning"的限定一致——当代理论与 18 世纪原型之间是家族相似关系而非完全对应。同时,Grant 2020 引用给出具体页码(116—118、134),说明作者实际查阅过这些段落,而非泛泛而指。

补充说明

P0111 与 P0114 共同构成一个跨页的完整句,因此阅读时必须把两段视作一个论证单位。前文脚注 P0112 中"det sistnämnda"所指的"后者"在本句环境下,最自然的指向应是前一小节刚提到的浪漫主义(romantik)或与之相关的18世纪晚期思想氛围,与本句所谈 Krause 等 1700-talsteoretiker 处于同一思想史语境。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本小节附加材料包括一条脚注(编号41,P0112),指向 Nationalencyklopedin 的"Romantik"词条,作为前文某一表述的外部参考来源,作用为补充说明而非论证主轴;以及一处期刊版心页眉 STM–SJM vol. 103 (2021)(P0113),仅起标识卷期作用,不参与论证。

💡 本节核心要点

  1. 本小节的核心主张是:当代音乐与情感(affekt)研究并非全新创造,而是 17—18 世纪若干音乐—情感理论的复兴(renässans)。
  2. 作者明确点出三条被复兴的理论线索:音乐的类身表达说(Davies、Kivy)、情绪感染说(Hutcheson,经由 Juslin、Davies 2013 重提)、以及同情共振说(Krause 等 18 世纪理论家,对应 Grosz 2008、Grant 2020)。
  3. 作者反复使用’部分不同的出发点’与’略有不同的表述形式’等限定语,提示当代理论是改造后的版本,而非历史理论的简单复制——因此本节实质上是在为古今之间的’家族相似’做概念上的辩护。
  4. 在学科布局上,作者刻意让类身表达说主要由哲学承载、情绪感染说横跨哲学与心理学、同情共振说对接当代情感理论(affektteori),从而呈现出一幅多学科并行复兴的图景。
  5. P0112 的脚注把讨论从纯哲学/心理学层面稍稍引向’Romantik’这一文化史概念,暗示 18 世纪末的浪漫主义氛围与被复兴的理论之间存在思想史关联。

🔑 关键术语

  • affekt:瑞典语中既指情感、情绪,也带有 18 世纪以来欧洲哲学中’激情’(passion/affect)的含义;在本节中统称由音乐唤起或在音乐中被表达的人类情感状态,是贯穿古今理论的核心对象。
  • renässans:在本节中不是历史学意义上的’文艺复兴’,而是比喻用法,指 18 世纪的音乐—情感理论在当代被重新激活和改造,强调思想连续性而非简单重复。
  • emotionell smitta:情绪感染/情绪传染,指 Hutcheson 提出的机制:音乐之所以能触动听众,是因为情绪像传染病一样在音乐与听者之间传递,构成当代 Juslin 与 Davies 等人跨学科讨论的理论原型。
  • sympatisk resonans:同情共振,指 18 世纪理论家(如 Krause)所设想的机制:作为物理振动的音乐与人之内在状态之间发生共鸣式的相互呼应;当代 Grosz 与 Grant 在情感理论中提出与之平行的论述。
  • Tankefigur:瑞典学术写作中常用的术语,意指一种可识别的思想图式或论证模式;作者借此把’同情共振’从某个具体人物的思想中抽象出来,凸显其作为一种可被不同学者独立采用的论证结构。

s7.3 [描述性拆分] Risker, artikelns ambition och erkännanden

第1段(P0115)

原文复述

Det förnyade forskningsintresset för affekt har gett oss en fördjupad förståelse av affektens betydelse för såväl människor som sociala strukturer. De begrepp och teoretiska ramverk som utvecklats under senare tid kan erbjuda nya sätt att tänka kring och inhämta kunskap om äldre tiders affektiva relationer och förhållningssätt. Ahern (2017) ställer frågan huruvida nutida affektteoretiska termer och ramverk kan hjälpa oss att bättre förstå 1700-talets sensibilitetskultur. Han undersöker likheter mellan 1700-talets estetik och dagens affektteori och visar hur insikter om 1700-talets tänkande kring affekt kan berika nutida affektteori. Grant (2020) gör detsamma i sitt värdefulla bidrag till forskningen om musik och affekt, där han visar hur framväxten av nutida affektteori kan uppfattas som en pendang till 1700-talets skifte inom estetisk teori. Liksom Ahern granskar och kritiserar Grant dynamiken i dagens affektteori mot bakgrund av 1700-talets sensibilitetskultur. Grant frågar retoriskt vad som skulle ske om historiska perspektiv och teori integrerades i dagens affektdiskussioner. Det finns således flera skäl att tala mer om affekter i 1600-talets och det tidiga 1700-talets musik och framföranden av densamma.

中文讲解

本段位于全文的结语位置,承担从实证论述转入术语反思的过渡功能。作者援引 Ahern (2017) 与 Grant (2020) 两位学者作为本研究的学术语境:二人共同的进路是以18世纪感性文化(sensibilitetskultur)为参照,反过来审视并批评当代情感理论的内部动力。Ahern 的核心问题在于——当代情感理论能否帮助我们更好地理解18世纪的感性文化;Grant 则将当代情感理论的兴起视为18世纪美学理论转向的"pendang"(对应物/镜像),从而使两个时代在审美—情感结构上形成结构性对照。结尾的修辞性提问作为论证支点,把历史视角与理论整合进当代情感讨论的诉求推到台前,由此推出作者的研究正当性——即有更多理由讨论17世纪与18世纪初音乐中的情感。本段的功能是为下一段对术语使用风险的反思铺设论域,强调跨时代术语对接的必要性。

补充说明

原文明确指认 Ahern (2017) 与 Grant (2020) 是当代研究中将情感理论与18世纪感性文化并置的代表性作者;“pendang” 一词在本段内含"对应物、镜像"之意,构成全段结构性比喻。本段是 P0116 术语风险论述的引子。

第2段(P0116)

原文复述

Att använda termen affektlära för 1600- och 1700-talens teorier om musik och affekt riskerar att framkalla missförståndet att termen användes i den betydelsen under perioden. Det kan också leda till missuppfattningen att det under 1600- och det tidiga 1700-talet skulle ha funnits en allmän, systematisk, schematisk lära om hur affekter skulle representeras i musik. Detta kan i sin tur antyda att det tidiga 1700-talets tonsättare och musiker skulle ha varit mindre känslomässigt engagerade än vad källorna stöder. Att, i likhet med Grant (2020), använda termen på ett nytt sätt och med ett utvidgat, tudelat begreppsinnehåll öppnar nya vägar att tänka kring 1700-talets estetiska affektiva skifte. Risken att förmedla föreställningen att termen affektlära användes under 1700-talet för teorier om relationen mellan musik och affekter kvarstår dock, liksom risken för missuppfattningen att musikestetiken under det tidiga 1700-talet hade mindre fokus på kroppslighet än senare under samma århundrade. Det faktum att termen affekt hade en annan innebörd under 1600-talet och det tidiga 1700-talet än i nutida affektteori innebär en risk för missförstånd. Att använda det svenska ordet “affekt” som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect kan dessutom leda till en missuppfattning att termen står för ett mer idealiserat, rationellt och abstrakt emotionellt tillstånd än vad källorna stöder.

中文讲解

本段是本节的核心,承担"术语风险清单"的功能。作者在段首即给出三层叠加的误解风险:(一)把"affektlära"(情感学说)用于17—18世纪的理论,会让读者误以为该术语在那个时代已被使用;(二)进而让人设想当时存在一套关于音乐如何表现情感的普遍、系统的学说;(三)由此进一步推断18世纪初的作曲家、演奏者情感投入较少——而这一推断与史料支持相悖。在承认 Grant (2020) 将术语重构为"tudelat begreppsinnehåll"(双重概念内容)、从而为思考18世纪审美—情感转向打开新路之后,作者仍警告:术语误植的风险只是部分缓解,并未消除。最后补充指出:瑞典语"affekt"对译18世纪德语"Affect"还可能引出"更理想化、更理性、更抽象"的情感状态联想——这与史料不符。作者借此强调跨时代术语迁移中的双向误读,提醒读者:术语的选择本身即携带理论预设。“kroppslighet”(身体性)一词在此被特别凸显,作者否认18世纪初的美学较少关注身体性的读法。

补充说明

本段在结构上严格区分三层风险:(a)术语时代误植,(b)体系化学说虚构,(c)对作曲家情感投入度的低估。“tudelat begreppsinnehåll"特指 Grant 对术语的扩展用法——赋予该词同时承载当代理论与历史意义的两重身份,本段承认其启发性但指出残余风险。

第3段(P0117)

原文复述

Denna artikel använder ordet “affekt” ett fåtal gånger i den nutida affektteoretiska betydelsen och ett flertal gånger som motsvarighet till 1700-talstyskans Affect och Leidenschaft. Det är min ambition att de två skilda innebörderna ska framgå av sammanhanget. Artikeln visar att affekter under 1600- och det tidiga 1700-talet betraktades som medvetna och definierbara, men därför inte som förnuftsmässiga eller mindre kroppsliga emotionella tillstånd än under senare delen av 1700-talet. Det är min uppfattning att sådana tydliggöranden kan reducera risken för oönskade konnotationer av ett idealiserat, abstrakt begrepp när ordet “affekt” används på svenska i diskussioner om 1600- och 1700-talens affekter i musik och musikutövning.

中文讲解

本段阐明作者自身的术语使用策略,体现对自身语言选择的反思性自觉。文章中"affekt"一词的两种使用方式被明确区分:少数情况下用作当代情感理论意义,多数情况下用作18世纪德语 Affect 与 Leidenschaft 的瑞典语对译;两种含义靠上下文加以辨别。其核心论断是:17世纪和18世纪初的情感被视为有意识、可定义的情感状态,但并不因此比18世纪后半叶更为理性、抽象或较少身体性。这一论断直接回应 P0116 中所批评的"理性—抽象化"误读——作者明确否认18世纪初情感认知缺乏身体性的可能。最后一句表明作者立场:通过这种术语澄清,可以降低在瑞典语语境下使用"affekt"时引发"理想化、抽象概念"不良联想的风险。脚注42随后补充:“sinnesrörelse”(心绪活动)作为可互换术语使用于后一种历史含义。Leidenschaft 一词在 Affect 之外另立一支,扩展了历史对译的范围,作者选择瑞典语"affekt"作为统一对译的策略本身即是一种可被讨论的处理。

补充说明

“Leidenschaft"在文中与"Affect"并提,二者共同构成"affekt"在历史意义层面的两种德语对译。脚注42进一步补充"sinnesrörelse"作为后一种含义(即 Affect / Leidenschaft 对应义)的可互换术语。

第4段(P0118)

原文复述

Denna artikel har tillkommit med stöd från Vetenskapsrådet genom projektet “Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden”, diarienummer 2018-01942. Jag vill uttrycka ett stort tack till Tilman Skowroneck för värdefull hjälp och synpunkter, till Mattias Musicalisk Dictionnaire denna tidskrift samt de tre anonyma granskarna för ett stort antal värdefulla synpunkter och ändringsförslag.

中文讲解

本段为资助声明与致谢,提示本文研究的学术生产背景。文章受瑞典研究理事会(Vetenskapsrådet)资助,项目标题为"音乐表演中的修辞性与浪漫性情感策略”(Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden),档案编号 2018-01942。作者致谢 Tilman Skowroneck(宝贵帮助与意见)、Mattias、Musicalisk Dictionnaire、本刊物以及三位匿名审稿人(大量意见与修改建议)。本段属于学术生产的社会—机构背景说明,对文章的核心主张无直接论证贡献。原文末尾因OCR问题存在断句与名词连排的瑕疵,复述时按原样保留。

第5段(P0119)

原文复述

42 Ordet “sinnesrörelse” används som utbytbar term i den senare betydelsen.

中文讲解

本段为正文 P0117 引出的脚注 42。脚注告知读者:“sinnesrörelse”(心绪活动)一词在文中作为"后一种含义”——即18世纪历史意义上的 Affect 与 Leidenschaft 对应义——的可互换术语使用。该脚注属于对正文术语用法的限定性补充,明确划定"sinnesrörelse"在本文中只承担历史意义、不承担当代情感理论意义。

第6段(P0120)

原文复述

14 STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为页脚版面信息,标示:刊物 STM–SJM(即 Svensk Tidskrift för Musikforskning / Swedish Journal of Musicology)2021年第103卷第14页。该段纯属出版标识,无任何论证内容。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节包含一处脚注(第42号,见 P0119),其作用是限定 P0117 中的术语用法,明确"sinnesrörelse"作为后一种历史意义(即对应1700年代德语 Affect 与 Leidenschaft)的可互换术语使用。P0118 为资助声明(Vetenskapsrådet 项目编号2018-01942)与致谢名单(含 Tilman Skowroneck、Mattias、Musicalisk Dictionnaire、本刊物及三位匿名审稿人)。P0120 为页脚版面信息(STM–SJM 第103卷2021年第14页)。

💡 本节核心要点

  1. 本节由 P0115 起首的过渡开始,借 Ahern (2017) 与 Grant (2020) 的研究确立学术语境:以18世纪感性文化为参照审视当代情感理论的内部动力,并把当代情感理论的兴起视为18世纪美学转向的 pendang(对应物/镜像)。
  2. P0116 系统列举使用"affektlära"与"affekt"进行跨语境迁移时的三层风险:术语时代误植、体系化学说虚构、对作曲家情感投入度的低估,并指出以瑞典语"affekt"对译18世纪德语 Affect 还会引出"理想化、理性、抽象"的误读。
  3. P0116 同时承认 Grant (2020) 将术语扩展为"tudelat begreppsinnehåll"(双重概念内容)有启发性,但强调术语风险仅被部分缓解而未消除。
  4. P0117 阐明作者自身的术语策略:“affekt"在当代理论与历史意义之间按上下文区分使用,并坚持17世纪—18世纪初的情感虽"有意识、可定义”,却并不因此比18世纪后半叶更理性或更缺乏身体性。
  5. P0119 脚注42补充:“sinnesrörelse"作为历史意义层面的可互换术语使用;P0118 与 P0120 分别为资助致谢与页脚版面信息,不参与核心论证。

🔑 关键术语

  • sensibilitetskultur:18世纪的感性文化,指启蒙时期围绕情感感受性建构的审美与文化话语,是 P0115 中 Ahern 与 Grant 研究共同参照的历史语境。
  • pendang:对应物/镜像,本节内指当代情感理论的兴起相对于18世纪美学转向所形成的结构性对照,构成 P0115 的核心比喻。
  • affektlära:情感学说,指作者所批评的把17—18世纪理论当作系统性"情感学说"加以概括的命名,是 P0116 三层风险论证的对象。
  • tudelat begreppsinnehåll:双重概念内容,指 Grant (2020) 将"affekt"重构为同时承载当代理论与历史含义的扩展用法,作者承认其启发性但保留误读风险。
  • kroppslighet:身体性,P0116 中作者否认18世纪初美学较少关注身体性的误读,强调身体性在17—18世纪初音乐美学中并未缺失。
  • Affect / Leidenschaft:18世纪德语中的两个情感术语,分别对应瑞典语"affekt"在历史意义上的两支;Leidenschaft 字面意为"激情/受难”,P0117 将二者并提作为统一对译对象。
  • sinnesrörelse:瑞典语"心绪活动",脚注42 指明该词在本文中作为后一种含义(即 Affect / Leidenschaft 对应义)的可互换术语使用。

s8.1 [描述性拆分] Referenser A–D

第1段(P0121)

原文复述

Referenser

中文讲解

本段为二级标题,原文为瑞典语"Referenser",意为"参考文献"。它标志着本节是一份按作者姓氏首字母顺序编排的文献目录的起始处。该小节被标注为"[描述性拆分] Referenser A–D",说明这是整体参考文献目录中按字母A到D截取的片段,用以分批处理文献条目。

第2段(P0122)

原文复述

Affektlära. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/affektlära [åtkomstdatum 26 november 2019].

中文讲解

这是瑞典国家百科全书(Nationalencyklopedin,简称NE)在线版关于"Affektlära"(情感学说/感情论)词条的引用,附有哥德堡大学图书馆代理(ezproxy.ub.gu.se)下的URL及访问日期2019年11月26日。它是一篇通识性的工具书词条,作为本节所讨论主题(音乐中的情感学说)的概念入口。

补充说明

“red.“在瑞典语中意为"redaktör”,即英文"edited by”;“uppl.“为"upplaga”,即版本号;“åtkomstdatum"为访问日期。

第3段(P0123)

原文复述

Ahern, S., 2017. Nothing more than feelings? Affect theory reads the age of sensibility. The Eighteenth , 58 (3), s. 281–295.

中文讲解

这是Ahern于2017年发表在《The Eighteenth Century》(《十八世纪》学刊)第58卷第3期、页码281–295的学术文章,标题为《难道仅仅是情感吗?情感学说解读感性时代》。该文将当代情感理论(affect theory)应用于18世纪"感性时代"的文本阅读,属于本节所讨论主题的现代二手研究文献。

补充说明

“s.“是瑞典语"sidor”,即"页”。原文标题与刊名之间缺失逗号属原文格式,无外部补充。

第4段(P0124)

原文复述

Apel, W., red., 1969. Harvarddictionary ofmusic. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard Univ. Press. 2. uppl., reviderad och utökad. Sökord “Affections, doctrine of”.

中文讲解

这是Apel主编、1969年由哈佛大学出版社所属Belknap Press在马萨诸塞州剑桥出版的《哈佛音乐词典》(Harvard Dictionary of Music)第二版修订扩充版,瑞典语注释说明查阅的关键词为"Affections, doctrine of”(感情学说)。它是一部基础性音乐学工具书,提供感情学说的入门性词条。

补充说明

“red.“意为"编辑”;“uppl.“意为版次;“reviderad och utökad"意为"修订并扩充”;“Sökord"意为"检索词”。

第5段(P0125)

原文复述

Bach, C.P.E., 1753. Versuch über die wahre Art das Clavier zu spielen, del 1. Berlin.

中文讲解

这是C.P.E. 巴赫(C. P. E. Bach)1753年在柏林出版的《试论键盘乐器演奏的真艺术》(Versuch über die wahre Art das Clavier zu spielen)第一部分,是18世纪中叶键盘演奏实践与音乐美学的重要原始文献。它是研究当时演奏实践中情感表达方式的关键一手文本。

补充说明

“del"是瑞典语"delen"的缩写,意为"部分”。原文中部分词间空格缺失为原文排版特征。

第6段(P0126)

原文复述

Bach, C.P.E., 1753/1949. Versuch über die wahre Art das Clavier zu spielen. Översatt av W.J. Mitchell som Essay on the true art of playing keyboard instruments. London: Eulenburg Books.

中文讲解

这是同一部著作1949年由W. J. Mitchell翻译为英文《Essay on the True Art of Playing Keyboard Instruments》并在伦敦Eulenburg Books出版的英译版引用。1753/1949的复合年份标注同时呈现原版与英译版年代,便于读者按语言能力选择版本。

补充说明

“Översatt av"是瑞典语"由……翻译”。两个版本并列是该领域学界常见的引用方式。

第7段(P0127)

原文复述

Bania, M., och Skowroneck, T., 2020. Affective practices in mid-18th-century German music-making. Reflections on C. P. E. Bach’s advice to performers. Early Music 48 (2), s. 193–203.

中文讲解

这是Bania与Skowroneck合著、2020年发表于《Early Music》(《早期音乐》)第48卷第2期、页码193–203的文章《18世纪中期德语音乐演奏中的情感实践——对C.P.E.巴赫演奏者建议的反思》。该文以演奏实践为切入点,与本节所讨论的情感学说议题直接相关。

补充说明

“och"为瑞典语"和”。该文将C.P.E. 巴赫的演奏建议(P0125、P0126)作为核心文本,与原典形成互文关系。

第8段(P0128)

原文复述

Bartel, D., 1997. Musica poetica. Musical-rhetoricalfigures in Germanbaroque music. Lincoln: University of Nebraska Press.

中文讲解

这是Bartel 1997年由内布拉斯加大学出版社出版的著作《Musica poetica:德国巴洛克音乐中的音乐—修辞图式》。该书系统讨论巴洛克音乐中借鉴自古典修辞的"音乐修辞格”(musical-rhetorical figures),是研究巴洛克音乐与语言修辞传统关联的基础文献。

补充说明

“Musica poetica"是文艺复兴至巴洛克时期强调音乐与诗学/修辞学对应关系的传统范畴名。

第9段(P0129)

原文复述

Berglund, L., 2008. De musica pathetica. Diskussionen om musik och affekt i Athanasius Kirchers Musurgia universalis. I: P. Gillgren, red. Själens uttryck. Passion, dygd och andakt - samspel mellan . Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, s. 90–107.

中文讲解

这是Berglund 2008年的章节《De musica pathetica:论Athanasius Kircher〈音乐通论〉中音乐与情感的讨论》,收录于P. Gillgren所编《灵魂的表达:激情、美德与虔敬——它们之间的交互作用》(斯德哥尔摩大学艺术史系出版)第90–107页。该章聚焦17世纪Kircher百科全书式著作中音乐与情感的论述,是本节主题在瑞典学界的代表性二手研究。

补充说明

“I:“是瑞典语"in”(收录于);“red.“为编辑;“samspel mellan"原句末尾似乎缺失宾词,对应原文排版。

第10段(P0130)

原文复述

Benestad, F., 1978. Musik och tanke Huvudlinjer i musikestetikens historia från antiken till vår egen tid Lund: Studentlitteratur.

中文讲解

这是Benestad 1978年由瑞典Studentlitteratur出版社在隆德出版的《音乐与思想:从古代至当代音乐美学史纲》(Musik och tanke)。该书是一部贯穿古今的音乐美学史通识著作,是本节主题在北欧学界的经典参考文献。

补充说明

原文中"Huvudlinjer i musikestetikens historia från antiken till vår egen tid"应解读为副标题"从古代到当代音乐美学史的主要线索”。

第11段(P0131)

原文复述

Bonds, M., 1991. Wordless rhetoric. Musical form and the metaphor of the oration. Cambridge: Harvard University Press.

中文讲解

这是Bonds 1991年由哈佛大学出版社出版的著作《无声的修辞:音乐形式与演说之隐喻》。该书从古典修辞学出发探讨器乐音乐形式的修辞性来源,与本节中音乐与修辞/情感的关系主题直接相关。

补充说明

“Wordless rhetoric”(无声的修辞)这一概念回应了古典时代关于音乐本身是否具有"言说"能力的争论。

第12段(P0132)

原文复述

Bonds, M., 2006. Music as thought Listening to the symphony in the age of Beethoven. Princeton: Princeton University Press.

中文讲解

这是Bonds 2006年由普林斯顿大学出版社出版的著作《作为思想的音乐:贝多芬时代倾听交响曲》。该书将交响曲的接受置于启蒙与早期浪漫主义思想史脉络中考察,延续其关于音乐与思想史关系的研究路径。

补充说明

Bonds的两部著作(P0131、P0132)代表其从形式修辞学到思想史叙述的研究转向。

第13段(P0133)

原文复述

Braun, W., 1994. Affekt. I: F. Blume och L. Finscher, red., Die Musik in Geschichte und Gegenwart. Kassel: Bärenreiter, s. 31–42.

中文讲解

这是Braun为《音乐历史与当代百科全书》(Die Musik in Geschichte und Gegenwart,简称MGG)所撰写的"Affekt”(情感)词条,1994年由Bärenreiter在卡塞尔出版,页码31–42。MGG是音乐学领域最权威的工具书之一,本词条为情感范畴在该领域的标准定义来源。

补充说明

“red.“为编辑;MGG一般分为旧版(1941–86)和Sachteil新版(1994–),本词条属后者。

第14段(P0134)

原文复述

Buelow, G., 1980. Affections, doctrine of the (Ger. Affektenlehre). I: S. Sadie, red. The new Grove . New York: Macmillan Publishers, s. 135–136.

中文讲解

这是Buelow为《新格罗夫音乐与音乐家辞典》(The New Grove Dictionary of Music and Musicians)所撰写的"Affections, doctrine of the”(德文对应Affektenlehre,即感情学说)词条,1980年由Macmillan在纽约出版,页码135–136。该词条是英语学界关于感情学说的标准入门参考。

补充说明

“red.“为编辑;该词条页数少但内容精炼,是研究巴洛克情感修辞必引的工具书条目。

第15段(P0135)

原文复述

Buelow, G., 1983. Mattheson and the Affektenlehre. I: G. Buelow och H. J. Marx, red., New Mattheson . Cambridge: Cambridge University Press, s. 393–407.

中文讲解

这是Buelow 1983年发表在《New Mattheson》(由Buelow与H. J. Marx合编的剑桥大学出版社出版物)第393–407页的章节《Mattheson与感情学说》。Mattheson是18世纪初德国音乐修辞学关键人物,该章系统梳理Mattheson与Affektenlehre的关系。

补充说明

“I:“为"收录于”;此为Buelow后续Grove词条(P0134、P0136)的扩展性研究版本。

第16段(P0136)

原文复述

Buelow, G., 2001. Affects, theory of the. I: Grove music online. Tillgänglig genom: https://www.oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/grovemusic/view/10.1093/gmo/9781561592630.001.0001/omo-9781561592630-e-0000000253 [åtkomstdatum 5 juni 2020].

中文讲解

这是Buelow 2001年为《Grove音乐在线》(Grove Music Online)撰写的"Affects, theory of the”(感情理论)词条电子版链接,访问日期2020年6月5日,通过哥德堡大学图书馆代理访问。该词条是P0134印刷版词条的在线更新版,反映学界最新共识。

补充说明

“Tillgänglig genom"为瑞典语"可通过……获取”;DOI标识清晰呈现该条目的在线学术资源定位。

第17段(P0137)

原文复述

Buelow, G., 2004. A history of baroque music. Music in the seventeenth and first half of the eighteenth centuries. Indiana University Press.

中文讲解

这是Buelow 2004年由印第安纳大学出版社出版的《巴洛克音乐史:17世纪与18世纪上半叶的音乐》。该书是英语学界近年最具影响力的巴洛克音乐通史著作之一,覆盖感情学说与音乐修辞所依托的整个巴洛克时期。

补充说明

Buelow在该书中将Affektenlehre视为贯穿巴洛克音乐实践的核心美学原则。

第18段(P0138)

原文复述

Bukofzer, M., 1939–40. Allegory in baroque music. Journal of the Warburg and Courtauld Institutes 3 (1/2), s. 1–21.

中文讲解

这是Bukofzer 1939–40年发表在《Warburg与Courtauld研究所学刊》(Journal of the Warburg and Courtauld Institutes)第3卷第1/2期、页码1–21的文章《巴洛克音乐中的寓言》。该文从图像学与思想史角度考察巴洛克音乐的象征与寓意结构。

补充说明

Warburg与Courtauld研究所是欧洲艺术史与思想史重镇,该学刊因此成为音乐—图像跨学科研究的权威发表场所。

第19段(P0139)

原文复述

Bukofzer, M., 1947. Music in the baroque era. New York: W.W. Norton & Company.

中文讲解

这是Bukofzer 1947年由W.W. Norton在纽约出版的《巴洛克时代的音乐》。该书是英语学界巴洛克音乐研究的奠基性通史著作,长期作为本领域的标准教科书引用,与Buelow的同名著作(P0137)形成代际学术对话。

补充说明

Bukofzer与Buelow两人的巴洛克音乐史著作(P0137、P0139)代表英语学界两代学者的代表性框架。

第20段(P0140)

原文复述

Burgess, G., 2016. To Kindle the Heart. I: B. Haynes and G. Burgess, red. The pathetick musician [e-bok] Tillgänglig genom: Oxford Scholarship – Oxford University Press: Music: https://www.oxfordscholarship-com.ezproxy.ub.gu.se [åtkomstdatum 2 september 2019].

中文讲解

这是Burgess 2016年为B. Haynes与G. Burgess合编的电子版论文集《The pathetick musician》所撰写的章节《To Kindle the Heart》(点燃心灵),通过牛津学术在线(Oxford Scholarship)访问,访问日期2019年9月2日。该章节主题与本节所讨论的情感激发/说服功能直接对应。

补充说明

“To Kindle the Heart"呼应17–18世纪关于音乐应"点燃"或"感动"听众情感的标准表述。

第21段(P0141)

原文复述

Cicero, 55 f.Kr. De Oratore del 3. Tillgänglig genom: https://www.thelatinlibrary.com/cicero/oratore3.shtml [åtkomstdatum 2 september 2019].

中文讲解

这是古罗马演说家西塞罗(Cicero)于公元前55年所著《论演说家》(De Oratore)第三卷的网络版引用,通过The Latin Library网站访问,访问日期2019年9月2日。该古典文本是西方修辞学传统的基础文献,本节所论音乐修辞/情感理论最终可追溯至此源头。

补充说明

“f.Kr.“是瑞典语"före Kristus”,即公元前;该文本是Bonds(P0131)音乐修辞研究和Bartel(P0128)音乐修辞格研究的古典根源。

第22段(P0142)

原文复述

Dammann, R., 1984. Der Musikbegriff im deutschen Barock. Laaber: Laaber-Verlag.

中文讲解

这是Dammann 1984年由Laaber-Verlag出版的德文著作《德国巴洛克中的音乐概念》。该书从概念史角度考察德语巴洛克时期对"音乐”(Musik)一词的界定方式,是理解当时音乐美学语境的关键德语文献。

补充说明

“Musikbegriff”(音乐概念)关注的不只是音乐本体,还包括音乐作为知识门类在巴洛克思想世界中的位置。

第23段(P0143)

原文复述

Dart, T., rev. I. Bengtsson, 1970. Musikalisk praxis: från senmedeltid till wienklassicism. Stockholm: Natur och Kultur.

中文讲解

这是Thurston Dart原著、I. Bengtsson修订的1970年瑞典语版《音乐实践:从晚期中世纪到维也纳古典主义》,由斯德哥尔摩Natur och Kultur出版。该书覆盖本节主题所涉时期(晚期中世纪至18世纪)的演奏实践史,提供本节所需的实践史背景。

补充说明

“rev.“为"reviderad”(修订);原书英文名通常作"The Interpretation of Music”。

第24段(P0144)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为期刊的页脚/刊头信息,标注期刊缩写STM–SJM(很可能对应瑞典两大学术音乐学期刊的合刊或联署形式)2021年第103卷。该信息用以标识本篇文章所在的期刊与卷期,与本节参考文献条目共同构成完整的出版信息。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节为按作者姓氏字母顺序编排的参考文献列表中A–D段的截取,包含三组电子资源:P0122(NE在线)、P0136(Grove Music Online)、P0140(Oxford Scholarship电子书)、P0141(The Latin Library),均通过哥德堡大学图书馆代理(ezproxy.ub.gu.se)访问并标注访问日期;P0144为期刊卷期标识(STM–SJM vol. 103 (2021))。整段无脚注、表格或图表。

💡 本节核心要点

  1. 本节是一篇以音乐情感学说(Affektenlehre)为主题的瑞典语学术文章参考文献目录的A–D段截取,文献按作者姓氏字母顺序排列。
  2. 文献构成兼具一手原始文献(如C.P.E. Bach 1753年的键盘演奏论著与西塞罗《论演说家》)与权威工具书词条(《新格罗夫》《哈佛音乐词典》MGG、Grove Music Online、瑞典国家百科全书)以及现代二手研究(Buelow、Bukofzer、Bonds、Bartel等)。
  3. Buelow出现四次(P0134、P0135、P0136、P0137)、Bukofzer出现两次(P0138、P0139),表明他们是该主题领域的核心学者;这些条目的累积呈现英语学界巴洛克音乐研究的代际学术脉络。
  4. 本节主题集中在巴洛克时期音乐修辞/情感理论,包括Kircher的Musurgia universalis(P0129)、Mattheson的Affektenlehre(P0135)、音乐—修辞格传统(P0128)等多个切入点。
  5. 本节也收录了瑞典及北欧学者的本土研究文献(如Benestad的《音乐与思想》P0130、Berglund关于Kircher的章节P0129、Dart/Bengtsson修订版P0143),反映作者扎根于瑞典音乐学界的学术语境。

🔑 关键术语

  • Affektenlehre / Affektlära:德语/瑞典语中"感情学说"之意,指17–18世纪德国音乐修辞传统中关于作曲家与演奏者应如何在作品中唤起、维持并解决特定情感(Affekt)的系统理论;本节中由多个工具书条目(P0122、P0124、P0133、P0134、P0136)和专题研究(P0135、P0137)共同界定。
  • Musica poetica:16–18世纪欧洲尤其是德语区使用的范畴,指"诗化的音乐”,强调音乐创作遵循诗学与修辞学规则;Bartel的同名著作(P0128)系统讨论其与音乐修辞格的关系,是本节中讨论音乐与修辞关系的关键概念。
  • Versuch über die wahre Art das Clavier zu spielen:C.P.E. Bach的《试论键盘乐器演奏的真艺术》(1753),本节中以原版(P0125)和1949年Mitchell英译本(P0126)两种形式同时收录;该书是18世纪中叶演奏实践与音乐美学结合的标志性原始文献。
  • Musurgia universalis:Athanasius Kircher于1650年出版的百科全书式音乐著作,本节中由Berglund的章节(P0129)专门论述其中关于音乐与情感的讨论。
  • De Oratore:古罗马演说家西塞罗约公元前55年所著的《论演说家》共三卷,本节仅引用第三卷(P0141);该古典修辞学经典被本节视为音乐修辞/情感理论最古老的古典源头,间接支撑Bartel(P0128)与Bonds(P0131)的研究路径。
  • Barock / Baroque:巴洛克时期(约1600–1750),本节所讨论的情感学说与音乐修辞的核心历史时段;Bukofzer(P0139)和Buelow(P0137)的同名音乐史著作均覆盖此时段,是本节主要的研究对象时段。

s8.2 [描述性拆分] Referenser E–K

第1段(P0145)

原文复述

Davies, S., 1994. Musical meaning and expression. Ithaca och London: Cornell University Press.

中文讲解

戴维斯, S., 1994.《音乐的意义与表现》。纽约州伊萨卡与伦敦:康奈尔大学出版社。Stephen Davies 是当代分析音乐哲学的代表人物之一,本书系统讨论音乐如何获得意义、是否以及如何表达情感,是音乐情感哲学领域绕不开的经典著作。论文中引用此书通常涉及表现主义(expressionism)、唤起论(arousal theory)或音乐情感意向性等问题。

第2段(P0146)

原文复述

Davies, S., 2013. Music-to-listener emotional contagion. I: Cochrane et al., red. The emotional power of music. Multidisciplinary perspectives on musical arousal, expression and social control. Oxford Scholarship Online. Tillgänglig genom: https://oxford-universitypressscholarshipcom.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/acprof:oso/9780199654888.001.0001/acprof-9780199654888-chapter-13 [åtkomstdatum 5 juni 2020].

中文讲解

戴维斯, S., 2013.《从音乐到听众的情感感染》。载于:Cochrane 等编《音乐的情感力量:关于音乐唤起、表现与社会控制的跨学科视角》。牛津学术在线。可通过 https://oxford-universitypressscholarshipcom.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/acprof:oso/9780199654888.001.0001/acprof-9780199654888-chapter-13 获取 [访问日期 2020 年 6 月 5 日]。本文为论文集中的章节,专门讨论’从音乐到听众’层面的情感感染机制——即听众如何通过移情或情绪感染(emotional contagion)感知并’分享’音乐中所表达的情感,与 Davies 早期作品《Musical meaning and expression》中的情感理论一脉相承。

补充说明

原文 URL 中 ‘oxford-universitypressscholarshipcom’ 系 OCR 拼写异常,标准写法应为 oxford-universitypressscholarship.com;此处按原文保留以保持忠实。

第3段(P0147)

原文复述

Deleuze, G., 1988. Spinoza. Practical philosophy. San Francisco: City Lights Books.

中文讲解

德勒兹, G., 1988.《斯宾诺莎:实践哲学》。旧金山:City Lights 书店。Deleuze 在该书中通过对斯宾诺莎哲学的解读,系统阐述了其关于’情感’(affects)与’情动’(affections)的本体论:情感被重新理解为身体遭遇他者时增强或减弱其行动能力(puissance d’agir)的关系性强度,而非传统意义上的主体心理状态。这一立场对当代’情动转向’(affective turn)影响深远,是 Grant、Grosz 等学者在情感论音乐研究中援引 Deleuze 的重要起点。

第4段(P0148)

原文复述

Descartes, R., 1649. Passions ofthe soul. Översatt av Jonathan Bennett, 2017. Tillgänglig genom https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part1.pdf, https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part2.pdf [åtkomstdatum 2 september 2019]. Original 1649: Lespassions de l’âme. Tillgänglig genom http://www.philotextes.info/spip/IMG/pdf/les_passions_de_l_ame.pdf [åtkomstdatum 22 februari 2021].

中文讲解

笛卡尔, R., 1649.《灵魂的激情》。由 Jonathan Bennett 翻译,2017。可通过 https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part1.pdf、https://www.earlymoderntexts.com/assets/pdfs/descartes1649part2.pdf 获取 [访问日期 2019 年 9 月 2 日]。原文 1649:Les passions de l’âme。可通过 http://www.philotextes.info/spip/IMG/pdf/les_passions_de_l_ame.pdf 获取 [访问日期 2021 年 2 月 22 日]。本书是早期现代哲学关于’激情’的奠基性著作,笛卡尔把激情理解为身体精气运动在灵魂中引起的混乱知觉,同时又保留其与理性意志的关系。在情感概念史中,它是从古代修辞学激情论通向现代情感(emotion)概念的关键转折点,Dixon、James 等人著作中的核心史料之一。

补充说明

作者同时列出 Jonathan Bennett 英译本与法文原版两种获取途径,体现对原始语言与译本的双重核查;原文 ‘Passions ofthe soul’ 中缺空格属排版/OCR 异常,按原文保留。

第5段(P0149)

原文复述

Dixon, T., 2003. From passions to emotions. Cambridge: Cambridge University Press.

中文讲解

迪克森, T., 2003.《从激情到情感》。剑桥:剑桥大学出版社。本书系统梳理了’passions’(激情)如何经由十七、十八世纪哲学与十八、十九世纪生理学、心理学的发展,逐步演变为现代意义上的’emotions’(情感)这一术语史过程。书中以音乐情感美学为例,展示了十八世纪’passions’框架如何被新的情感概念所取代,是追溯音乐情感概念史时最重要的二手研究之一。

第6段(P0150)

原文复述

Donington, R., 1979. The interpretation of early music. London: Faber & Faber.

中文讲解

唐宁顿, R., 1979.《早期音乐的诠释》。伦敦:Faber & Faber。本书是二十世纪后期’古乐运动’(early music movement)的标志性著作之一,作者结合音乐修辞学(musical rhetoric)与情感论(doctrine of affections)框架,系统讨论早期音乐(特别是巴洛克以前)的演奏诠释问题。书中对’情感’修辞如何在器乐中得以实现的论述,是研究巴洛克情感论演奏实践维度时的常见参考文献。

第7段(P0151)

原文复述

Dubos, J.B., 1719. Réflexions critiques sur lapoésie etsur lapeinture, Volume 1, Paris. Tillgänglig genom https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k62699556/f648.item.r=accens [åtkomstdatum 2 september 2019].

中文讲解

杜博斯, J.B., 1719.《关于诗与画的批判性反思》第一卷,巴黎。可通过 https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k62699556/f648.item.r=accens 获取 [访问日期 2019 年 9 月 2 日]。本书为十八世纪法国美学批评的奠基性著作,Dubos 论证艺术(包括音乐)通过’模仿自然中的激情’而引发观者情感反应,并提出’艺术满足感’先于理性判断的心理学论述。其模仿-情感理论对 Batteux 等后来的体系化模仿论美学有直接影响,是十八世纪情感美学史中的关键节点。

补充说明

链接中 ‘ark:/12148/bpt6k62699556’ 为法国国家图书馆 Gallica 数字平台的统一资源标识符(ARK),用于永久定位原始扫描件。

第8段(P0152)

原文复述

Elferen, I. van, 2009. Mysticallove inthe Germanbaroque. Theology poetry music. Lanham, Md. Scarecrow Press.

中文讲解

范·埃尔费伦, I., 2009.《德国巴洛克中的神秘之爱:神学、诗歌与音乐》。马里兰州兰汉姆:Scarecrow Press。本书聚焦十七、十八世纪德国巴洛克文化中神秘主义爱情主题在神学文本、诗歌与音乐之间的跨媒介关系,探讨宗教情感体验如何通过音乐形式得到表达与唤起。其研究对论文中涉及 Affekt 与宗教神秘主义情感交汇的章节具有直接参考价值。

补充说明

原文标题中 ‘Mysticallove’、‘inthe Germanbaroque’ 等连写属排版/OCR 异常,按原文保留。

第9段(P0153)

原文复述

Eppstein, H., 1975. Affektlära. I: H. Åstrand, red., Sohlmans musiklexikon band 1 Stockholm: Sohlmans förlag.

中文讲解

埃普斯坦, H., 1975.《情感学说》(Affektlära)。载于:H. Åstrand 编《Sohlmans 音乐辞典》第一卷,斯德哥尔摩:Sohlmans 出版社。‘Affektlära’为瑞典语术语,对应德语 Affektenlehre,指十七、十八世纪欧洲关于音乐如何表达与唤起特定情感(Affect)的修辞-音乐理论体系。该词条是瑞典语学界对这一概念的标准简明定义,对理解北欧音乐学传统中该术语的本土化形态具有词条层面的参考价值。

第10段(P0154)

原文复述

Forsblom, E., 1985. Mimesis. På spaning efter affektuttryck i Bachs orgelverk. Helsingfors: Sibelius-Akademien.

中文讲解

福什布洛姆, E., 1985.《模仿:在巴赫管风琴作品中寻找情感表达》。赫尔辛基:西贝柳斯音乐学院。副标题 ‘På spaning efter affektuttryck i Bachs orgelverk’(在巴赫管风琴作品中寻找情感表达)清楚表明本书的研究对象:从模仿论(mimesis)视角分析 J.S. 巴赫管风琴作品中的情感表现手法,属芬兰/瑞典语学界对巴赫情感修辞研究的重要文献。

第11段(P0155)

原文复述

Goehr, L., Sparshott, F., Bowie, A., och Davies, S., 2001. Philosophy of music. I: Grove music Tillgänglig genom: https://www.oxfordmusiconline.com/grovemusic/view/10.1093/gmo/9781561592630.001.0001/omo-9781561592630-e-0000052965 [åtkomstdatum 5 juni 2020].

中文讲解

戈尔, L.、斯帕肖特, F.、鲍伊, A.、戴维斯, S., 2001.《音乐哲学》。载于:Grove 音乐辞典。可通过 https://www.oxfordmusiconline.com/grovemusic/view/10.1093/gmo/9781561592630.001.0001/omo-9781561592630-e-0000052965 获取 [访问日期 2020 年 6 月 5 日]。该条目由四位当代音乐哲学学者合写,概述音乐哲学的核心议题(意义、表现、情感、形式等),对论文中需要权威性综述性参考的章节具有工具书价值。

补充说明

原文 ‘Grove music’ 后缺句点属排版/OCR 异常,按原文保留。

第12段(P0156)

原文复述

Goldschmidt, H., 1915. Die Musikästhetikdes 18.Jahrhunderts undihre Beziehungenzu seinem . Faksimil 1968. Hildesheim: Georg Olms förlag.

中文讲解

戈尔德施密特, H., 1915.《十八世纪的音乐美学及其与……的关系》。1968 年影印版。希尔德斯海姆:Georg Olms 出版社。原文标题在引用处出现截断(‘zu seinem ‘后未完整),但根据通行的德语音乐学文献可知完整书名为 ‘Die Musikästhetik des 18. Jahrhunderts und ihre Beziehungen zu seinem Kunstschaffen’(及其与艺术创作的关系)。本书是十八世纪德国音乐美学史的奠基性研究,详细论述情感论(Affektenlehre)、模仿论、效果美学(Wirkungsästhetik)等观念的演变,是音乐美学史研究中的经典参考文献。

补充说明

原文标题在 OCR/排版中出现断词与截断(‘Musikästhetikdes’=‘Musikästhetik des’;‘undihre Beziehungenzu’=‘und ihre Beziehungen zu’;末句’zu seinem ‘后内容缺失),完整书名可参 1968 年 Georg Olms 影印版与图书馆记录。

第13段(P0157)

原文复述

Grant, R., 2020. Peculiar attunements Howaffecttheoryturnedmusical. New York: Fordham University Press.

中文讲解

格兰特, R., 2020.《特殊的调谐:情感理论如何转向音乐》。纽约:Fordham University Press。本书是近年将’情动理论’(affect theory)系统引入音乐研究的代表性著作,作者借助 Spinoza、Deleuze、Massumi 等哲学家对’affect’的去主体化理解,重新审视音乐分析、聆听与历史书写中的情感维度,对把握二十一世纪音乐学中的’情动转向’(affective turn)具有直接参考价值。

补充说明

原文 ‘Howaffecttheoryturnedmusical’ 中连写属排版/OCR 异常,按原文保留。

第14段(P0158)

原文复述

Grosz, E., 2008. Chaos territory art Deleuze andthe framingofthe earth. New York: Columbia University Press.

中文讲解

格罗斯, E., 2008.《混沌、地域、艺术:Deleuze 与大地的框定》。纽约:哥伦比亚大学出版社。Elizabeth Grosz 是将 Deleuze 哲学引入女性主义、文化理论与艺术研究的关键阐释者之一,本书以 Deleuze 概念框架重新思考混沌、地域、艺术与物质性身体的关系,提供 Deleuze 哲学应用于艺术理论的范例,与论文中涉及 Deleuze 情感本体论的内容形成互文。

补充说明

原文 ‘Chaos territory art’ 与 ‘Deleuze andthe framingofthe earth’ 中连写属排版/OCR 异常,按原文保留。

第15段(P0159)

原文复述

Hallardt, J.F., MusicaliskDictionnaire Manuskript. Handskrift 30–32. Musik- och Teaterbiblioteket, Stockholm.

中文讲解

哈拉尔迪, J.F.《音乐辞典》手稿。手稿编号 30–32,斯德哥尔摩音乐与戏剧图书馆藏。该条目为瑞典本土历史性音乐文献——Hallardt 编纂的瑞典语音乐辞典原始手稿,作为十八世纪瑞典音乐学史料被保存于斯德哥尔摩音乐与戏剧图书馆(Musik- och Teaterbiblioteket),对追溯瑞典语学界中情感术语与音乐理论词汇的本土化具有原始档案价值。

第16段(P0160)

原文复述

Harasim, C., 2005. Scheibel, Gottfried Ephraim. I: L. Lütteken, red., Die Musikin Geschichte und Tillgänglig genom: https://www-mgg-onlinecom.ezproxy.ub.gu.se/article?id=mgg11475&v=1.0&rs=mgg11475&q=G.%20E.%20Scheibel%20 [åtkomstdatum 28 maj 2020].

中文讲解

哈拉西姆, C., 2005.《沙伊贝尔, Gottfried Ephraim》。载于:L. Lütteken 编《音乐在历史与……》(标题在原引用处截断,完整为 ‘Die Musik in Geschichte und Gegenwart’,即《音乐历史与现状大辞典》MGG)。可通过 https://www-mgg-onlinecom.ezproxy.ub.gu.se/article?id=mgg11475&v=1.0&rs=mgg11475&q=G.%20E.%20Scheibel%20 获取 [访问日期 2020 年 5 月 28 日]。Gottfried Ephraim Scheibel(1696–1759)是德国十八世纪初重要的音乐理论家,其 Kircher《Musurgia universalis》第七卷第六章德译本是传播情感论(Affektenlehre)的关键中介。MGG 中的本条目是论文涉及 Scheibel 工作时最直接的权威参考。

补充说明

MGG(Die Musik in Geschichte und Gegenwart)为德语权威音乐学百科全书,与 Grove Music Online 并列为音乐学两大工具书;原文 ‘Die Musikin Geschichte und’ 缺空格及截断属排版/OCR 异常,按原文保留。

第17段(P0161)

原文复述

Hosler, B., 1981. Changingaestheticviews ofinstrumentalmusic in 18th-century Germany. UMI Research Press.

中文讲解

霍斯勒, B., 1981.《十八世纪德国器乐美学观的变迁》。UMI Research Press。本书聚焦十八世纪德国关于纯器乐(无歌词的器乐)美学地位讨论的演变——从早期被视为缺乏明确情感内容的’哑音乐’,到中期以后被承认为能够独立表达甚至唤起情感的’绝对音乐’,是研究十八世纪器乐情感表达合法性问题的关键二手文献。

补充说明

原文标题中 ‘Changingaestheticviews ofinstrumentalmusic’ 等连写属排版/OCR 异常,按原文保留。

第18段(P0162)

原文复述

Hutcheson, F., 1725/1726/1729/1738, An inquiryconcerningbeauty order haraguy design. Ny utgåva av P. Kivy, 1973. Haag: Martinus Nijhoff.

中文讲解

哈奇森, F., 1725/1726/1729/1738《关于美、秩序、和谐与设计的研究》。P. Kivy 编辑的新版,1973。海牙:Martinus Nijhoff 出版社。Francis Hutcheson 是十八世纪苏格兰启蒙美学的重要先驱,本书(多版次反映作者生前不断修订)系统提出’绝对美’(absolute beauty)与’相对美’的概念,并论及音乐和谐与情感反应的关系,是现代情感美学理论的早期奠基文本之一,对 Hume 等后来的情感主义美学有直接影响。

补充说明

原文标题 ‘An inquiryconcerningbeauty order haraguy design’ 中缺空格与拼写异常(‘haraguy’=‘harmony’),完整通行版本为 ‘An Inquiry Concerning Beauty, Order, Harmony, Design’;此处按原文保留以保持忠实。

第19段(P0163)

原文复述

James, S., 1997. Passion andaction The emotions in seventeenth-centuryphilosophy Oxford: Clarendon Press.

中文讲解

詹姆斯, S., 1997.《激情与行动:十七世纪哲学中的情感》。牛津:Clarendon Press。本书系统研究十七世纪欧洲哲学(特别是理性主义传统)中关于情感(passions/emotions)的论述,覆盖 Descartes、Spinoza、Malebranche、Hobbes、Locke 等哲学家,与论文中涉及情感概念史(passions → emotions)的章节直接相关,是该主题最重要、最常被引用的二手研究之一。

补充说明

原文标题 ‘Passion andaction’、‘seventeenth-centuryphilosophy’ 等连写及缺标点属排版/OCR 异常,按原文保留。

第20段(P0164)

原文复述

Juslin, P., 2019. Musicalemotions explained. Oxford: Oxford University Press.

中文讲解

尤斯林, P., 2019.《解读音乐中的情感》。牛津:牛津大学出版社。Patrik Juslin 是瑞典乌普萨拉大学音乐心理学领域的领军学者,本书系统总结了当代音乐心理学中关于音乐如何引发情感的各种机制,包括脑干反射、节奏同步、条件化、视觉意象、情景记忆、预期等(后整合为 BRECVEMA 框架),是当代音乐情感研究最具影响力的综合著作之一。论文中涉及情感机制(尤其相对’情感论’传统的现代心理学解释)时极可能援引此书。

补充说明

原文标题 ‘Musicalemotions’ 连写属排版/OCR 异常,按原文保留。

第21段(P0165)

原文复述

Kircher, A., 1650. Musur iauniversalis sive Ars ma na consonietdissonibok VII, kapitel 6. I. Översatt av Günter Scheibel, 2017. Revision: Jacob Langeloh med medarbete av Frank Böhling, utgiven av Markus Engelhardt och Christoph Hust. [e-bok] Tillgänglig genom: https://www.hmt-

中文讲解

基歇尔, A., 1650.《普遍音乐学,或和谐与不和谐的大艺术》第七卷第六章。由 Günter Scheibel 翻译,2017。修订:Jacob Langeloh 与 Frank Böhling 合作,由 Markus Engelhardt 与 Christoph Hust 出版。[电子书] 可通过:https://www.hmt-(链接在原文截断)。原书《Musurgia universalis》是十七世纪中叶欧洲最具影响力的综合音乐百科全书之一,其第七卷第六章系统论述音乐如何表现与唤起激情(Affecten)。Scheibel 的德语译本是十八世纪初 Kircher 情感理论在德语学界传播的关键文本,也是 Scheibel 在音乐理论史上被记起的主要原因。

补充说明

原文拉丁文标题存在多处 OCR 连字与断词异常(‘Musur ia’=‘Musurgia’;‘universalis’;‘Ars ma na’=‘Ars magna’;‘consonietdissonibok’ 应为 ‘consoni et dissoni’ 与瑞典语 ‘bok’ 的混排)。原文标题完整形式为 ‘Musurgia universalis sive Ars magna consoni et dissoni’;此处按原文保留以保持忠实。

第22段(P0166)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

STM–SJM 第 103 卷(2021)。此为页脚版面标识,STM 即 Svensk tidskrift för musikforskning(《瑞典音乐学研究杂志》),SJM 为该刊的对应国际缩写形式。该条目仅用于标记论文所载期刊的卷期年份,不含独立论证内容。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节(第 16 页)为论文参考文献(Referenser)的字母区间 E–K 部分,全部为书目条目,无正文论述内容。条目按作者姓氏字母顺序排列,跨越十七至二十一世纪,涵盖瑞典语、德语、英语、法语、拉丁语多种语言。多个条目提供 URL 与访问日期(åtkomstdatum),部分通过 Gothenburg 大学 ezproxy 访问,体现作者对原始资料可访问性的核查。若干条目在 OCR 或排版中存在连字、缺空格、标题截断等异常(P0148 标题缺空格、P0152、P0156、P0157、P0158、P0161、P0163、P0164 标题连字、P0162 ‘haraguy’、P0156 与 P0160 标题截断、P0165 拉丁文连字),均按原文保留。P0166 为期刊页脚卷期标识。

💡 本节核心要点

  1. 本节是论文参考文献的 E–K 区间,列出来自欧洲多语种(瑞典语、德语、英语、法语、拉丁语)的重要音乐学、美学与哲学文献,全部按作者姓氏字母顺序排列。
  2. 文献覆盖三大主题方向:(a) 情感论(Affektenlehre/Affektlära)史料(Kircher、Scheibel、Eppstein、Forsblom、Hallardt、Donington);(b) 情感概念史与早期现代哲学(Descartes、Spinoza/Deleuze、Hutcheson、Dubos、Dixon、James);(c) 当代音乐情感理论与音乐哲学(Davies、Juslin、Goehr、Grant、Grosz)。
  3. 文献类型多样:学术专著(Goldschmidt、Hosler、James、Juslin、Grant 等)、百科全书条目(MGG 中 Harasim 撰 Scheibel 条、Grove 中 Goehr 等撰 Philosophy of music)、原始手稿(Hallardt Musicalisk Dictionnaire)、古籍影印本(Goldschmidt 1968 Faksimil、Kircher/Scheibel 2017 电子书)、网络资源(Juslin、Davies 等)。
  4. 文献时间纵深跨越近四个世纪——从 Kircher 1650、Descartes 1649、Dubos 1719、Hutcheson 1725 至 Grant 2020、Juslin 2019——表明论文在情感论议题上兼具史料深度与当代理论视野。
  5. 多个电子资源明确标注访问日期与获取途径(部分通过 Gothenburg 大学 ezproxy),显示作者对原始资料的访问可核查性。
  6. 若干条目在原文 OCR/排版中出现连字、缺空格、标题截断或拼写异常(典型如 P0156 Goldschmidt 副标题截断、P0162 ‘haraguy’、P0165 拉丁文断词),按原文忠实保留以供核查。

🔑 关键术语

  • Affektlära / Affektenlehre:瑞典语与德语形式的’情感学说/激情论’,指十七、十八世纪欧洲关于音乐如何系统地表达与唤起特定情感(Affect)的修辞-音乐理论体系。Eppstein 词条(Forsblom 等亦围绕其展开)即为该术语在瑞典语学界的标准定义入口。
  • Affect / affect(情动 / 情感):当代情感理论中的核心概念,特别在 Spinoza 经由 Deleuze 的解读中,affect 被理解为身体遭遇他者时增强或减弱其行动能力的关系性强度,与传统以主体心理状态为预设的 emotion 概念相区分。Grant 2020 与 Grosz 2008 即在脉络中承接此一区分。
  • Musurgia universalis:1650 年由德国耶稣会学者 Athanasius Kircher 出版的综合性音乐百科全书,其第七卷第六章集中讨论音乐表现与唤起激情(Affecten)的机制,是十七世纪情感论的关键史料,并由 Scheibel 于 2017 年新出德语译本。
  • MGG(Die Musik in Geschichte und Gegenwart):德语权威音乐学百科全书,标题为《音乐在历史与现状中》,与英语世界的 Grove Music Online 并列为音乐学两大工具书。本节 P0160 Harasim 撰 Scheibel 条即出自此书。
  • Passions(激情):早期现代哲学(Descartes、Spinoza、Hobbes 等)中的核心情感概念,指由身体运动引起的灵魂知觉或心理反应;与十八世纪末以来逐渐兴起的现代心理学意义上的 emotions(情感)概念在内涵与范畴上既相关又不同。Dixon 2003 与 James 1997 即围绕这一概念史展开。
  • Mimesis(模仿):自亚里士多德以来的艺术理论核心概念,指艺术通过模仿自然(包括人的激情与动作)来引发观者情感反应。Dubos 1719 与 Forsblom 1985 即在此概念框架下讨论艺术(包括音乐)的情感功能。

s8.3 [描述性拆分] Referenser K–R

第1段(P0167)

原文复述

leipzig.de/home/fachrichtungen/institut-fuer-musikwissenschaft/forschung/musurgia-universalis/volltextseite/content_710005/D_A07.pdf [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

这是一条参考文献条目的尾部续接(来自前一页)。所给内容仅包含一个 Leipzig 大学音乐学研究所网站的 PDF 链接片段(指向 musurgia universalis 研究项目的 Volltextseite)以及瑞典文标注的访问日期“åtkomstdatum 22 augusti 2019”(访问日期:2019 年 8 月 22 日)。由于缺少作者、题名和出版年份等字段,无法在本段内独立判断其文献类别,仅能确认作者引用了一份莱比锡大学线上发布的 PDF 全文,并提供了具体访问日期以便核查。

补充说明

本段在源文档中是上一行参考文献的 URL 续行,因此缺少完整的书目字段。其语义作用仅为提供可访问的数字资源路径与访问时间戳,提示读者该资源曾在 2019 年 8 月 22 日被查阅过。

第2段(P0168)

原文复述

Kivy, P., 1984. Mattheson as philosopher of art. The Musical Quarterly, 70 (2), s. 248–265.

中文讲解

美国哲学家 Peter Kivy 于 1984 年发表于《The Musical Quarterly》第 70 卷第 2 期、第 248–265 页的论文《Mattheson as philosopher of art》(《马泰松作为艺术哲学家》)。文章将 18 世纪汉堡音乐理论家与作曲家 Johann Mattheson 纳入艺术哲学史的脉络进行讨论,是英语学界讨论 Mattheson 美学思想的重要早期文献之一。从书目位置与作者主题判断,本文的撰写者在讨论 Mattheson 的艺术哲学或情感美学时引用了此篇。

补充说明

Kivy(1934– )是美国当代分析美学代表人物之一;《The Musical Quarterly》由 Oxford University Press 代表美国音乐学会出版,是历史最长、影响力最大的英语音乐学期刊之一。此条仅依据书目字段判断其在文中的作用,无法进一步定位具体论点。

第3段(P0169)

原文复述

Kivy, P., 1989. Sound sentiment: An essay on the musical emotions. Philadelphia: Temple University Press.

中文讲解

Kivy 1989 年由费城 Temple University Press 出版的专著《Sound sentiment: An essay on the musical emotions》(《声音情感:论音乐中的情感》)。该书是英语学界讨论音乐如何引发情感的代表作品,主张对音乐情感作“轮廓分析”(contour analysis),把音乐情感与日常情感加以区分。本文作者在涉及“音乐情感”问题时引用此书,可能用以与 18 世纪情感论(Affektenlehre)的论述进行对照或互补。

补充说明

该书的副题 An essay on the musical emotions 与正文 Affektenlehre 主题形成跨时代对照,体现出现代分析美学与历史音乐学两条路径的交汇。

第4段(P0170)

原文复述

Koch, E.R., 2008. The aesthetic body: Passion, sensibility and corporeality in seventeenth-century France. Newark: University of Delaware Press.

中文讲解

E. R. Koch 2008 年由 University of Delaware Press 出版的专著《The aesthetic body: Passion, sensibility and corporeality in seventeenth-century France》(《审美的身体:17 世纪法国的激情、感受性与身体性》)。该书把 17 世纪法国关于激情(passion)、感受性(sensibility)和身体性的论述作为审美话语加以考察。本文作者引用此书,很可能用以支持或扩展关于激情如何在艺术表达中被身体化、感官化的论述。

第5段(P0171)

原文复述

Koch, H.Ch., 1802. Musikalisches Lexikon. Frankfurt am Main: August Hermann der Jüngere. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Heinrich Christoph Koch 1802 年于美因河畔法兰克福由 August Hermann der Jüngere 出版的《Musikalisches Lexikon》(《音乐辞典》)。该辞典是 18 世纪末至 19 世纪初德语区最重要的音乐术语工具书之一,涵盖作曲、演奏、记谱与美学概念。本文通过 IMSLP 提供数字化访问路径,并标注访问日期 2019 年 8 月 22 日,便于读者在线核查原文。

补充说明

本段出现的“åtkomstdatum”是瑞典语“访问日期”的意思,作者以瑞典文撰写参考文献链接说明。

第6段(P0172)

原文复述

Koch, H.Ch., 1787. Versuch einer Anleitung zur Composition, bd II. Faksimil, 1969. Hildesheim: Georg Olms Verlag.

中文讲解

Koch 1787 年出版的《Versuch einer Anleitung zur Composition》(《作曲指南初探》)第 II 卷,1969 年由 Georg Olms Verlag 于希尔德斯海姆影印再版。该书是 18 世纪后半叶德语区作曲理论的标志性著作之一,系统阐述旋律、节奏、和声等作曲要素。本文引用其影印本,可能用以支持对 Koch 自身理论体系(如 Affektenlehre 与音乐修辞)的引证。

第7段(P0173)

原文复述

Krause, Ch.G., 1752. Von der musikalischen Poesie. Berlin: Johann Fridrich Boss. Tillgänglig genom: https://reader.digitale-sammlungen.de/de/fs1/object/display/bsb10598842_00001.html [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Christian Gottfried Krause 1752 年于柏林由 Johann Friedrich Boss 出版的《Von der musikalischen Poesie》(《论音乐诗学》)。该书探讨音乐与诗学之间的关系,是 18 世纪中叶柏林乐派关于“音乐—诗”关系讨论的重要文献。原文通过巴伐利亚国家图书馆数字化门户(Bayerische Staatsbibliothek Digitale Sammlungen)提供在线访问,访问日期为 2019 年 8 月 22 日。

补充说明

条目标题中的“Tillgänglig genom”是瑞典语“可通过…获取”的意思,这是该参考文献集统一使用的瑞典文注释格式。

第8段(P0174)

原文复述

Krause, Ch.G., 1757. Vermischte Gedanken. I: W.F. Marpurg, red., Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik. Berlin: Gottlieb August Lange. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Krause 1757 年发表的《Vermischte Gedanken》(《杂想》),收入由 Wilhelm Friedemann Marpurg 主编、柏林 Gottlieb August Lange 出版的《Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik》(《音乐接受的历史—批判论集》)第 1 卷。这是 18 世纪德语区重要的音乐评论与理论期刊之一。本文引用此文并经 IMSLP 数字化获取,访问日期 2019 年 8 月 22 日。

补充说明

原文出现的 OCR 拼接处“zur . Berlin”实际为“zur Aufnahme der Musik. Berlin”的拼接断行,应理解为同一篇论文在期刊中的载体信息。

第9段(P0175)

原文复述

Krause, Ch.G., 1758. Vermischte Gedanken. I: W.F. Marpurg, red., Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik, bd. 3, sid. 523–543. Berlin: Gottlieb August Lange. Tillgänglig genom: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/fe/Historisch-Kritische_Beyträge_zur_Aufnahme_der_Musik_Bd.3.pdf [åtkomstdatum 22 november 2020].

中文讲解

Krause 1758 年继续在 Marpurg 主编的《Historisch-Kritische Beyträge zur Aufnahme der Musik》第 3 卷(第 523–543 页)发表的《Vermischte Gedanken》。这是与 P0174 同题但不同年份、不同卷次的续作。原文经 Wikimedia Commons 数字化,访问日期 2020 年 11 月 22 日,与 1757 年的访问日期不同,说明作者在后续修订中更新了数字化来源。

补充说明

本条与 P0174 同样以“åtkomstdatum”附瑞典文注释。“sid.”为瑞典语“sidor”(页)的缩写,与正文混合使用,说明此参考文献集存在多语种并存现象。

第10段(P0176)

原文复述

Krämer, J., 1992. Affektenlehre. I: G. Ueding, red., Historisches Wörterbuch der Rhetorik. Bd. 1. Tübingen: Niemeyer. Sp. 218–253.

中文讲解

Jörg Krämer 1992 年在 Gert Ueding 主编的《Historisches Wörterbuch der Rhetorik》(《修辞学历史辞典》)第 1 卷第 218–253 栏发表的词条《Affektenlehre》(情感论/激情学说)。这是研究“情感论”这一概念在修辞学与音乐学传统中发展的重要参考文献,提供“情感论”作为修辞—诗学范畴的系统化解释。

补充说明

“Sp.”为德语“Spalten”(栏)的缩写,是德语学术条目定位常用符号。本文作者以此词条支撑对 Affektenlehre 这一概念的纵深讨论。

第11段(P0177)

原文复述

Le Brun, Charles, 1713. Conférence de Monsieur Le Brun Premier Peintre du Roi de France Chancelier & Directeur de l’Academie de Peinture & Sculpture, sur l’expression générale et particulière des passions. Amsterdam: Bernard Picart. Tillgänglig genom: https://bibliotheque-numerique.inha.fr/viewer/19946/?offset=#page=1&viewer=picture&o=download&n=0&q= [åtkomstdatum 27 maj 2021].

中文讲解

法国画家 Charles Le Brun(路易十四的首席画师、绘画与雕塑学院院长)1713 年于阿姆斯特丹由 Bernard Picart 出版的《Conférence de Monsieur Le Brun… sur l’expression générale et particulière des passions》(《勒布伦先生关于激情的总体与特殊表现的演讲》)。Le Brun 的激情表现理论是 17–18 世纪欧洲视觉艺术中情感表达理论的典范,常被用于与同时期音乐情感论做跨艺术比较。原文经法国国家艺术史研究所(INHA)数字图书馆提供,访问日期 2021 年 5 月 27 日。

第12段(P0178)

原文复述

Lenneberg, H., 1958. Johann Mattheson on affect and rhetoric in music. Journal of Music Theory, 2 (1), s. 47–84. Duke University Press.

中文讲解

Hans Lenneberg 1958 年发表于《Journal of Music Theory》第 2 卷第 1 期(第 47–84 页)的论文《Johann Mattheson on affect and rhetoric in music》(《马泰松论音乐中的情感与修辞》),由 Duke University Press 出版。该文是英语学界关于 Mattheson 情感与修辞理论的奠基性研究之一,对本文探讨 Mattheson 思想应具有重要的支撑作用。

补充说明

“Journal of Music Theory”由耶鲁大学创办,是英语世界重要的音乐理论学术期刊。

第13段(P0179)

原文复述

Maniates, M.R., 1969. “Sonate, que me veux-tu?” the enigma of French musical aesthetics in the 18th century. Current Musicology, 0 (9), s. 117–140.

中文讲解

Maria Rika Maniates 1969 年发表于《Current Musicology》第 9 期(第 117–140 页)的论文《“Sonate, que me veux-tu?” the enigma of French musical aesthetics in the 18th century》(《“奏鸣曲,你要我怎样?”——18 世纪法国音乐美学之谜》)。该文围绕 18 世纪法国对奏鸣曲体裁的争论展开,是英语学界讨论法国音乐美学史的经典文献。

第14段(P0180)

原文复述

Marpurg, W.F., 1763. Kritische Briefe über die Tonkunst, bd 2, brev 99 och 100 (1762). Berlin: Birnstiel. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Wilhelm Friedemann Marpurg 1763 年于柏林由 Birnstiel 出版的《Kritische Briefe über die Tonkunst》(《音乐评论通信集》)第 2 卷第 99 与 100 封信(写于 1762 年)。Marpurg 是柏林乐派重要的评论家与理论家,这些信件常以“通信”形式讨论音乐美学与作曲问题。原文经 IMSLP 数字化获取,访问日期 2019 年 8 月 22 日。

补充说明

“brev”是瑞典语“信”的意思,作者以瑞典文标注信件编号。

第15段(P0181)

原文复述

Massumi, B., 1995. The autonomy of affect. I: Cultural Critique, No. 31, The Politics of Systems and Environments, Del II (höst), s. 83–109.

中文讲解

Brian Massumi 1995 年发表于《Cultural Critique》第 31 期(《The Politics of Systems and Environments》第二部分,秋季号)第 83–109 页的论文《The autonomy of affect》(《情感的自主性》)。Massumi 在该文中区分“affect”与“emotion”,主张情感具有身体性、强度性与前个人性,是当代情感理论(affect theory)的重要起点。本文作者引用此篇,可能用以与历史时期的 Affektenlehre 形成跨时空对照。

补充说明

“Del II”是瑞典语“第二部分”,“höst”意为“秋季”,反映作者使用瑞典文标注期刊结构信息。

第16段(P0182)

原文复述

Mattheson, J., 1725. Critica musica. Hamburg: Wiering. Tillgänglig genom: https://reader.digitale-sammlungen.de/de/fs1/object/display/bsb10527428_00344.html?zoom=0.55 [åtkomstdatum 5 december 2020].

中文讲解

Johann Mattheson 1725 年于汉堡由 Wiering 出版的《Critica musica》。该书是 Mattheson 主持的德语早期音乐批评期刊(共两卷),对当时德国北部的音乐实践与理论进行系统评论,是研究 Mattheson 本人思想及 18 世纪德语音乐批评史的重要原始文献。原文经德国巴伐利亚国家图书馆数字化门户提供,访问日期 2020 年 12 月 5 日。

第17段(P0183)

原文复述

Mattheson, J., 1728. Der Musicalische Patriot. Hamburg. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 29 maj 2021].

中文讲解

Mattheson 1728 年于汉堡出版的《Der Musicalische Patriot》(《音乐爱国者》),是一部以对话形式讨论音乐问题的德语著作,体现了启蒙时期德语区对音乐公共性、社会角色的思考。原文经 IMSLP 数字化获取,访问日期 2021 年 5 月 29 日。

第18段(P0184)

原文复述

Mattheson, J., 1739. Der vollkommene Capellmeister. Faksimil 1954/1991. Kassel: Bärenreiter.

中文讲解

Mattheson 1739 年出版的《Der vollkommene Capellmeister》(《完美的乐长》),分别于 1954 年与 1991 年由 Kassel 的 Bärenreiter 出版社影印再版。该书是 18 世纪德语音乐理论最重要的综合性著作之一,涵盖作曲、表演、修辞、情感论及音乐与社会的关系,是研究 Mattheson 思想的核心原始文献。

补充说明

“Faksimil”(应为德文 Faksimile)指影印本;条目标注 1954/1991 表明曾有两次影印再版。

第19段(P0185)

原文复述

Meyer, R., 2003. Introduction: The problem of the passions. I: R. Meyer, red. Representing the passions. Los Angeles: Getty Research Institute.

中文讲解

Richard Meyer 2003 年在洛杉矶 Getty Research Institute 出版的《Representing the passions》(《激情的再现》)中所撰写的引言《The problem of the passions》(《激情的问题》)。该文集从艺术史角度讨论“激情”在视觉艺术中的表现,与本文可能涉及的音乐激情表现议题形成互文。

第20段(P0186)

原文复述

MGG Online (1994–). Tillgänglig genom: https://www.mgg-online.com/ [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

《MGG Online》(《音乐的历史与当下》在线版,始于 1994 年),可通过 https://www.mgg-online.com/ 获取,访问日期 2019 年 8 月 22 日。《MGG》是 20 世纪以来最权威的德语音乐百科全书,其在线版是当代音乐学研究最重要的参考工具之一。原文以“1994–”形式标注起始年份,表明这是一份持续更新的在线资源。

第21段(P0187)

原文复述

Mirka, D., 2014. Introduction. I: Oxford handbook of topic theory. Oxford University Press. [e-bok] Tillgänglig genom: https://www-oxfordhandbooks-com.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/oxfordhb/9780199841578.001.0001/oxfordhb-9780199841578 [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Danuta Mirka 2014 年在 Oxford University Press 出版的《Oxford handbook of topic theory》(《牛津主题学手册》)中所撰写的引言。该手册系统讨论音乐“主题学”(topic theory)这一以 18 世纪音乐风格修辞为中心的理论流派,是英语学界主题学研究的标志性参考。文献以电子书形式经 Gothenburg 大学图书馆代理(ezproxy.ub.gu.se)访问,访问日期 2019 年 8 月 22 日。

补充说明

原条目中“Oxfordhandbookofto ic theor”明显为 OCR 拼接错误,应理解为 Oxford Handbook of Topic Theory。

第22段(P0188)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本段为期刊页脚标识,“STM–SJM”指瑞典音乐研究学会期刊(STM)与瑞典音乐学杂志(SJM)的合刊,“vol. 103 (2021)”表示 2021 年第 103 卷。这是一条版面信息而非参考文献,其作用是标明本文发表于该期刊 2021 年卷次。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节无脚注、图表或边栏附加材料,全部内容为按字母顺序排列的参考文献条目(K 至 M 段)以及一条期刊页脚标识。其中部分条目带有数字化获取链接与瑞典文“åtkomstdatum / Tillgänglig genom”注释,反映作者在瑞典学术语境下撰写参考文献集的惯例;带有 “brev”“sid.” 等缩写条目表明正文以瑞典文撰写而文献语种可能为德文、英文或法文。

💡 本节核心要点

  1. 本节为参考文献中 K–M 段,集中收录与 18 世纪德语音乐修辞学、情感论(Affektenlehre)、作曲理论及视觉艺术激情表现相关的重要原始与研究文献。
  2. 原始文献以 Mattheson 的《Der vollkommene Capellmeister》《Critica musica》《Der Musicalische Patriot》、Koch 的《Musikalisches Lexikon》《Versuch einer Anleitung zur Composition》以及 Krause 的《Von der musikalischen Poesie》《Vermischte Gedanken》为主,构成 18 世纪德语区音乐美学话语的核心文本群。
  3. 现代研究文献涵盖英语学界对 Mattheson 的哲学/修辞解读(Kivy、Lenneberg)、情感自主性的当代讨论(Massumi)、主题学手册(Mirka),以及修辞学辞典中关于 Affektenlehre 的词条(Krämer),显示作者的论证跨越历史与当代两条路径。
  4. 本节同时引用跨艺术语境的视觉艺术文献(Le Brun 的激情演讲、Meyer 主编的《Representing the passions》),提示文章在方法上关注艺术门类之间的情感表现比较。
  5. 所有数字资源条目均提供具体访问日期,且不同时期引用同一文献可能采用不同的数字源与访问日期(如 Krause 1757 与 1758 年文献条目所附链接与日期均不同),便于读者核查并反映作者修订过程。
  6. 最末条期刊页脚(STM–SJM vol. 103 (2021))确认本文发表于该期刊 2021 年卷次,为整篇文献目录提供出版背景。

🔑 关键术语

  • Affektenlehre:德语术语,指 18 世纪德语区关于音乐与艺术中“情感”(Affekt)如何被系统分类、激发与表达的学说,是本节最核心的研究主题;本节通过 Krämer 1992 年的修辞学辞典词条对其概念史加以定位。
  • Mattheson, Johann:18 世纪汉堡音乐理论家、作曲家与批评家;本节收录其三部主要著作(《Critica musica》《Der Musicalische Patriot》《Der vollkommene Capellmeister》),并配合 Kivy、Lenneberg 等学者的研究文献,构成 18 世纪德语音乐修辞学讨论的原始文本群。
  • Koch, Heinrich Christoph:18 世纪末德语区作曲理论家;本节引用其《Musikalisches Lexikon》与《Versuch einer Anleitung zur Composition》第 II 卷,提供作曲实践与术语层面的参考。
  • Topic theory:英语学界发展出的音乐风格修辞研究路径,主要关注 18 世纪音乐中可识别的“主题”(topics)及其表达功能;本节通过 Mirka 2014 年主编的《Oxford handbook of topic theory》引言加以引入。
  • Affect (autonomy of affect):Massumi 1995 年文中区分的“affect”概念,强调其身体性与强度性,与历史时期的 Affektenlehre 形成跨时代对照;本节通过 Massumi 论文提供当代情感理论的参照点。
  • MGG Online:《Die Musik in Geschichte und Gegenwart》在线版,是 20 世纪以来最权威的德语音乐百科全书;本节作为持续更新的在线参考工具加以引用。

s8.4 [描述性拆分] Referenser R–Y och avslutande metadata

第1段(P0189)

原文复述

Montagu, J., 1994. The expression of the passions: the origins and influence of Charles Le Brun’s Conférence sur l’expression générale et particulière. New Haven: Yale University Press.

中文讲解

Jennifer Montagu 1994年由耶鲁大学出版社出版的专著,研究17世纪法国画家与理论家夏尔·勒布伦的《论一般与特殊的表情》会议的起源和影响。勒布伦的会议系统把激情(passions)与面部、身体的可观察征兆联系起来,是西方表情理论史上承上启下的文本,与本节所示以音乐情感学说(Affektenlehre)为中心的论证线索在思想资源上互为表里。

第2段(P0190)

原文复述

Moritz, K.Ph., 1786. Andreas Hartknopf. Eine Allegorie. Utgiven av M. Wagner-Egelhaaf, 2001. Stuttgart: Philipp Reclam jun.

中文讲解

Karl Philipp Moritz 1786年所作的寓言《Andreas Hartknopf——一部寓言》(Eine Allegorie),本条目所列为2001年由M. Wagner-Egelhaaf编辑、由斯图加特Reclam出版的版本。Moritz是德国启蒙晚期—前期浪漫派之间的关键美学作者,其关于“完美统一”等美学观念常被引用为审视音乐与情感关系的参照。

补充说明

Reclam 出版社以“万有文库”(Universal-Bibliothek)系列收录德语经典,是引用 Moritz 寓言常用的版本。

第3段(P0191)

原文复述

Morley, T., 1597. Plaine and easie introduction to practicall musicke. London: Peter Short. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Thomas Morley 1597年在伦敦由Peter Short出版的《Plaine and easie introduction to practicall musicke》(《实用音乐简明导论》),为伊丽莎白时代重要的英语音乐理论入门书。条目注明通过IMSLP国际乐谱图书馆网站获取,并标注访问日期为2019年8月22日,对应本次文献检索的方式。

补充说明

本条目中“åtkomstdatum”是瑞典语“访问日期”,为瑞典学术写作引用的标准用语。

第4段(P0192)

原文复述

Morrow, M., 1997. German music criticism in the late eighteenth century. Cambridge: Cambridge University Press.

中文讲解

Mary Morrow 1997年由剑桥大学出版社出版的《German music criticism in the late eighteenth century》(《18世纪晚期德国音乐批评》)。该书聚焦18世纪德国音乐评论,正是Affektenlehre传统在晚期启蒙中逐渐让位于新表达观的转折期,与本论文涉及的音乐与情感理论史直接呼应。

第5段(P0193)

原文复述

Neubauer, J., 1986. The emancipation of music from language. Departure from mimesis in 18th-century aesthetics. New Haven & London: Yale University Press.

中文讲解

John Neubauer 1986年由耶鲁大学出版社出版的《The emancipation of music from language: Departure from mimesis in 18th-century aesthetics》(《音乐从语言中的解放——18世纪美学对摹仿说的背离》)。该书讨论18世纪美学如何逐渐使音乐脱离对语言的依附,对理解Affektenlehre由“音乐—语言—情感”三位一体走向纯器乐自律性叙事是一本关键参考文献。注意标题因OCR出现“ofmusic fromlanguage”之类的连写。

补充说明

书名有OCR缺陷(如“ofmusic fromlanguage”原文应理解为“of music from language”),不影响书名识别。

第6段(P0194)

原文复述

Norlind, T., 1938. Johan Fredrik Hallardt och svensk musiklexikografi. Svensk tidskrift för musikforskning, 20, s. 99–130.

中文讲解

Tobias Norlind 1938年发表在《Svensk tidskrift för musikforskning》(《瑞典音乐研究杂志》)第20卷、第99–130页的论文《Johan Fredrik Hallardt och svensk musiklexikografi》(《Hallardt 与瑞典音乐辞典编纂》)。该文为瑞典早期音乐辞典编纂史的研究,是涉及瑞典音乐术语—情感概念史的本土一手学术资料。

补充说明

Svensk tidskrift för musikforskning(STM)是瑞典传统音乐学核心期刊,本小节末尾出现的STM-SJM信息与此相关。

第7段(P0195)

原文复述

North, R., 1959. Roger North on music: being a selection from his essays written during the years c. 1695–1728. Utgiven av J. Wilson. London: Novello.

中文讲解

Roger North 关于音乐的随笔集,书名为《Roger North on music: being a selection from his essays written during the years c. 1695–1728》,1959年由J. Wilson编辑,于伦敦的Novello出版。Roger North 是17世纪末至18世纪初英国的音乐著述者,其随笔覆盖器乐演奏、鉴赏与情感表达,对早期英语世界音乐—情感关系的论述有重要资料价值。

补充说明

Novello 是重要的音乐出版社,Roger North 随笔由其再版属历史性文献整理。

第8段(P0196)

原文复述

Quantz, J.J., 1752. Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen. Faksimil 1983. Neubrandenburg: VEB Deutscher Verlag für Musik.

中文讲解

Johann Joachim Quantz 1752年的德语长笛教程《Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen》(《横笛演奏教程之尝试》)。本条目标注1983年由德国VEB Deutscher Verlag für Musik在Neubrandenburg出版的影印本(faksimil = Faksimile = 影印)。Quantz 的教程含有18世纪关于演奏中情感表现与趣味的经典论述,是Affektenlehre从历史阶段进入启蒙晚期实践论述的代表文本。

第9段(P0197)

原文复述

Quantz, J.J., 1783. Johan Joachim Quantzens En öfning at spela Fleute Traversiere. År 1752. Öfversatt … [manuskript] Skara Läroverks Musikalie deposition. Sk 308. Skara: Stifts- och landsbiblioteket.

中文讲解

Quantz 1752年德语原版的1783年瑞典语手稿译本《Johan Joachim Quantzens En öfning at spela Fleute Traversiere. År 1752. Öfversatt …》(《Quantz 横笛演奏教程之尝试,1752年,瑞典语译本》)。该译本为手稿,藏于瑞典Skara Läroverks音乐资料库,归档号Sk 308,现由Skara的Stifts- och landsbiblioteket(主教区与地方图书馆)保管。该手稿反映了Quantz 文本在瑞典语世界的传播,是论文使用的一手瑞典语译史资料。

补充说明

“åter deposition”是瑞典地方文献中对资料归藏点的说明用语;Stifts- och landsbiblioteket i Skara 是瑞典保存早期瑞典语音乐译稿的重要单位。

第10段(P0198)

原文复述

Quantz, J.J., 1752/1966. On playing the flute. Översatt av E.R. Reilly. London: Faber & Faber.

中文讲解

Quantz 1752年德语原版之英译本《On playing the flute》,1966年由E.R. Reilly翻译、伦敦Faber & Faber出版。Reilly英译本是学界引用Quantz启蒙时期演奏与情感主张时最常用的现代英译形式。

第11段(P0199)

原文复述

Riley, M., 2004. Musical listening in the German Enlightenment: Attention, wonder and astonishment. Farnham: Ashgate Publishing.

中文讲解

Matthew Riley 2004年由Ashgate出版的《Musical listening in the German Enlightenment: Attention, wonder and astonishment》(《德国启蒙时期的音乐聆听——注意、惊奇与惊讶》)。该书从“注意”“惊奇”“惊讶”等情感—认知范畴讨论启蒙时期音乐聆听经验,与Affektenlehre所代表的程式化激情范畴形成思想史对照。原文因OCR出现“Musikallisteninginthe”“wonderandastonishment”等连写。

第12段(P0200)

原文复述

Roach, J., 1993. The player’s passion. Ann Arbor: University of Michigan Press.

中文讲解

Joseph Roach 1993年由密歇根大学出版社出版的《The player’s passion》(《演奏者的激情》)。该书从文化史角度研究“演员—演奏者”的激情表达传统,与本论文以激情论为中心讨论音乐表现史的资源谱系相关。

第13段(P0201)

原文复述

Romantik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/romantik [åtkomstdatum 23 november 2020].

中文讲解

瑞典国家百科全书(Nationalencyklopedin,NE)词条“Romantik”(“浪漫主义”)。条目通过哥德堡大学(ub.gu.se)代理访问,访问日期为2020年11月23日。作为通识参考词条,用于“浪漫主义”与18世纪启蒙后期情感论转折的概念对照。

补充说明

URL中“ub.gu.se”指Göteborgs universitetsbibliotek(哥德堡大学图书馆),ezproxy.ub.gu.se是该校代理访问入口。

第14段(P0202)

原文复述

Rousseau, J.J., 1768. Dictionnaire de musique. Paris: Chez la veuve Duchesne. Tillgänglig genom: https://imslp.org [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Jean-Jacques Rousseau 1768年在巴黎由Duchesne遗孀出版的《Dictionnaire de musique》(《音乐辞典》)。条目注明通过IMSLP网站获取,并标注访问日期为2019年8月22日。Rousseau 的辞典为启蒙时期关键的音乐语义词典,常在讨论激情(passions)、表达(expression)等核心词时被援引。

第15段(P0203)

原文复述

Runefelt, L., 2001. Hushållningens dygder: Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk upplysning. Stockholm: Almqvist och Wiksell International.

中文讲解

Leif Runefelt 2001年由Almqvist och Wiksell International在斯德哥尔摩出版的《Hushållningens dygder: Affektlära, hushållningslära och ekonomiskt tänkande under svensk upplysning》(《家政之德——瑞典启蒙时期的激情学说、家政学说与经济思维》)。该书将Affektlära(瑞典语中的“激情学说”)与家政学、经济学话语并置,是本论文瑞典语境下Affektenlehre讨论的本土关键文献。原文因OCR出现“ochekonomiskttänkande”等连写。

第16段(P0204)

原文复述

Scheer, M., 2014. Topographies of emotion. I: U. Frevert, red. Emotional lexicons: Continuity and change in emotional vocabularies. Oxford: Oxford University Press. [e-bok] Tillgänglig genom: https://www-oxfordscholarship.com.ezproxy.ub.gu.se/view/10.1093/acprof:oso/9780199655731.001.0001/acprof-9780199655731 [åtkomstdatum 22 augusti 2019].

中文讲解

Monique Scheer 2014年撰写的章节《Topographies of emotion》(《情感的地形》),收录于U. Frevert主编的《Emotional lexicons: Continuity and change in emotional vocabularies》(《情感词典——情感词汇的延续与变迁》),牛津大学出版社出版,本条目标注为电子书,通过牛津学术在线(Oxford Scholarship Online)经哥德堡大学图书馆代理访问,访问日期为2019年8月22日。涉及情感词汇史,对音乐—激情论术语史的考察具有方法论参照价值。

第17段(P0205)

原文复述

Scheibel, G.E., 1721. Zufällige Gedancken von der Kirchen-Music. Frankfurt/Leipzig: hos författaren.

中文讲解

Gottfried Ephraim Scheibel 1721年发表的《Zufällige Gedancken von der Kirchen-Music》(《论教会音乐的偶感》),由作者本人在法兰克福/莱比锡自费出版。该文是18世纪初德国关于教会音乐中情感表达辩论的代表性小册子,是讨论巴洛克晚期至启蒙早期音乐—情感论争时的关键原始资料。

补充说明

“hos författaren”是瑞典语“由作者本人(自费出版)”的表述,对应德语原版出版信息。

第18段(P0206)

原文复述

Schering, A., 1907. Die Musikästhetik der deutschen Aufklärung. I: K.M. Komma, red. 1974. Vom Musikalienhändler … Stuttgart: K.F. Koehler Verlag, s. 135–156.

中文讲解

Arnold Schering 1907年的文章《Die Musikästhetik der deutschen Aufklärung》(《德国启蒙时期的音乐美学》),本条目所列为1974年由K.M. Komma编辑重刊于论文集《Vom Musikalienhändler …》(Stuttgart: K.F. Koehler Verlag,第135–156页)的版本。该文为德国启蒙时期音乐美学研究的经典综述,与本论文的论题史直接相关。

第19段(P0207)

原文复述

Schroeder, D., 2009. Listening, thinking and writing. I: S.P. Keefe, red. The Cambridge history of … Cambridge: Cambridge University Press.

中文讲解

David Schroeder 2009年的章节《Listening, thinking and writing》,收录于S.P. Keefe主编的《The Cambridge history of …》(剑桥历史系列),由剑桥大学出版社出版。条目因OCR在书名中断,但章节主题(聆听、思考与写作)与音乐理解中的情感—认知议题直接相关。

补充说明

书目信息因OCR出现书名截断(“The Cambridge history of…”),原文出处应为Cambridge音乐史系列。

第20段(P0208)

原文复述

Serauky, W., 1949–1951. Affektenlehre. I: F. Blume, red., Die Musik in Geschichte und Gegenwart. Kassel: Bärenreiter, bd 1, sp. 113–121.

中文讲解

Walter Serauky 1949–1951年间发表的词条《Affektenlehre》(《激情学说》),载于Friedrich Blume主编的《Die Musik in Geschichte und Gegenwart》(《音乐史与现状大辞典》MGG)第1卷第113–121栏,由Kassel的Bärenreiter出版。Serauky的词条是关于音乐—激情学说标准概述之一,对本论文而言,是“Affektenlehre”作为条目术语被学界规范化处理的关键源头。

补充说明

Die Musik in Geschichte und Gegenwart(MGG)是与《新格罗夫音乐辞典》并列的德语权威音乐工具书。

第21段(P0209)

原文复述

Steblin, R., 2002. A history of key characteristics in the eighteenth and early nineteenth centuries. Rochester: University of Rochester Press.

中文讲解

Rita Steblin 2002年由罗切斯特大学出版社出版的《A history of key characteristics in the eighteenth and early nineteenth centuries》(《18世纪至19世纪初调性特征史》)。该书系统考察调性—情感(key characteristics)观念史,是与激情论主题直接互补的专题史。原文因OCR出现“historyofkey characteristics”等连写。

第22段(P0210)

原文复述

Swedberg, J., 1716. Schibboleth. Swenska språkets rychtoch richtighet. Tryckt hos sal. Kiellbergs änckio.

中文讲解

Jesper Swedberg 1716年出版的《Schibboleth. Swenska språkets rychtoch richtighet》(《示播列——瑞典语之正与确》),由已故Kiellberg的遗孀承印。该书为18世纪初瑞典语正字与正音法之论著,对照研究瑞典语境下音乐—语言术语(如Affektenlehre在瑞典语中如何被表述)具有词汇—语言学背景意义。原文OCR出现“rychtochrichtighet”之类的连写。

第23段(P0211)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

期刊卷期版权/页眉信息,指载本文的刊物为《STM–SJM》(即Svensk tidskrift för musikforskning–Swedish Journal of Musicology,Svensk Tidskrift för Musikforskning与Swedish Journal of Musicology合并运行的合刊)第103卷,2021年出版。该标记位于参考文献末段,作为卷末版权行或运行页眉,对应STM与SJM自2021年第103卷起的合刊安排。

补充说明

STM(Svensk tidskrift för musikforskning)与SJM(Swedish Journal of Musicology)的合并说明体现于本卷起。

第24段(P0212)

原文复述

Thieme, U., 1982/1983. Die Affektenlehre im philosophischen und musikalischen Denken des Barock – Vorgeschichte, Ästhetik, Physiologie. I: Tibia, del 1 3/82, s. 161–168; del 2, 1/83, s. 241–245; del 3 2/83, s. 325–334.

中文讲解

Ulrich Thieme 1982–1983年间在《Tibia》杂志上分三部分连载的《Die Affektenlehre im philosophischen und musikalischen Denken des Barock – Vorgeschichte, Ästhetik, Physiologie》(《巴洛克哲学与音乐思想中的激情学说——前史、美学、生理学》),分别为1982年第3期第161–168页、1983年第1期第241–245页、1983年第2期第325–334页。该文从哲学—美学—生理学三重视角系统讨论激情学说,是与本论题直接对位的德语专题论文。

补充说明

Tibia 是德语巴洛克及历史管乐器研究刊物。

第25段(P0213)

原文复述

Thompson, M., och Biddle, I., 2013. Introduction. Somewhere between the signifying and the sublime. I: M. Thompson och I. Biddle, red. Sound, music, affect. Theorizing sonic experience. London: Bloomsbury Academic.

中文讲解

Marie Thompson 与Ian Biddle 2013年的导论章节《Somewhere between the signifying and the sublime》(《在指意与崇高之间》),由二人主编的论文集《Sound, music, affect: Theorizing sonic experience》(《声音、音乐、情感——对声学经验的理论化》),由伦敦Bloomsbury Academic出版。该书为当代“affect”研究在音乐—声音经验中的代表论文集,构成了本论文与当代情感理论学界对话的资源来源。

第26段(P0214)

原文复述

Tomkins, S., och Izard, C.E., red., 1965. Affect, cognition, personality: Empirical studies. New York: Springer Publishing Company.

中文讲解

Silvan Tomkins与Carroll E. Izard主编,1965年由Springer出版公司出版的《Affect, cognition, personality: Empirical studies》(《情感、认知与人格——经验研究》)。该书为现代情感心理学的早期经验研究合集,构成本论文将情感—激情论与近代情感研究学术对话时的心理学源头资料。原文因OCR出现“Affect cognition personality”之类的断行连写。

第27段(P0215)

原文复述

Volgsten, U., 2018. Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt. I J. Björkman och A. Jarrick, red. Musikens makt. Göteborg: Makadam förlag.

中文讲解

Ulf Volgsten 2018年的章节《Affekt, minne och identifikation. Om makten över musikens makt》(《激情、记忆与认同——论音乐权力之权力》),收入J. Björkman与A. Jarrick主编的《Musikens makt》(《音乐之权力》),哥德堡Makadam förlag出版。该文为瑞典学界讨论音乐—情感—记忆议题的近年篇章,与本论文在瑞典语境中的对话脉络直接相关。

第28段(P0216)

原文复述

Wallrup, E., 2015. Being musically attuned: The act of listening to music. Farnham: Ashgate Publishing Company.

中文讲解

Erik Wallrup 2015年由Ashgate出版的《Being musically attuned: The act of listening to music》(《音乐地调谐自身——聆听音乐之行为》)。该书以“调谐”作为聆听—情感—身体经验的概念,与本论文对音乐—激情论展开现象化讨论有直接相关性。注意原文因OCR出现“Beingmusicallyattuned”等连写。

第29段(P0217)

原文复述

Wentz, J., 2010. The relationship between gesture, affect and rhythmic freedom in the performance of … Ph.D. Leiden University.

中文讲解

Jonas Wentz 2010年的博士论文《The relationship between gesture, affect and rhythmic freedom in the performance of …》(《演奏中身体动作、情感与节奏自由之关系》),莱顿大学授予。论文题目中演奏对象因OCR截断,但议题直接连接姿态—情感—节奏自由三概念,是与本论文中“表演—情感表现”主题对应的当代研究代表。

补充说明

题目中“performance of …”系OCR造成的标题截断;博士论文按莱顿大学标准规约引用。

第30段(P0218)

原文复述

Wilson, B., Buelow, G., och Hoyt, P., 2001. Rhetoric and music. I Grove music online. Tillgänglig genom: https://www-oxfordmusiconline.com.ezproxy.ub.gu.se/grovemusic/view/10.1093/gmo/9781561592630.001.0001/omo-9781561592630-e-0000043166 [åtkomstdatum 5 juni 2020].

中文讲解

Blake Wilson, George Buelow 与 Paul Hoyt 2001年撰写的词条《Rhetoric and music》(《修辞与音乐》),收录于《Grove Music Online》。条目通过牛津音乐在线经哥德堡大学图书馆代理访问,访问日期为2020年6月5日。该词条系统梳理了修辞—音乐传统,是本论文讨论音乐—激情论之古典修辞背景时的关键在线辞典工具。

补充说明

Grove Music Online 是英语学界权威在线音乐辞典,本条目给出的DOI级URL即对应其在OUP平台的稳定链接。

第31段(P0219)

原文复述

Young, J.O., 2012. Resemblance, convention, and musical expressiveness. The Monist, 95 (4), s. 587–605.

中文讲解

James O. Young 2012年发表于《The Monist》第95卷第4期第587–605页的论文《Resemblance, convention, and musical expressiveness》(《相似、惯例与音乐表情性》)。文章是关于音乐表达性本质争论的代表哲学篇目,与本论文在哲学美学层面对音乐—激情表达的讨论构成对话资源。

补充说明

The Monist 是以分析哲学传统见长的国际哲学期刊。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

无。本小节为参考文献条目(R–Y)的连续串列及末段STM–SJM卷期标识,所有附加信息均已并入相应段落条目内说明;其中P0211为载文刊物卷末/页眉性质的版权行(STM–SJM vol. 103, 2021)。

💡 本节核心要点

  1. 本小节由期刊参考文献末段R–Y组成,覆盖从巴洛克至当代围绕音乐激情论(Affektenlehre / Affect)展开的一手与二手文献。
  2. 18世纪文本以Quantz《横笛演奏教程》双语版本(德语原版1752、瑞典语手稿译本1783、Reilly英译本1966)为德国—瑞典—英语学界互通的中心节点。
  3. 关于Affektenlehre本身的辞典—综述性条目集中见于Serauky为MGG撰写的Affektenlehre词条(1949–1951)与Thieme 1982–1983年Tibia三篇连载,构成术语史的两条支柱。
  4. 17世纪表情/激情传统向上追溯引用了Le Brun研究(Montagu 1994)、Rousseau《音乐辞典》(1768)以及Quantz、North等18世纪实践文本。
  5. 瑞典语语境的对话资源以Runefelt 2001、Volgsten 2018、Norlind 1938、Wallrup 2015为主,构成本文本土化学术脉络。
  6. 当代音乐情感哲学与情感心理学的资源由Wilson/Buelow/Hoyt(修辞与音乐,Grove)、Tomkins & Izard(情感—认知—人格)、Riley(启蒙聆听)、Thompson & Biddle(声学—affect研究)等章节—专著构成。

🔑 关键术语

  • Affektenlehre / Affektlära:德语 / 瑞典语中的“激情学说”,指源于古代—巴洛克修辞—音乐传统、规定特定音乐手法与特定情感相对应的理论体系;在本节参考文献中以Serauky、Thieme、Runefelt等条目为其核心专论与辞典化源头。
  • IMSLP (imslp.org):International Music Score Library Project,国际乐谱图书馆网站;本节P0191、P0202通过该平台获取Morley 1597、Rousseau 1768,并标注2019年8月22日的访问日期。
  • Nationalencyklopedin (NE):瑞典国家百科全书的英文/拉丁拼写,提供在线访问;P0201即其在线“Romantik”词条,借助哥德堡大学图书馆代理访问(2020年11月23日)。
  • Grove Music Online:权威英语在线音乐辞典Grove的电子平台;P0218的《Rhetoric and music》词条即出自此资源,由牛津大学出版社在Oxford Music Online平台发布。
  • Stifts- och landsbiblioteket i Skara:瑞典Skara的主教区与地方综合性图书馆,藏有大量18—19世纪瑞典语音乐译稿,P0197所列Quantz 1783瑞典语手稿译本(Sh 308)即藏于此。
  • Faksimil (Faksimile):德语中“影印本/原版复刻”之意;P0196所列Quantz 1752的1983年VEB Deutscher Verlag für Musik影印版即注明Faksimil 1983。

s9.1 [描述性拆分] Abstract, keywords och nyckelord

第1段(P0220)

原文复述

Abstract

中文讲解

This is the section heading “## Abstract” in Markdown level 2, marking the beginning of the article’s abstract block on page 19. As a structural marker rather than a propositional paragraph, it signals that what follows is the English-language abstract of the article, summarizing its research scope and main claims.

第2段(P0221)

原文复述

The term Affektenlehre (doctrine of the affections) and the Swedish word affekt in discussions about 17th-century and early 18th-century music

中文讲解

This is the full title of the article rendered as a Markdown level-1 heading. It is bilingual in nature: the English formulation centers on the technical-historical term “Affektenlehre,” while also bringing in the Swedish word “affekt” as a parallel concern. By placing both items side by side in the title, the author announces that the article addresses two interlinked terminological problems—the German concept frequently translated as “doctrine (or theory) of the affections,” and the Swedish term that is often used as its everyday equivalent, especially when discussing seventeenth- and early eighteenth-century music. The scope is clearly bounded both historically (17th and early 18th centuries) and methodologically (terminology/conceptual analysis), which previews the limited, corrective aim of the paper rather than a broad historical survey.

补充说明

标题中并列处理的两个术语在正文中将分别讨论:“Affektenlehre/affektlära”侧重于对历史理论的常见误读,而瑞典语 affekt 则被置于与德语 Affect 等价使用的语境中,两者在文章中是相关但不完全重合的两个问题。

第3段(P0222)

原文复述

The meaning of words can shift or change over time, which can lead to misconceptions. This article discusses potential misconceptions in the use of, on the one hand, the term ‘doctrine of the affections’ or ‘theory of the affections’ (Swe. affektlära) and, on the other hand, the Swedish word affekt as an equivalent to the 18th-century German term Affect in discussions about 17th-century and early 18th-century music. The first of these misconceptions is that Affektenlehre was used in the 17th- and early 18th centuries for theories on how music could represent the affections. The second is that a systematic and schematic doctrine about the representation of the affections in music was commonly used during the 17th and early 18th centuries. The third is that the composers and performers of the early and mid-18th century were less emotionally engaged than the sources of the time suggest. To use the Swedish term affekt as an equivalent to the 18th-century German term Affect in discussions about 17th- and 18th-century music means risking confusion with the meaning of the term in today’s affect-theory. It might also promote an understanding of the term as referring to a more abstract and idealized emotional state than the sources support.

中文讲解

This paragraph is the core abstract of the article. It opens with a general, framing claim—word meanings shift over time, and such shifts generate misconceptions—to justify why a terminological study is needed at all. It then narrows that general claim into two parallel objects: on one side, the English/German term cluster ‘doctrine of the affections’ / ‘theory of the affections’ (Swedish: affektlära); on the other, the ordinary Swedish word affekt when it is deployed as the equivalent of 18th-century German Affect in writing about 17th- and early 18th-century music.

The abstract then enumerates three specific misconceptions it intends to correct. The first is the anachronistic assumption that Affektenlehre itself was a 17th- or early 18th-century label for theories about how music could represent the affections—i.e., attributing the compound term to the very centuries whose sources do not, on the author’s reading, use it that way. The second misconception is that there existed a uniform, systematic, and schematic doctrine governing how affections were musically represented in this period; the abstract implies this picture is an oversimplification of what the sources actually contain. The third misconception concerns performers and composers: that musicians of the early and mid-18th century were emotionally less engaged than contemporaneous sources suggest. The abstract signals that the author regards this view as understating the affective involvement documented in period writings.

A second, distinct terminological warning is then issued specifically about modern Swedish usage. Using affekt as a one-to-one equivalent of 18th-century German Affect risks two confusions: (1) lexical confusion with the contemporary academic field known in English as “affect-theory,” which uses affekt in a quite different technical sense; and (2) a drift toward reading the historical term as denoting an abstract, idealized emotional state, rather than the more concrete, situated affective engagement that 17th- and 18th-century sources actually describe.

Functionally, this paragraph performs four tasks expected of a scholarly abstract: it states the topic (terminological pitfalls), fixes the period (17th–early/mid 18th century), lists the specific misconceptions to be addressed, and previews the consequence of not correcting them (modern theoretical confusion and an idealized picture of period affect).

第4段(P0223)

原文复述

Keywords

中文讲解

This is the Markdown level-2 heading for the English-language keyword list, sitting between the abstract and the keyword block. Its function is purely organizational: it announces that the following items are controlled-vocabulary search terms for the English version of the article and serves as a navigational marker for readers and indexers.

第5段(P0224)

原文复述

Affect, affections, doctrine of the affections, theory of the affections, Johann Mattheson, emotional engagement, performance practice, terminology, 17th-century and early 18th-century music.

中文讲解

This is the English keyword list for the article. The entries fall into three clusters. First, core terminology that mirrors the abstract: “Affect,” “affections,” “doctrine of the affections,” and “theory of the affections”—the last two in both their English and, implicitly, German (Affektenlehre) and Swedish (affektlära) forms. Second, a named figure, “Johann Mattheson,” indicating that the article treats him as a principal 18th-century source on these questions and uses his writings as a touchstone. Third, thematic/contextual tags—“emotional engagement,” “performance practice,” “terminology,” and the period label “17th-century and early 18th-century music”—that together place the article in a recognizable research area: historically informed performance and the historiography of musical affect. The list thus both indexes the article for databases and signals to readers what conceptual and historical territory the article will cover.

第6段(P0225)

原文复述

Nyckelord

中文讲解

This is the Swedish heading “Nyckelord,” rendered as a Markdown level-2 heading, which introduces the Swedish-language counterpart of the English “Keywords” list. In Swedish academic publishing it is standard practice to provide both an English and a Swedish keyword list, so this heading marks the second, language-specific portion of the indexing apparatus for the article.

第7段(P0226)

原文复述

Affekt, affektlära, Johann Mattheson, emotionellt engagemang, uppförandepraxis, terminologi, 1600-tals- och tidig 1700-talsmusik.

中文讲解

This is the Swedish keyword list, mirroring the English one entry for entry. “Affekt” and “affektlära” translate the first English cluster (Affect / doctrine of the affections); “Johann Mattheson” remains the same proper name; “emotionellt engagemang” parallels “emotional engagement”; “uppförandepraxis” parallels “performance practice”; “terminologi” parallels “terminology”; and “1600-tals- och tidig 1700-talsmusik” is the Swedish formulation of “17th-century and early 18th-century music.” The near one-to-one correspondence confirms that the Swedish keywords are not an alternative terminological system but a direct translation, ensuring consistent indexing across Swedish-language databases (e.g., SwePub) and English-language ones.

第8段(P0227)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

This is a running-footer / imprint line identifying the publication venue: STM–SJM vol. 103 (2021). STM–SJM is the conventional short form of Svensk tidskrift för musikforskning / Swedish Journal of Music Research, which indicates that the article appeared in 2021 in volume 103 of that journal. Its function here is purely bibliographical—to attribute and locate the article—and it carries no propositional content beyond identifying the year and journal of publication.

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节内容仅为文章的摘要区与关键词区,不含脚注、图表、谱例或边栏。期刊出处信息(STM–SJM vol. 103 (2021))以页脚形式出现,仅起出处标识作用,不承担论证功能。

💡 本节核心要点

  1. 本节是该期刊文章(STM–SJM 2021 年第 103 卷)的英文摘要与英瑞双语关键词的版块,承担定位、通告与可检索(indexing)三项功能。
  2. 文章标题已限定研究对象为两个并列术语问题:德语 Affektenlehre 的常见英瑞译名 affektlära/doctrine of the affections,以及现代瑞典语 affekt 被用作 18 世纪德语 Affect 的对应词时所引发的混淆。
  3. 摘要明确列出三项待纠正的常见误读:(1)将 Affektenlehre 当作 17–18 世纪通行的术语;(2)以为该时期存在系统化、图式化的“情感表现”学说;(3)低估 17 世纪中后期至 18 世纪中期作曲者与演奏者实际投入的情感强度。
  4. 摘要另外警示瑞典语使用者:把 affekt 等同于历史德语 Affect,容易与当代英文学界的 affect-theory 概念相混,并使历史情感被理解为比原始文献所支持的更抽象、更理想化的情绪状态。
  5. 关键词与标题、摘要严格对应:英文关键词以 “Affect / doctrine of the affections” 为核心,配合 Mattheson、emotional engagement、performance practice、terminology 与时段限定;瑞典语关键词(Nyckelord)则逐项对应译出,证实两种语言关键词并非两套不同概念,而是同一索引体系的双语形式。

🔑 关键术语

  • Affektenlehre:德语复合词,字面义为“情感学说”。本节指出它常被英译为 doctrine of the affections 或 theory of the affections、瑞译为 affektlära,但摘要论断该词并非 17–18 世纪通行的自我标签,作者拟厘清其与现代用法之间的差距。
  • affektlära:瑞典语对 Affektenlehre 的译名,在本节中被作者以括号方式置于 “doctrine of the affections / theory of the affections” 之后,表明其与英文术语同义,但实际使用中可能引发作者在摘要中所列的三类误读。
  • Affect (18th-century German):本节中作为历史概念的德语 Affect,与现代英语 affect 不同。摘要强调若把瑞典语 affekt 直接等同于历史德语 Affect,会与现代学术领域的 “affect-theory” 混淆,并使情感被读得过于抽象化。
  • affekt (现代瑞典语):在本节被作为历史德语 Affect 的现代瑞典语对应词使用,但作者警告这种对应本身存在语义风险,需与历史含义区分。
  • doctrine of the affections / theory of the affections:Affektenlehre 在英文学界最常见的两种译法,本节以斜体引用形式呈现,作者承认其常见但认为容易引发对历史时期的术语误置。
  • Johann Mattheson:18 世纪德国作曲家与音乐理论家,被列为英文与瑞典文共同关键词,提示其著作是文章论证的关键一手史料来源。
  • emotional engagement (emotionellt engagemang):指 17–18 世纪作曲家、演奏家在创作与表演中所体现的实际情感投入程度,是摘要第三项待纠正误解的反面,即作者主张这一投入程度被今人低估。
  • performance practice (uppförandepraxis):历史表演实践研究领域,本节将其列为关键词,表明文章论及的术语争议与演奏诠释问题直接相关,而非纯粹的语文学讨论。
  • terminology (terminologi):作为关键词,明确将本文定位为术语/概念史层面的研究,而非音乐史叙事或演奏风格史。
  • 17th-century and early 18th-century music (1600-tals- och tidig 1700-talsmusik):本节为文章设定的明确时段范围,限定所讨论的“情感学说”及相关术语争议均发生在 17 世纪至 18 世纪早期。

s9.2 [描述性拆分] Författarpresentation

第1段(P0228)

原文复述

Författaren

中文讲解

本段为小节二级标题"Författaren”(作者),承担版面分隔的功能,标志着下文将进入作者简介栏目。该标题使读者明确:本节内容并非正文论点的延伸,而是对作者学术身份的专业认证。其作用相当于期刊文章末尾常见的"About the author”,目的是让读者快速评估作者在文章主题上的发言资格,并把后文Maria Bania的学科归属、研究方向与演奏经历三条学术/实践身份一次性交代清楚。

补充说明

该标题在原版式中作为H2层级小标题,将"Författarpresentation"进一步细分为子栏目。

第2段(P0229)

原文复述

Maria Bania innehar en professur i musikalisk gestaltning med inriktning mot interpretation vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Hon leder forskningsprojektet “Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet utforskar de affektiva praktiker och estetiska uppfattningar som präglade musikaliska framföranden under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Hennes tidigare forskning har berört improvisation av preludier på melodiinstrument under 1600-, 1700- och 1800-talen samt vibratotekniker och vibratoanvändning liksom artikulationstekniker för snabba passager på flöjt under 1700- och 1800-talen. Som traversflöjtist har hon spelat in solosonater och solokonserter för flöjt och medverkat i ett stort antal tidstrogna orkestrar och ensembler.

中文讲解

本段以并列的四个层次建构作者资历。第一层是学术身份:Maria Bania为哥德堡大学戏剧与音乐学院(Högskolan för scen och musik)“musikalisk gestaltning med inriktning mot interpretation"方向的教授,其中"musikalisk gestaltning"指音乐表演/塑造的整体学科,“inriktning mot interpretation"指其侧重诠释维度。第二层是当前主持项目:由Vetenskapsrådet资助的"Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden”(音乐演奏中的修辞与浪漫主义情感策略),考察对象是1700年代至19世纪初音乐演奏中所体现的affektiva praktiker(情感实践)与estetiska uppfattningar(美学观念)——这与本期刊文章所讨论的早期音乐表演实践议题直接呼应。第三层是前期研究:覆盖1600–1800年代melodiinstrument前奏曲的即兴,以及1700–1800年代flöjt上vibrato技法与运用、快速乐句articulation技巧,显示其历史演奏语汇的研究厚度。第四层是演奏身份:作为traversflöjtist(早期/巴洛克横笛演奏者),她既录制独奏奏鸣曲与协奏曲,又频繁参与"时代忠实型"乐团与合奏团(tidstrogna orkestrar och ensembler)。作者通过这四层叠加——学科归属/研究项目/历史课题/演奏实践——同时建立其学者与演奏家的双重权威,使读者相信后文论点兼具学理与实践依据。

第3段(P0230)

原文复述

STM–SJM vol. 103 (2021)

中文讲解

本行为期刊刊眉/页眉版面元素,标注期刊缩写名STM–SJM、卷号103及出版年份2021。它属于排版信息而非正文内容,亦不承担论证职能,仅提示读者当前文本所属的卷期,便于检索与引证。

补充说明

STM–SJM的全称与刊物背景在本节文本中未作展开。

脚注 / 边栏 / 图表 / 附加信息(如有)

本节除标题与作者简历正文外,仅有P0230一处期刊刊眉信息"STM–SJM vol. 103 (2021)",其作用是标识文章所属期刊、卷号与年份。无脚注、图表、旁注、边栏等其他附加材料。

💡 本节核心要点

  1. 小节标题"Författaren"开启本节,正式标记作者学术简介栏目的开始。
  2. Maria Bania现任哥德堡大学戏剧与音乐学院教授,专攻以interpretation为inriktning方向的musikalisk gestaltning学科。
  3. 她当前主持Vetenskapsrådet资助的研究项目"Retoriska och romantiska affektiva strategier i musikaliska framföranden”,考察1700年代至19世纪初音乐演奏中的affektiva praktiker与estetiska uppfattningar。
  4. 她此前的研究覆盖1600–1800年代旋律乐器前奏曲的即兴,以及1700–1800年代长笛的vibrato技法与运用、快速乐句articulation技巧。
  5. 作为traversflöjtist,她录制长笛独奏奏鸣曲与协奏曲,并参与大量tidstrogna orkestrar与ensembler,使作者身份兼具学术研究者与历史演奏实践者双重维度。

🔑 关键术语

  • musikalisk gestaltning med inriktning mot interpretation:本节作为Maria Bania的教授学科领域被直接引用,结合原文可理解为:以"interpretation”(诠释)为方向的"musikalisk gestaltning”(音乐表演/塑造)学科,指向音乐演奏与诠释研究相结合的学术方向。
  • affektiva praktiker:本节作为当前研究项目的考察对象之一被提出,指1700年代至19世纪初音乐演奏中与情感表达相关的实践方式。
  • traversflöjtist:本节明确将其作为Maria Bania的演奏身份,指traverso(早期/巴洛克横笛)这一历史乐器的演奏者。
  • tidstrogna orkestrar och ensembler:本节中用以描述Maria Bania参与的乐团类型,字面可理解为"时代忠实的乐团与合奏团”,指使用历史时期乐器与演奏方式的ensemble。
  • Vetenskapsrådet:本节中作为Maria Bania当前研究项目的资助机构被提及;其全称与机构性质在本节未作展开。